Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Lönekostnader ersätts i nya krisstödet

Nedstängningsstödet ska även omfatta lönekostnader. Det framgick i de nya krisåtgärderna för företag som regeringen presenterade under tisdagen.
– Det finns en mycket hög risk för en tredje covidvåg, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
Oscar Broström Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT
Finansminister Magdalena Andersson under tisdagens presskonferens om nedstängningsstödet. Fredrik Sandberg / TT, Henrik Montgomery / TT

Tidigare under året införde regeringen, i samarbete med Liberalerna och Centerpartiet, ett nedstängningsstöd för företag som inte kan bedriva sin verksamhet till följd av coronakrisen och den nya pandemilagen.

Nedstängningsstödet täcker fasta kostnader, till exempel hyror, till hundra procent. I dag meddelade regeringen att även lönekostnader kommer att omfattas av nedstängningsstödet.

– Det finns en mycket hög risk för en tredje våg, samtidigt som vi har ett väldigt allvarligt läge på arbetsmarknaden. Många företagare har det tufft och har haft det tufft en längre tid, säger finansminister Magdalena Andersson (S), under en presskonferens. 

Takbeloppet för företag är 75 miljoner kronor per månad. För företag som korttidspermitterar, där den anställde som mest minskar sin arbetstid med 80 procent, täcker staten 75 procent av lönekostnaden.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Samtidigt meddelade regeringen att flera av de krisstöd som redan finns på plats förlängs till och med april i år.

Tillväxten i svensk ekonomi var 0,5 procent under det fjärde kvartalet, vilket enligt Magdalena Andersson var starkare än väntat.

– Det är framför allt industriproduktionen som bidragit till de positiva siffrorna, tittar man på tjänstebranscherna är återhämtningen inte lika bra.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.