Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Strypt tillgång på komponenter till tillverkningen och minskad efterfrågan på fordon har tvingat svenska fordonsföretag till extremåtgärder. Lastbilstillverkaren AB Volvo stänger sina fabriker i Sverige från och med den här veckan och permitterar samtliga 20 000 anställda i landet. På måndagen kom också besked om att bolaget säger upp avtal med 5 000 konsulter.
Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd
I morgon, onsdag, stoppas verksamheten också hos lastbilstillverkaren Scania i minst fjorton dagar, och 9 000 medarbetare i Sverige korttidspermitteras.
Läs mer: Scania stänger ner i Europa
De båda fordonsjättarna använder sig av regeringens stödprogram, korttidspermitteringar. Det innebär att de anställda behåller större delen av lönen och att staten står för omkring hälften av lönekostnaden. Skattebetalarna bidrar med cirka 300 miljoner kronor i månaden till de Volvoanställdas löner, enligt beräkningar som Aftonbladet har gjort.
Samtidigt som Volvo får hjälp med löneutbetalningarna blev det förra veckan klart att bolagets styrelse föreslår en utdelning på 5,50 kronor per aktie för helåret 2019 – 0,50 öre mer än utdelningen ett år tidigare. Totalt handlar det om en aktieutdelning på nästan tio miljarder kronor.
– Jag kan inte recensera rimligheten i styrelsens förslag. Den åttonde april ska stämman rösta om förslaget, vi får återkomma när vi vet resultatet, säger Claes Eliasson, presschef inom Volvokoncernen, till Aftonbladet.
Hans Hansson är koncernordförande för Unionens medlemmar på AB Volvo. Han är positiv till att styrelsen tog tillbaka förslaget om extrautdelning på 7,50 kronor förra veckan.
– Men krisen har eskalerat sedan dess. I det här svåra läget skulle vi helst se att pengar inte delades ut, utan fanns kvar i Volvos kassa för att trygga företaget, våra medlemmars anställningar och stötta leverantörerna, säger han.
Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talespersons Karolina Skog är också mycket kritisk till aktieutdelningen.
– Det är oanständigt att först kräva att skattebetalarna ska gå in med olika typer av stöd för att verksamheten ska kunna överleva och samtidigt ge en stor utdelning till sina ägare. Många får i dagarna avstå från mycket, att bankerna och storbolagen då avstår från vidlyftiga vinstutdelningar är det minsta man kan begära. Vi arbetar dag som natt för att så många företag som möjligt ska kunna klara sig igenom krisen och för att människor ska kunna behålla sina jobb och klara sin försörjning. I det arbetet behöver även storbolagen göra sin del, säger hon.
Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Annelie Karlsson, anser att den föreslagna utdelningen är provocerande.
– Lika självklart som det är att staten går in i ett sådant här krisläge för att hjälpa företag och förhindra att anställda ställs på bar backe, lika självklart är det att alla hjälps åt – även aktieägare. De måste också dra sitt strå till stacken för att lösa de ekonomiska problem som samhället har hamnat i. Jag blir provocerad när staten är med och finansiera löner till de anställda, och det samtidigt föreslås att aktieutdelningen ska ske som vanligt.
Samtidigt som Scania permitterar personal får de anställda en rekordstor bonus för 2019, 51 443 kronor. Mari Carlquist är ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje. Hon förstår att bonusen kan sticka i ögonen, men anser att det är rätt att den betalas ut.
– Det är en bonus som är helt relaterad till resultatet. Jag förstår att det kan se konstigt ut, men man måste förstå att det är vårt hårda arbete under 2019 som betalar sig nu. Jag tycker att det är fint att vårt företag delar med sig av vinsten till de anställda. Med tanke på hur läget är nu har jag svårt att tro att bonusen för i år blir lika bra, säger hon.
Kollega har sökt regeringens samarbetspartier Centern och Liberalerna.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.