Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu är det slut på fas 3

Från och med i dag, den 1 februari 2016, kommer inga fler arbetssökande anvisas till sysselsättningsfasen, mer känt som fas 3. De nära 40 000 personer som i dag är inskrivna i åtgärden kommer i stället att erbjudas olika former av utbildning och arbetsträning.
Gabriella Westberg Publicerad
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 2016 finns i dag drygt 39 000 inskrivna i sysselsättningsfasen, mer känd som fas 3.

Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 att den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 skulle avskaffas så skyndsamt som möjligt. Då omfattades omkring 35 000 arbetssökande.

Fas 3 infördes 2007 av den förra regeringen och trots omfattande kritik har antalet inskrivna fortsatt att öka år för år, för att i dag när den formellt avskaffas omfatta drygt 39 000 personer.

Samtidigt avskaffas de fasta tidsgränser som påverkat vilket stöd en arbetssökande kunnat få inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Framöver ska alla, oavsett hur länge man varit inskriven som arbetslös, få ett mer individanpassat stöd baserat på en arbetsmarknadspolitisk bedömning, meddelar myndigheten i dag.

- Avskaffandet av de fasta tidsgränserna, som skapade en stelhet i stödet till långtidsarbetslösa, är ett stort steg som nu öppnar helt nya möjligheter, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Avvecklingen av sysselsättningsfasen ska vara slutförd den 31 januari 2018. De som i dag har en sysselsättningsplats kommer under en övergångstid vara kvar eller byta till en ny anordnare.

Men det är inte bara en kritiserad arbetsmarknadsåtgärd som avvecklas i dag. Även den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även känd som stupstocken, läggs i dag till historien liksom ALI, arbetslivsintroduktion, som erbjudits de som tidigare slagit i väggen för sjukförsäkringen.

Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Studier istället för fas 3

De drygt 39 000 långtidsarbetslösa som i dag är inskrivna i den så kallade sysselsättningsfasen kommer i stället att erbjudas:

  • Yrkesinriktade kurser på folkhögskola i längst 24 månader. Utbildningarna ska vara riktade mot yrken där det finns brist på arbetskraft.
  • Deltidsstudier vid Komvux, universitet och högskola i sex månader.
  • Studiemotiverande kurser vid folkhögskolor.
  • Arbetsträning på arbetsplatser.
  • Sedan tidigare har deltagarna i sysselsättningsfasen också möjlighet till extratjänster i välfärden.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)