Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Luleå hockey laddar om för att klara pandemin

Många idrottsklubbar går på knäna i coronapandemins spår. En del har nu så dålig ekonomi att de har hamnat hos Kronofogden.
– Vi är hårt drabbade, men än så länge har vi klarat oss, säger Lena Bäckström på Luleå hockeys kansli.
Anita Täpp Publicerad
Pavel Koubek / TT
På grund av coronautbrottet fick Luleå hockey, som blev etta i SHL, aldrig chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket innebar stora förluster i publikintäkter. Pavel Koubek / TT

Coronapandemin har fått stora ekonomiska följder för många idrottsklubbar. Enligt en granskning som SR:s Ekot har gjort har antalet elitidrottsklubbar som är registrerade hos Kronofogden, till följd av obetalda räkningar, ökat kraftigt under våren.

Det inte minst beroende på uteblivna publikintäkter, på grund av begränsningen på max 50 deltagare under en allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Sedan regeringen förklarat att man vill lätta på publikrestriktionerna och göra undantag för en del evenemang, som fotbolls- eller ishockeymatcher, skönjer idrottsklubbarna nu ändå ett ljus i mörkret.

Men då måste arrangören också vidta åtgärder för att minska smittorisken vid matcherna. Som att det exempelvis ska finnas ett publiktak och att alla i publiken ska sitta minst två meter från varandra.

Vad som mer exakt gäller blir först klart när Folkhälsomyndigheten, på regeringens uppdrag, tagit fram mer specifika rekommendationer för det liksom hur man exempelvis ska hantera publikinsläpp och köbildningar. Men målet är att undantaget ska kunna göras från den 1 oktober.

Luleå hockey är en av de många hockeyklubbar som drabbats hårt av pandemin.

– Det är dystert. För även om vi har fått ta del av det statliga stödet och både ishockeyspelarna, anställd personal, ledare och tränare har korttidspermitterats så har vi behövt säga upp två anställda och avsluta samarbetet med en konsult, säger Lena Bäckström, fackligt förtroendevald i Unionen, på klubbens kansli.

Andra följder är framför allt att Luleå hockey, som blev etta i SHL-serien, inte fick chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket betyder stora förluster i publikintäkter.

En oro man nu känner är hur det kommer bli med klubbens sponsorer, som också är en viktig inkomstkälla, framöver.

– Än så länge har vi sponsorerna kvar. Men en del av de företagarna är ju också hårt drabbade av coronapandemin och då finns en risk för att de drar in sina sponsorpengar om det här inte vänder snart, säger Lena Bäckström.

Nu försöker man dock se mer positivt på framtiden. Och även om man ännu inte fått mer detaljerade anvisningar om vad som krävs för att man ska kunna ha matcher med publik igen så jobbar man med frågan.

– Vi har skissat på olika lösningar när det gäller insläpp och utsläpp liksom hur vi kan spärra av en del rader och sittplatser för att publiken ska kunna hålla tillräckligt avstånd med tanke på smittorisken. Sedan kommer vi ha funktionärer som håller ordning, säger Lena Bäckström.

– Normalt har vi  plats för en publik på 6 200 personer och nu tror vi att vi kanske kommer kunna ha mellan 500 och 1 000.  Så det blir ändå ett stort ekonomiskt avbräck.

Fotnot:
Idrottsklubbarna har tidigare fått en halv miljard kronor i statligt stöd. Nu har regeringen föreslagit att idrotten ska få ytterligare 1 miljard kronor i ett nytt stödpaket. Eftersom det ska förhandlas mellan regeringen, Centern och Liberalerna är det ännu oklart om och i så fall när det blir så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.