Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ljust på jobbfronten – med rätt utbildning

Det kommer att bli lättare att få jobb inom många yrken i år enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Mest efterfrågade kommer datautbildade eller ingenjörer inom gruvindustrin att vara. För administratörer och sekreterare liksom ekonomiassistenter är framtidsutsikterna dystrare.
Anita Täpp Publicerad
Carl-Johan Utsi/TT
Framtidsjobb i gruvan? Här LKAB:s gruva i Malmberget. Carl-Johan Utsi/TT

Totalt kommer drygt 130 000 rekryteringar att göras under 2014, beräknar Arbetsförmedlingen. I det ingår alla typer av anställningar, inklusive sommarvikariat och andra mer tillfälliga jobb.

Det är framför allt erfarna och utbildade som kommer att ha lätt att få jobb. Förutom datautbildade och ingenjörer inom gruvindustrin gäller det också för exempelvis civilingenjörer inom elkraft, elektronik och teleteknik liksom maskin, för flygtekniker, läkare och specialister inom sjukvården samt för byggnadsplåtslagare.

Inom ett antal yrkesområden blir konkurrensen om jobben fortsatt hård. Det handlar förutom om administratörer, sekreterare och ekonomiassistenter även om informatörer, resesäljare, vårdbiträden med flera.

Svårast att hitta jobb har fortsatt den som saknar en gymnasieutbildning eller den som har gått en utbildning som är inriktad mot yrken där det råder väldigt stor konkurrens om jobben.

- Vi har sagt det förut, men det tål att sägas igen, att man måste se till att plugga, och plugga klart. Det är en vattendelare på arbetsmarknaden, som blir alltmer tudelad, sa analytikern Håkan Gustavsson när han presenterade Arbetsförmedlingens rapport i dag.

För den som funderar på vilken utbildning man ska satsa på kan det vara intressant att veta var Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att finnas gott om jobb om fem till tio år. Så är exempelvis fallet när det gäller tekniska yrken, datayrken, läkare och specialister inom sjukvården, flera läraryrken, kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete och flertalet byggyrken.

Större konkurrens och därmed svårare att få jobb kommer det exempelvis att vara inom kultur och media liksom för maskinoperatörsyrken och personaltjänstemän.

Enligt rapporten kommer storstadslänen få flest nya jobb och då framför allt inom yrken som tillhör den privata tjänstesektorn medan län med en stor industrisektor, som Gävleborg och Västmanland, kommer att få färre nya jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.