Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Luleå hockey laddar om för att klara pandemin

Många idrottsklubbar går på knäna i coronapandemins spår. En del har nu så dålig ekonomi att de har hamnat hos Kronofogden.
– Vi är hårt drabbade, men än så länge har vi klarat oss, säger Lena Bäckström på Luleå hockeys kansli.
Anita Täpp Publicerad
Pavel Koubek / TT
På grund av coronautbrottet fick Luleå hockey, som blev etta i SHL, aldrig chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket innebar stora förluster i publikintäkter. Pavel Koubek / TT

Coronapandemin har fått stora ekonomiska följder för många idrottsklubbar. Enligt en granskning som SR:s Ekot har gjort har antalet elitidrottsklubbar som är registrerade hos Kronofogden, till följd av obetalda räkningar, ökat kraftigt under våren.

Det inte minst beroende på uteblivna publikintäkter, på grund av begränsningen på max 50 deltagare under en allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Sedan regeringen förklarat att man vill lätta på publikrestriktionerna och göra undantag för en del evenemang, som fotbolls- eller ishockeymatcher, skönjer idrottsklubbarna nu ändå ett ljus i mörkret.

Men då måste arrangören också vidta åtgärder för att minska smittorisken vid matcherna. Som att det exempelvis ska finnas ett publiktak och att alla i publiken ska sitta minst två meter från varandra.

Vad som mer exakt gäller blir först klart när Folkhälsomyndigheten, på regeringens uppdrag, tagit fram mer specifika rekommendationer för det liksom hur man exempelvis ska hantera publikinsläpp och köbildningar. Men målet är att undantaget ska kunna göras från den 1 oktober.

Luleå hockey är en av de många hockeyklubbar som drabbats hårt av pandemin.

– Det är dystert. För även om vi har fått ta del av det statliga stödet och både ishockeyspelarna, anställd personal, ledare och tränare har korttidspermitterats så har vi behövt säga upp två anställda och avsluta samarbetet med en konsult, säger Lena Bäckström, fackligt förtroendevald i Unionen, på klubbens kansli.

Andra följder är framför allt att Luleå hockey, som blev etta i SHL-serien, inte fick chansen att gå till slutspel och ta SM-guld vilket betyder stora förluster i publikintäkter.

En oro man nu känner är hur det kommer bli med klubbens sponsorer, som också är en viktig inkomstkälla, framöver.

– Än så länge har vi sponsorerna kvar. Men en del av de företagarna är ju också hårt drabbade av coronapandemin och då finns en risk för att de drar in sina sponsorpengar om det här inte vänder snart, säger Lena Bäckström.

Nu försöker man dock se mer positivt på framtiden. Och även om man ännu inte fått mer detaljerade anvisningar om vad som krävs för att man ska kunna ha matcher med publik igen så jobbar man med frågan.

– Vi har skissat på olika lösningar när det gäller insläpp och utsläpp liksom hur vi kan spärra av en del rader och sittplatser för att publiken ska kunna hålla tillräckligt avstånd med tanke på smittorisken. Sedan kommer vi ha funktionärer som håller ordning, säger Lena Bäckström.

– Normalt har vi  plats för en publik på 6 200 personer och nu tror vi att vi kanske kommer kunna ha mellan 500 och 1 000.  Så det blir ändå ett stort ekonomiskt avbräck.

Fotnot:
Idrottsklubbarna har tidigare fått en halv miljard kronor i statligt stöd. Nu har regeringen föreslagit att idrotten ska få ytterligare 1 miljard kronor i ett nytt stödpaket. Eftersom det ska förhandlas mellan regeringen, Centern och Liberalerna är det ännu oklart om och i så fall när det blir så.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.