Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljardutdelning trots statligt krisstöd

Fordonsindustrin har korttidspermitterat tusentals medarbetare till följd av coronakrisen. Samtidigt föreslår AB Volvos styrelse att miljarder delas ut till aktieägarna. Provocerande och oanständigt tycker representanter för regeringspartierna. Och på Scania får de anställda rekordbonus.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
 Jonas Ekströmer/TT,  Alan Diaz/AP Photo/TT
På Scania får de anställda bonus och styrelsen på AB Volvo vill dela ut miljarder till aktieägarna. Samtidigt får företagen hjälp av statens krisstöd. Jonas Ekströmer/TT, Alan Diaz/AP Photo/TT

Strypt tillgång på komponenter till tillverkningen och minskad efterfrågan på fordon har tvingat svenska fordonsföretag till extremåtgärder. Lastbilstillverkaren AB Volvo stänger sina fabriker i Sverige från och med den här veckan och permitterar samtliga 20 000 anställda i landet. På måndagen kom också besked om att bolaget säger upp avtal med 5 000 konsulter.

Läs mer: Konsulter riskerar gå miste om stöd

I morgon, onsdag, stoppas verksamheten också hos lastbilstillverkaren Scania i minst fjorton dagar, och 9 000 medarbetare i Sverige korttidspermitteras.

Läs mer: Scania stänger ner i Europa

De båda fordonsjättarna använder sig av regeringens stödprogram, korttidspermitteringar. Det innebär att de anställda behåller större delen av lönen och att staten står för omkring hälften av lönekostnaden. Skattebetalarna bidrar med cirka 300 miljoner kronor i månaden till de Volvoanställdas löner, enligt beräkningar som Aftonbladet har gjort.

Samtidigt som Volvo får hjälp med löneutbetalningarna blev det förra veckan klart att bolagets styrelse föreslår en utdelning på 5,50 kronor per aktie för helåret 2019 – 0,50 öre mer än utdelningen ett år tidigare. Totalt handlar det om en aktieutdelning på nästan tio miljarder kronor.

– Jag kan inte recensera rimligheten i styrelsens förslag. Den åttonde april ska stämman rösta om förslaget, vi får återkomma när vi vet resultatet, säger Claes Eliasson, presschef inom Volvokoncernen, till Aftonbladet.

Hans Hansson är koncernordförande för Unionens medlemmar på AB Volvo. Han är positiv till att styrelsen tog tillbaka förslaget om extrautdelning på 7,50 kronor förra veckan.

– Men krisen har eskalerat sedan dess. I det här svåra läget skulle vi helst se att pengar inte delades ut, utan fanns kvar i Volvos kassa för att trygga företaget, våra medlemmars anställningar och stötta leverantörerna, säger han.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talespersons Karolina Skog är också mycket kritisk till aktieutdelningen.

– Det är oanständigt att först kräva att skattebetalarna ska gå in med olika typer av stöd för att verksamheten ska kunna överleva och samtidigt ge en stor utdelning till sina ägare. Många får i dagarna avstå från mycket, att bankerna och storbolagen då avstår från vidlyftiga vinstutdelningar är det minsta man kan begära. Vi arbetar dag som natt för att så många företag som möjligt ska kunna klara sig igenom krisen och för att människor ska kunna behålla sina jobb och klara sin försörjning. I det arbetet behöver även storbolagen göra sin del, säger hon.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Annelie Karlsson, anser att den föreslagna utdelningen är provocerande.

– Lika självklart som det är att staten går in i ett sådant här krisläge för att hjälpa företag och förhindra att anställda ställs på bar backe, lika självklart är det att alla hjälps åt – även aktieägare. De måste också dra sitt strå till stacken för att lösa de ekonomiska problem som samhället har hamnat i. Jag blir provocerad när staten är med och finansiera löner till de anställda, och det samtidigt föreslås att aktieutdelningen ska ske som vanligt.

Samtidigt som Scania permitterar personal får de anställda en rekordstor bonus för 2019, 51 443 kronor. Mari Carlquist är ordförande för Unionenklubben på Scania i Södertälje. Hon förstår att bonusen kan sticka i ögonen, men anser att det är rätt att den betalas ut.

– Det är en bonus som är helt relaterad till resultatet. Jag förstår att det kan se konstigt ut, men man måste förstå att det är vårt hårda arbete under 2019 som betalar sig nu. Jag tycker att det är fint att vårt företag delar med sig av vinsten till de anställda. Med tanke på hur läget är nu har jag svårt att tro att bonusen för i år blir lika bra, säger hon.

Kollega har sökt regeringens samarbetspartier Centern och Liberalerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.