Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

LKAB-chefens sorti upprör Unionenklubben

Det fortsätter att storma kring det statliga gruvbolaget LKAB. Efter stora sparbeting och varsel sparkades vd:n Lars-Eric Aaro tidigare i veckan. Beskedet kom som en stor överraskning för Unionenklubben som är kritiska till styrelsens hantering av frågan.
Anton Andersson Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB:s kontor i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det var i onsdags som nyheten kom; vd Lars-Eric Aaro får inte förnyat förtroende av LKAB:s styrelse. Det är en kraftig omsvängning. Så sent som i februari uttryckte styrelseordföranden Sten Jakobsson ett stort förtroende för Aaro, en tillit som nu alltså är förbrukad. Som plåster på såren tar Lars-Eric Aaro med sig ett avgångsvederlag på 18 månadslöner, totalt 7,2 miljoner kronor.

Enligt Unionenklubbens ordförande Sakari Alanko var beskedet i allra högsta grad oväntat. Han kritiserar också styrelsens sätt att hantera uppsägningen av Lars-Eric Aaro.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har inte hört något om detta alls. Det är förvånande att Sten Jakobsson uttalar sig så starkt mot honom. I princip sågar man vår förre vd öppet i media. Jag ogillar hur det har hanterats, man borde ha skött det mycket snyggare, säger Sakari Alanko till Kollega.

Efterträder gör Jan Moström, tidigare affärsområdeschef för gruvor på Boliden. Även kring honom har det förekommit en del skriverier, och bland annat har han tillskrivits epitetet ”Slaktaren från Boliden” av flera tidningar.

LKAB:s styrelse uppger också att Jan Moström ska fokusera mycket på kostnadseffektivitet och produktivitet. Men trots det är Sakari Alanko inte särskilt oroad.

– Jag såg en del svarta rubriker kring honom, så jag ringde upp min Unionenkollega på Boliden och han kände inte igen den bilden. Journalister är bra på att skruva upp sånt här.

Lars-Eric Aalto sitter kvar på vd-posten fram tills Jan Moström tar över i september.

Kraftigt sjunkande järnmalmspriser

Efter flera goda år har LKAB tvingats minska kostymen avsevärt. Kraftigt fallande malmpriser och svag konjunkturutveckling i Kina och Europa är de största förklaringarna. Sedan förra året har priserna sjunkit med så mycket som 75 procent.

Som en konsekvens av detta lanserade LKAB i höstas sparbeting på omkring 1 miljard kronor, och för bara några veckor sedan meddelade företaget att man minskar bemanningen med omkring 400 tjänster fram till början på nästa år. Omkring 100 tjänstemän berörs av nedskärningarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.