Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kvalitetsstämpel ska stoppa fulsälj

Slut på fulsälj och usla anställningsvillkor. Kvalitetsstämpeln ”Trygg Affär” ska höja säljyrkets status, vägleda konsumenter och hjälpa företag att hitta personal.
Ola Rennstam Publicerad

Påstridiga, oseriösa och ibland otrevliga. Vi är många som har tröttnat på försäljare som ringer mitt under middagen eller prejar oss i köpcentrat med ett specialerbjudande. Osunda anställningsvillkor har skapat osunda arbetsmetoder, vilket har skadat säljyrkets anseende.
Säljare är i dag det största yrket bland alla lediga jobb i Sverige – många vägrar att söka de lediga tjänsterna. Detta är ett stort problem för de seriösa aktörerna i branschen, som helt enkelt inte får tag i folk.

För att hjälpa konsumenterna att välja seriösa företag har Unionen tillsammans med Eniro och Proffice tagit fram en ny kvalitetsstämpel med namnet ”Trygg Affär”. Sigillet garanterar att säljarna har schysta arbetsvillkor, omfattas av kollektivavtal och följer branschens etiska regler.

– Nu slår vi tillbaka mot ”fulsäljet” med en auktorisation och ett sigill som man bara kan få om man behandlar både kunder och anställda väl, säger Karin Skånberg, regionchef på Unionen Stockholm och en av initiativtagarna till Trygg Affär.

Med kvalitetsstämpel hoppas man kunna höja säljyrkets status och därmed göra det lättare för arbetsgivare att både rekrytera och behålla duktiga säljare. Målet på sikt är att de oseriösa aktörerna ska bort.

Än så länge består föreningen Trygg Affär enbart av Unionen, bemanningsföretaget Proffice och Eniro, men intresset för kvalitetsstämpeln är redan stort och man har redan ett par företag som vill hoppa på tåget, enligt Karin Skånberg.

– Det spännande med det här projektet är att det inte bara en massa vackra ord utan vi gör något i praktiken, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.