Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Logiskt beslut av Volvo och Geely"

Att Volvo Cars och Geely vill starta ett gemensamt motorföretag för förbränningsmotorer är helt logiskt. Det menar fordonsexperten Martin Sköld, som dock ser det som en utmaning för varumärkena att fortsatt ha olika identitet.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Volvo Cars fabrik i Chengdu, Kina. Karin Olander / TT

Volvo Cars och dess ägare, kinesiska Geely, har meddelat att man vill starta ett nytt bolag där båda företagens fortsatta utveckling och produktion av traditionella förbränningsmotorer ska ske. Det för att man mer ska kunna fokusera på att tillverka rena elbilar.

Om det nya bolagets huvudkontor kommer ligga i Sverige eller i Kina är ännu okänt.

Av de cirka 8 000 anställda som enligt planerna ska jobba i det nya motorföretaget jobbar i dag runt 3 000 på Volvo Cars. Enligt bolagsledningarna ska omstruktureringen inte innebära några uppsägningar.

Kollega har sökt Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars, utan resultat. Men enligt DN har fackklubbarna på Volvo Cars i grunden inget emot att det skapas en särskild avdelning för utveckling och tillverkning av förbränningsmotorer. Dock känner de sig mer tveksamma när det gäller sammanslagningen med Geelys motsvarighet. Därför har facken nu beslutat att ta in en löntagarkonsult för att reda ut vad affären innebär.

Fordonsexperten Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, anser att planerna på ett nytt motorföretag är ett logiskt steg i och med den elektrifiering som sker inom bilindustrin.

– Det är ett väl beprövat sätt att hantera en sådan här situation. Alltså att man i en industriell grupp, där det finns fler varumärken som är sina egna företag, försöker använda lösningar, teknik och så vidare, mellan ett antal av de här varumärkena. Så har bland annat bilbranschen fungerat länge, just för att man vill hitta synergi, där man kan spara kostnader genom att samutnyttja resurser. Och det är ju också incitamentet bakom Volvos och Geelys önskemål.

Vilka risker finns?
– Utmaningen är att säkerställa att varumärkena fortsätter ha olika identitet, alltså att de uppför sig på ett sätt som är typiskt för respektive varumärke, så att man inte tappar kunder. Det man kan göra genom att ha en generell motor och sedan låta ingenjörerna på respektive företag anpassa motorn på ett sätt som är typiskt för Volvo på ena sidan och för Geely på den andra.

Kan du mer konkret säga vad man behöver göra i det här fallet?
– Nej, för då måste man vara i de här företagen och klart veta hur kunderna uppfattar och uppskattar ens varumärke, hur de tänker sig att en motor ska uppföra sig, kännas och upplevas.

Ska de anställda vara oroliga för jobben?
– Det är ju ännu inte känt var man fysiskt kommer lägga den här verksamheten, så det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka jobben. Men man kan ju ändå konstatera att Volvo är det varumärke av de här två som har den långa historiken, som har ett mycket längre utvecklingskunnande och så vidare när det gäller förbränningsmotorer. Så där har man säkert ett försprång, säger Martin Sköld.

– När det gäller elektrifieringen är det svårare att avgöra vad som kommer att hända framöver. Jag skulle kunna säga att Kina som land ligger före Sverige och Europa när det gäller batteriteknik och forskning kring det. Men det är en senare fråga, som man ju inte har diskuterat ännu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.