Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

LKAB-chefens sorti upprör Unionenklubben

Det fortsätter att storma kring det statliga gruvbolaget LKAB. Efter stora sparbeting och varsel sparkades vd:n Lars-Eric Aaro tidigare i veckan. Beskedet kom som en stor överraskning för Unionenklubben som är kritiska till styrelsens hantering av frågan.
Anton Andersson Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB:s kontor i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det var i onsdags som nyheten kom; vd Lars-Eric Aaro får inte förnyat förtroende av LKAB:s styrelse. Det är en kraftig omsvängning. Så sent som i februari uttryckte styrelseordföranden Sten Jakobsson ett stort förtroende för Aaro, en tillit som nu alltså är förbrukad. Som plåster på såren tar Lars-Eric Aaro med sig ett avgångsvederlag på 18 månadslöner, totalt 7,2 miljoner kronor.

Enligt Unionenklubbens ordförande Sakari Alanko var beskedet i allra högsta grad oväntat. Han kritiserar också styrelsens sätt att hantera uppsägningen av Lars-Eric Aaro.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har inte hört något om detta alls. Det är förvånande att Sten Jakobsson uttalar sig så starkt mot honom. I princip sågar man vår förre vd öppet i media. Jag ogillar hur det har hanterats, man borde ha skött det mycket snyggare, säger Sakari Alanko till Kollega.

Efterträder gör Jan Moström, tidigare affärsområdeschef för gruvor på Boliden. Även kring honom har det förekommit en del skriverier, och bland annat har han tillskrivits epitetet ”Slaktaren från Boliden” av flera tidningar.

LKAB:s styrelse uppger också att Jan Moström ska fokusera mycket på kostnadseffektivitet och produktivitet. Men trots det är Sakari Alanko inte särskilt oroad.

– Jag såg en del svarta rubriker kring honom, så jag ringde upp min Unionenkollega på Boliden och han kände inte igen den bilden. Journalister är bra på att skruva upp sånt här.

Lars-Eric Aalto sitter kvar på vd-posten fram tills Jan Moström tar över i september.

Kraftigt sjunkande järnmalmspriser

Efter flera goda år har LKAB tvingats minska kostymen avsevärt. Kraftigt fallande malmpriser och svag konjunkturutveckling i Kina och Europa är de största förklaringarna. Sedan förra året har priserna sjunkit med så mycket som 75 procent.

Som en konsekvens av detta lanserade LKAB i höstas sparbeting på omkring 1 miljard kronor, och för bara några veckor sedan meddelade företaget att man minskar bemanningen med omkring 400 tjänster fram till början på nästa år. Omkring 100 tjänstemän berörs av nedskärningarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.