Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Medelålders chefer vill byta jobb

Många i medelåldern drömmer om att byta jobb. Men 4 av 10 upplever att det är svårt att få ett nytt arbete på grund av stigande ålder. Det visar en undersökning om karriär och yrkesliv från Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Medelålders tjänstemän med personalansvar är de som allra helst vill byta jobb. Pressmaster/Colourbox

Över hälften av Sveriges befolkning mellan 40 och 55 år vill gärna byta jobb, men samtidigt upplever 42 procent att det är svårt att byta arbete på grund av åldern. Tjänstemännen med personalansvar är den grupp som helst vill byta jobb. Det visar en undersökning från Folkuniversitet som tagit tempen på medelålders syn på arbetslivet.

Även om många vill byta jobb är det få som aktivt söker efter ett nytt jobb, eftersom motivationen som krävs för att komma igång att söka jobb saknas. 24 procent anger att de heller inte vet vad de vill arbeta med framöver.

Det råder dock ingen brist på det yrkesmässiga självförtroendet. Över 60 procent tycker inte att det är något problem att hålla jämt tempo med yngre kollegor och ännu fler skulle gärna vara mentor åt en yngre arbetskamrat för att dela med sig av sin yrkeskunskap. 66 procent av de tillfrågade kan tänka sig att jobb efter pensionen.

Den största utmaningen är att hantera arbetsbelastningen, vilket fyra av tio uppger. 27 procent upplever sig bli störda av kollegor och får koncentrationssvårigheter. 18 procent har svårt att säga nej och därmed svårt att jobba effektivt.

Undersökningen har även ställt frågan vad jobbet betyder. Nästan åtta av tio i åldersgruppen ser jobbet som ett sätt att försörja sig. Bara 16 procent av de tillfrågade ser jobbet som ett sätt att förverkliga sig själv. Hälften ser arbetet som ett sätt att träffa folk och befinna sig i ett sammanhang.

Om undersökningen

Folkuniversitetets årliga barometer ”Mitt i karriären” är genomförd av YouGov. Sammanlagt genomfördes 1014 intervjuer med yrkesverksamma män och kvinnor 40–55 år som är anställda/egen företagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok