Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Noteringen ger Scania uppmärksamhet"

Scania är tillbaka på börsen genom noteringen av Traton, där Scania ingår. Unionenklubben på Scania tror att noteringen är bra för företaget.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
Scania börsnoterades under fredagen. Anders Wiklund/TT

I dag, fredag, börsnoterades bolaget Traton där lastbilstillverkaren Scania ingår. Aktien kan handlas både på börsen i Frankfurt och i Stockholm.

– Vi är jätteglada för att aktien även listades i Sverige. Det visar att Scania har en stark ställning i bolaget. Det känns också bra att starka investerare i Sverige är intresserade av att köpa aktier i bolaget, säger Mari Carlquist, Unionens klubbordförande på Scania.

Är det en fördel eller nackdel för Scania att finnas på börsen?
– Jag tror att det är en fördel. De år vi inte har funnits på börsen har Scania inte fått lika mycket uppmärksamhet, kring exempelvis kvartalsrapporter. Jag tror också att börsnoteringen kommer att innebära att Traton blir mer känt i Sverige.

Vad tycker medlemmarna om börsnoteringen?
– Jag har inte fått så många reaktioner. Men när Volkswagen köpte Scania fanns en oro hos många över om Scania skulle få finnas kvar i Sverige och Södertälje. Men med noteringen på Stockholmsbörsen i kombination med att Scania nu bygger ett nytt gjuteri för 1,5 miljarder kronor i Södertälje förstår nog alla att det inte finns några planer på att flytta Scania utomlands.

Teckningskursen var satt till 27 euro. När handeln öppnade sjönk kursen något. Pensionsbolaget AMF har tecknat avtal med Traton om att köpa aktier för 200 miljoner euro.

– För fem år sedan tillhörde vi dem som jobbade för att Scania skulle stanna på börsen, och nu vill vi inte missa möjligheten att återigen investera i ett av Sveriges mest aktade och betydelsefulla industriföretag, säger Anders Oscarsson, aktiechef och ägaransvarig hos AMF, i ett pressmeddelande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.