Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Luleå hockey laddar om för att klara pandemin

Många idrottsklubbar går på knäna i coronapandemins spår. En del har nu så dålig ekonomi att de har hamnat hos Kronofogden.
– Vi är hårt drabbade, men än så länge har vi klarat oss, säger Lena Bäckström på Luleå hockeys kansli.
Anita Täpp Publicerad
Pavel Koubek / TT
På grund av coronautbrottet fick Luleå hockey, som blev etta i SHL, aldrig chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket innebar stora förluster i publikintäkter. Pavel Koubek / TT

Coronapandemin har fått stora ekonomiska följder för många idrottsklubbar. Enligt en granskning som SR:s Ekot har gjort har antalet elitidrottsklubbar som är registrerade hos Kronofogden, till följd av obetalda räkningar, ökat kraftigt under våren.

Det inte minst beroende på uteblivna publikintäkter, på grund av begränsningen på max 50 deltagare under en allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Sedan regeringen förklarat att man vill lätta på publikrestriktionerna och göra undantag för en del evenemang, som fotbolls- eller ishockeymatcher, skönjer idrottsklubbarna nu ändå ett ljus i mörkret.

Men då måste arrangören också vidta åtgärder för att minska smittorisken vid matcherna. Som att det exempelvis ska finnas ett publiktak och att alla i publiken ska sitta minst två meter från varandra.

Vad som mer exakt gäller blir först klart när Folkhälsomyndigheten, på regeringens uppdrag, tagit fram mer specifika rekommendationer för det liksom hur man exempelvis ska hantera publikinsläpp och köbildningar. Men målet är att undantaget ska kunna göras från den 1 oktober.

Luleå hockey är en av de många hockeyklubbar som drabbats hårt av pandemin.

– Det är dystert. För även om vi har fått ta del av det statliga stödet och både ishockeyspelarna, anställd personal, ledare och tränare har korttidspermitterats så har vi behövt säga upp två anställda och avsluta samarbetet med en konsult, säger Lena Bäckström, fackligt förtroendevald i Unionen, på klubbens kansli.

Andra följder är framför allt att Luleå hockey, som blev etta i SHL-serien, inte fick chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket betyder stora förluster i publikintäkter.

En oro man nu känner är hur det kommer bli med klubbens sponsorer, som också är en viktig inkomstkälla, framöver.

– Än så länge har vi sponsorerna kvar. Men en del av de företagarna är ju också hårt drabbade av coronapandemin och då finns en risk för att de drar in sina sponsorpengar om det här inte vänder snart, säger Lena Bäckström.

Nu försöker man dock se mer positivt på framtiden. Och även om man ännu inte fått mer detaljerade anvisningar om vad som krävs för att man ska kunna ha matcher med publik igen så jobbar man med frågan.

– Vi har skissat på olika lösningar när det gäller insläpp och utsläpp liksom hur vi kan spärra av en del rader och sittplatser för att publiken ska kunna hålla tillräckligt avstånd med tanke på smittorisken. Sedan kommer vi ha funktionärer som håller ordning, säger Lena Bäckström.

– Normalt har vi  plats för en publik på 6 200 personer och nu tror vi att vi kanske kommer kunna ha mellan 500 och 1 000.  Så det blir ändå ett stort ekonomiskt avbräck.

Fotnot:
Idrottsklubbarna har tidigare fått en halv miljard kronor i statligt stöd. Nu har regeringen föreslagit att idrotten ska få ytterligare 1 miljard kronor i ett nytt stödpaket. Eftersom det ska förhandlas mellan regeringen, Centern och Liberalerna är det ännu oklart om och i så fall när det blir så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.