Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Fordonsindustrin har korttidspermitterat tusentals medarbetare till följd av coronakrisen. Samtidigt föreslår AB Volvos styrelse att miljarder delas ut till aktieägarna. Provocerande och oanständigt tycker representanter för regeringspartierna. Och på Scania får de anställda rekordbonus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
 Jonas Ekströmer/TT,  Alan Diaz/AP Photo/TT
På Scania får de anställda bonus och styrelsen på AB Volvo vill dela ut miljarder till aktieägarna. Samtidigt får företagen hjälp av statens krisstöd. Jonas Ekströmer/TT, Alan Diaz/AP Photo/TT

Strypt tillgång på komponenter till tillverkningen och minskad efterfrågan på fordon har tvingat svenska fordonsföretag till extremåtgärder. Lastbilstillverkaren AB Volvo stänger sina fabriker i Sverige från och med den här veckan och permitterar samtliga 20 000 anställda i landet. På måndagen kom också besked om att bolaget säger upp avtal med 5 000 konsulter.

Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd

I morgon, onsdag, stoppas verksamheten också hos lastbilstillverkaren Scania i minst fjorton dagar, och 9 000 medarbetare i Sverige korttidspermitteras.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

De båda fordonsjättarna använder sig av regeringens stödprogram, korttidspermitteringar. Det innebär att de anställda behåller större delen av lönen och att staten står för omkring hälften av lönekostnaden. Skattebetalarna bidrar med cirka 300 miljoner kronor i månaden till de Volvoanställdas löner, enligt beräkningar som Aftonbladet har gjort.

Samtidigt som Volvo får hjälp med löneutbetalningarna blev det förra veckan klart att bolagets styrelse föreslår en utdelning på 5,50 kronor per aktie för helåret 2019 – 0,50 öre mer än utdelningen ett år tidigare. Totalt handlar det om en aktieutdelning på nästan tio miljarder kronor.

– Jag kan inte recensera rimligheten i styrelsens förslag. Den åttonde april ska stämman rösta om förslaget, vi får återkomma när vi vet resultatet, säger Claes Eliasson, presschef inom Volvokoncernen, till Aftonbladet.

Hans Hansson är koncernordförande för Unionens medlemmar på AB Volvo. Han är positiv till att styrelsen tog tillbaka förslaget om extrautdelning på 7,50 kronor förra veckan.

– Men krisen har eskalerat sedan dess. I det här svåra läget skulle vi helst se att pengar inte delades ut, utan fanns kvar i Volvos kassa för att trygga företaget, våra medlemmars anställningar och stötta leverantörerna, säger han.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talespersons Karolina Skog är också mycket kritisk till aktieutdelningen.

– Det är oanständigt att först kräva att skattebetalarna ska gå in med olika typer av stöd för att verksamheten ska kunna överleva och samtidigt ge en stor utdelning till sina ägare. Många får i dagarna avstå från mycket, att bankerna och storbolagen då avstår från vidlyftiga vinstutdelningar är det minsta man kan begära. Vi arbetar dag som natt för att så många företag som möjligt ska kunna klara sig igenom krisen och för att människor ska kunna behålla sina jobb och klara sin försörjning. I det arbetet behöver även storbolagen göra sin del, säger hon.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Annelie Karlsson, anser att den föreslagna utdelningen är provocerande.

– Lika självklart som det är att staten går in i ett sådant här krisläge för att hjälpa företag och förhindra att anställda ställs på bar backe, lika självklart är det att alla hjälps åt – även aktieägare. De måste också dra sitt strå till stacken för att lösa de ekonomiska problem som samhället har hamnat i. Jag blir provocerad när staten är med och finansiera löner till de anställda, och det samtidigt föreslås att aktieutdelningen ska ske som vanligt.

Samtidigt som Scania permitterar personal får de anställda en rekordstor bonus för 2019, 51 443 kronor. Mari Carlquist är ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje. Hon förstår att bonusen kan sticka i ögonen, men anser att det är rätt att den betalas ut.

– Det är en bonus som är helt relaterad till resultatet. Jag förstår att det kan se konstigt ut, men man måste förstå att det är vårt hårda arbete under 2019 som betalar sig nu. Jag tycker att det är fint att vårt företag delar med sig av vinsten till de anställda. Med tanke på hur läget är nu har jag svårt att tro att bonusen för i år blir lika bra, säger hon.

Kollega har sökt regeringens samarbetspartier Centern och Liberalerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.