Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Logiskt beslut av Volvo och Geely"

Att Volvo Cars och Geely vill starta ett gemensamt motorföretag för förbränningsmotorer är helt logiskt. Det menar fordonsexperten Martin Sköld, som dock ser det som en utmaning för varumärkena att fortsatt ha olika identitet.
Anita Täpp Publicerad
Karin Olander / TT
Volvo Cars fabrik i Chengdu, Kina. Karin Olander / TT

Volvo Cars och dess ägare, kinesiska Geely, har meddelat att man vill starta ett nytt bolag där båda företagens fortsatta utveckling och produktion av traditionella förbränningsmotorer ska ske. Det för att man mer ska kunna fokusera på att tillverka rena elbilar.

Om det nya bolagets huvudkontor kommer ligga i Sverige eller i Kina är ännu okänt.

Av de cirka 8 000 anställda som enligt planerna ska jobba i det nya motorföretaget jobbar i dag runt 3 000 på Volvo Cars. Enligt bolagsledningarna ska omstruktureringen inte innebära några uppsägningar.

Kollega har sökt Jörgen Olsson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars, utan resultat. Men enligt DN har fackklubbarna på Volvo Cars i grunden inget emot att det skapas en särskild avdelning för utveckling och tillverkning av förbränningsmotorer. Dock känner de sig mer tveksamma när det gäller sammanslagningen med Geelys motsvarighet. Därför har facken nu beslutat att ta in en löntagarkonsult för att reda ut vad affären innebär.

Fordonsexperten Martin Sköld, docent vid Handelshögskolan, anser att planerna på ett nytt motorföretag är ett logiskt steg i och med den elektrifiering som sker inom bilindustrin.

– Det är ett väl beprövat sätt att hantera en sådan här situation. Alltså att man i en industriell grupp, där det finns fler varumärken som är sina egna företag, försöker använda lösningar, teknik och så vidare, mellan ett antal av de här varumärkena. Så har bland annat bilbranschen fungerat länge, just för att man vill hitta synergi, där man kan spara kostnader genom att samutnyttja resurser. Och det är ju också incitamentet bakom Volvos och Geelys önskemål.

Vilka risker finns?
– Utmaningen är att säkerställa att varumärkena fortsätter ha olika identitet, alltså att de uppför sig på ett sätt som är typiskt för respektive varumärke, så att man inte tappar kunder. Det man kan göra genom att ha en generell motor och sedan låta ingenjörerna på respektive företag anpassa motorn på ett sätt som är typiskt för Volvo på ena sidan och för Geely på den andra.

Kan du mer konkret säga vad man behöver göra i det här fallet?
– Nej, för då måste man vara i de här företagen och klart veta hur kunderna uppfattar och uppskattar ens varumärke, hur de tänker sig att en motor ska uppföra sig, kännas och upplevas.

Ska de anställda vara oroliga för jobben?
– Det är ju ännu inte känt var man fysiskt kommer lägga den här verksamheten, så det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka jobben. Men man kan ju ändå konstatera att Volvo är det varumärke av de här två som har den långa historiken, som har ett mycket längre utvecklingskunnande och så vidare när det gäller förbränningsmotorer. Så där har man säkert ett försprång, säger Martin Sköld.

– När det gäller elektrifieringen är det svårare att avgöra vad som kommer att hända framöver. Jag skulle kunna säga att Kina som land ligger före Sverige och Europa när det gäller batteriteknik och forskning kring det. Men det är en senare fråga, som man ju inte har diskuterat ännu.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.