Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ljus framtid för välutbildade tjänstemän

Arbetsmarknaden är fortsatt het för personer med utbildning. För ingenjörer, tekniker och systemutvecklare ser det riktigt ljust ut. Men högkonjunkturen är på väg att mattas av.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Systemutvecklare är ett av de yrken som det kommer råda brist på framöver. Colourbox

Det är stor brist på arbetskraft i Sverige. Det visar Arbetsförmedlingens uppdaterade prognos för 200 yrken som publicerades under tisdagen.

Bristen gör att det är lätt att hitta jobb, särskilt för personer med en yrkes- eller högskoleutbildning. Den som är biomedicinsk analytiker, ingenjör, tekniker eller arbetar med data och IT har bäst chans att få eller byta jobb det närmaste året.

– Det bästa sättet att öka sina chanser till en fast förankring på arbetsmarknaden är en gymnasie- eller högskoleutbildning, säger Olle Ahlberg, analytiker på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Även Konjunkturinstitutets senaste prognos visar på en fortsatt stark arbetsmarknad. Institutet räknar med att arbetslösheten bottnar på 6,3 procent i år för att sedan vända svagt uppåt nästa år. År 2023 räknar KI med en arbetslöshet på 6,7 procent.

Men det finns vissa orosmoln. Hushållen har en mer pessimistisk syn på Sveriges ekonomi och tillväxten i den globala industriproduktionen är på väg att minska. KI tror därför att högkonjunkturen håller i sig i år och nästa år för att sedan mattas av.

Under våren visade dessutom statistik från Trygghetsrådet, TRR, att 26 procent fler blev uppsagda och sökte TRR:s stöd under första kvartalet 2019, jämfört med motsvarande kvartal förra året.

SEX YRKEN MED STOR BRIST PÅ ARBETSKRAFT

* Biomedicinsk analytiker

* Civilingenjör

* Ingenjör och tekniker

* Mjukvaru- och systemutvecklare

* Systemanalytiker och IT-arkitekter

* Systemtestare och testledare

Källa: Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok