Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kultur växande exportgren

Nästan dubbelt så många kulturella och kreativa företag exporterar jämfört med samtliga företag i samma storlek. Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna är dessutom mer innovativa, enligt Tillväxtverket.
Linnea Andersson Publicerad
Max Martin tar emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood.
Vissa kreativa näringar har de senaste åren haft betydligt högre tillväxt än genomsnittet i det svenska näringslivet, visar Tillväxtverkets rapport. Till exempel musikbranschen. Den 29 april 2015 fick låtskrivaren Max Martin, aka Martin Sandberg, ta emot Ascap Pop Music Awards utmärkelse Årets låtskrivare i Hollywood. Foto: Chris Pizzello/AP/TT

Nästan 30 procent av de små och medelstora företagen inom kreativa näringar exporterar, att jämföra med 16 procent för samtliga små och medelstora företag. Det är dessutom vanligare att kulturella och kreativa företag exporterar till länder utanför Norden. Det visar resultaten i en rapport som Tillväxtverket kommer att publicera i juni 2015.

Den högre exporten beror, enligt Tillväxtverket, på att kulturella och kreativa företag ofta har produkter som är baserade på tjänster, snarare än varor, som lätt kan introduceras på en internationell marknad. Samt att de är mer innovativa på tjänsteområdet än genomsnittet bland svenska företag. Andelen företag som tagit fram och sålt varor ligger på 21 procent i båda grupperna, men hela 45 procent av de kulturella och kreativa företagen har utvecklat och sålt nya, eller väsentligt förbättrade, tjänster under de senaste tre åren. För samtliga företag är den siffran 33 procent.

En annnan bidragande faktor till innovationsframgångarna är att kulturella och kreativa företag är bättre på att samarbeta med andra företag. Nätverken stärker företagens konkurrenskraft och är viktiga eftersom de flesta kulturella och kreativa företagen är soloföretag, som drivs av en person.

Tillväxtverkets rapport visar att viljan att växa inte skiljer sig mellan kulturella och kreativa företag och samtliga företag. I båda grupperna vill ungefär 70 procent av företagen växa. En stor skillnad är dock att färre kulturella och kreativa företag vill anställa, vilket kan bero på att en större andel i denna grupp är just soloföretag.

Inom kulturella och kreativa näringar har vissa branscher under de senaste åren haft högre tillväxt än genomsnittet för det svenska näringslivet. Till exempel modebranschen och musikbranschen.

Rapporten baseras på undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014, där 1 500 kulturella och kreativa små och medelstora företag ingår i en enkätundersökning. Svaren representerar 39 000 kulturella och kreativa företag och resultaten har jämfört med genomsnittet för samtliga företag.

Kulturella och kreativa företag?

Tillväxtverket räknar just nu följande branscher som kulturella och kreativa näringar:

  • Arkitektur
  • Dataspel
  • Design och formgivning
  • Film
  • Foto
  • Konst
  • Kulturarv
  • Litteratur
  • Media och marknadskommunikation
  • Mode
  • Musik
  • Måltid
  • Scenkonst
  • Slöjd och konsthantverk
  • Upplevelsebaserat lärande

Tillväxtverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.