Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Luleå hockey laddar om för att klara pandemin

Många idrottsklubbar går på knäna i coronapandemins spår. En del har nu så dålig ekonomi att de har hamnat hos Kronofogden.
– Vi är hårt drabbade, men än så länge har vi klarat oss, säger Lena Bäckström på Luleå hockeys kansli.
Anita Täpp Publicerad
Pavel Koubek / TT
På grund av coronautbrottet fick Luleå hockey, som blev etta i SHL, aldrig chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket innebar stora förluster i publikintäkter. Pavel Koubek / TT

Coronapandemin har fått stora ekonomiska följder för många idrottsklubbar. Enligt en granskning som SR:s Ekot har gjort har antalet elitidrottsklubbar som är registrerade hos Kronofogden, till följd av obetalda räkningar, ökat kraftigt under våren.

Det inte minst beroende på uteblivna publikintäkter, på grund av begränsningen på max 50 deltagare under en allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Sedan regeringen förklarat att man vill lätta på publikrestriktionerna och göra undantag för en del evenemang, som fotbolls- eller ishockeymatcher, skönjer idrottsklubbarna nu ändå ett ljus i mörkret.

Men då måste arrangören också vidta åtgärder för att minska smittorisken vid matcherna. Som att det exempelvis ska finnas ett publiktak och att alla i publiken ska sitta minst två meter från varandra.

Vad som mer exakt gäller blir först klart när Folkhälsomyndigheten, på regeringens uppdrag, tagit fram mer specifika rekommendationer för det liksom hur man exempelvis ska hantera publikinsläpp och köbildningar. Men målet är att undantaget ska kunna göras från den 1 oktober.

Luleå hockey är en av de många hockeyklubbar som drabbats hårt av pandemin.

– Det är dystert. För även om vi har fått ta del av det statliga stödet och både ishockeyspelarna, anställd personal, ledare och tränare har korttidspermitterats så har vi behövt säga upp två anställda och avsluta samarbetet med en konsult, säger Lena Bäckström, fackligt förtroendevald i Unionen, på klubbens kansli.

Andra följder är framför allt att Luleå hockey, som blev etta i SHL-serien, inte fick chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket betyder stora förluster i publikintäkter.

En oro man nu känner är hur det kommer bli med klubbens sponsorer, som också är en viktig inkomstkälla, framöver.

– Än så länge har vi sponsorerna kvar. Men en del av de företagarna är ju också hårt drabbade av coronapandemin och då finns en risk för att de drar in sina sponsorpengar om det här inte vänder snart, säger Lena Bäckström.

Nu försöker man dock se mer positivt på framtiden. Och även om man ännu inte fått mer detaljerade anvisningar om vad som krävs för att man ska kunna ha matcher med publik igen så jobbar man med frågan.

– Vi har skissat på olika lösningar när det gäller insläpp och utsläpp liksom hur vi kan spärra av en del rader och sittplatser för att publiken ska kunna hålla tillräckligt avstånd med tanke på smittorisken. Sedan kommer vi ha funktionärer som håller ordning, säger Lena Bäckström.

– Normalt har vi  plats för en publik på 6 200 personer och nu tror vi att vi kanske kommer kunna ha mellan 500 och 1 000.  Så det blir ändå ett stort ekonomiskt avbräck.

Fotnot:
Idrottsklubbarna har tidigare fått en halv miljard kronor i statligt stöd. Nu har regeringen föreslagit att idrotten ska få ytterligare 1 miljard kronor i ett nytt stödpaket. Eftersom det ska förhandlas mellan regeringen, Centern och Liberalerna är det ännu oklart om och i så fall när det blir så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.