Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu är det slut på fas 3

Från och med i dag, den 1 februari 2016, kommer inga fler arbetssökande anvisas till sysselsättningsfasen, mer känt som fas 3. De nära 40 000 personer som i dag är inskrivna i åtgärden kommer i stället att erbjudas olika former av utbildning och arbetsträning.
Gabriella Westberg Publicerad
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen i januari 2016 finns i dag drygt 39 000 inskrivna i sysselsättningsfasen, mer känd som fas 3.

Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 att den kritiserade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 skulle avskaffas så skyndsamt som möjligt. Då omfattades omkring 35 000 arbetssökande.

Fas 3 infördes 2007 av den förra regeringen och trots omfattande kritik har antalet inskrivna fortsatt att öka år för år, för att i dag när den formellt avskaffas omfatta drygt 39 000 personer.

Samtidigt avskaffas de fasta tidsgränser som påverkat vilket stöd en arbetssökande kunnat få inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Framöver ska alla, oavsett hur länge man varit inskriven som arbetslös, få ett mer individanpassat stöd baserat på en arbetsmarknadspolitisk bedömning, meddelar myndigheten i dag.

- Avskaffandet av de fasta tidsgränserna, som skapade en stelhet i stödet till långtidsarbetslösa, är ett stort steg som nu öppnar helt nya möjligheter, säger Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Avvecklingen av sysselsättningsfasen ska vara slutförd den 31 januari 2018. De som i dag har en sysselsättningsplats kommer under en övergångstid vara kvar eller byta till en ny anordnare.

Men det är inte bara en kritiserad arbetsmarknadsåtgärd som avvecklas i dag. Även den bortre gränsen i sjukförsäkringen, även känd som stupstocken, läggs i dag till historien liksom ALI, arbetslivsintroduktion, som erbjudits de som tidigare slagit i väggen för sjukförsäkringen.

Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Studier istället för fas 3

De drygt 39 000 långtidsarbetslösa som i dag är inskrivna i den så kallade sysselsättningsfasen kommer i stället att erbjudas:

  • Yrkesinriktade kurser på folkhögskola i längst 24 månader. Utbildningarna ska vara riktade mot yrken där det finns brist på arbetskraft.
  • Deltidsstudier vid Komvux, universitet och högskola i sex månader.
  • Studiemotiverande kurser vid folkhögskolor.
  • Arbetsträning på arbetsplatser.
  • Sedan tidigare har deltagarna i sysselsättningsfasen också möjlighet till extratjänster i välfärden.

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.