Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu är det slut på fas 3

Från och med i dag, den 1 februari 2016, kommer inga fler arbetssökande anvisas till sysselsättningsfasen, mer känt som fas 3. De nära 40 000 personer som i dag är inskrivna i åtgärden kommer i stället att erbjudas olika former av utbildning och arbetsträning.
Gabriella Westberg Publicerad
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 2016 finns i dag drygt 39 000 inskrivna i sysselsättningsfasen, mer känd som fas 3.

Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 att den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 skulle avskaffas så skyndsamt som möjligt. Då omfattades omkring 35 000 arbetssökande.

Fas 3 infördes 2007 av den förra regeringen och trots omfattande kritik har antalet inskrivna fortsatt att öka år för år, för att i dag när den formellt avskaffas omfatta drygt 39 000 personer.

Samtidigt avskaffas de fasta tidsgränser som påverkat vilket stöd en arbetssökande kunnat få inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Framöver ska alla, oavsett hur länge man varit inskriven som arbetslös, få ett mer individanpassat stöd baserat på en arbetsmarknadspolitisk bedömning, meddelar myndigheten i dag.

- Avskaffandet av de fasta tidsgränserna, som skapade en stelhet i stödet till långtidsarbetslösa, är ett stort steg som nu öppnar helt nya möjligheter, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Avvecklingen av sysselsättningsfasen ska vara slutförd den 31 januari 2018. De som i dag har en sysselsättningsplats kommer under en övergångstid vara kvar eller byta till en ny anordnare.

Men det är inte bara en kritiserad arbetsmarknadsåtgärd som avvecklas i dag. Även den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även känd som stupstocken, läggs i dag till historien liksom ALI, arbetslivsintroduktion, som erbjudits de som tidigare slagit i väggen för sjukförsäkringen.

Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Studier istället för fas 3

De drygt 39 000 långtidsarbetslösa som i dag är inskrivna i den så kallade sysselsättningsfasen kommer i stället att erbjudas:

  • Yrkesinriktade kurser på folkhögskola i längst 24 månader. Utbildningarna ska vara riktade mot yrken där det finns brist på arbetskraft.
  • Deltidsstudier vid Komvux, universitet och högskola i sex månader.
  • Studiemotiverande kurser vid folkhögskolor.
  • Arbetsträning på arbetsplatser.
  • Sedan tidigare har deltagarna i sysselsättningsfasen också möjlighet till extratjänster i välfärden.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.