Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande företag lånar ut personal

Mängder av företag tvingas lägga ner verksamheten i spåren av coronasmittan. Andra har rekordmycket att göra. Nu lånar de som saknar arbetsuppgifter ut sina anställda till sektorer som behöver dem bättre.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Privat
Mia Sånesson jobbar i vanliga fall som receptionist på hotell, men nu är det butiksjobb på Ica som gäller. Privat

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt av coronaviruset. Gäster avbokar restaurangbesök och hotellnätter av rädsla för smittspridning, och många anläggningar står helt tomma.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Kattis Ivholt driver hotell Dannegården & Restaurang 32 samt Bistro Links på Trelleborgs golfklubb.

– På en halvdag för drygt en vecka sedan var allt avbokat. Det är tufft.

Totalt har hon elva medarbetare som bland annat arbetar som köksmästare, frukostvärdinnor, i receptionen och med konferensverksamheten.

– När avbokningarna kom ville alla hjälpa till – någon erbjöd sig att ta semester för att renovera huset, andra sade att de kunde vara föräldralediga eller ta kompledigt.

Men de flesta jobbar på som vanligt – i en ny bransch. Kattis Ivholt berättar att det finns ett väl utvecklat samarbete mellan företagen i Trelleborg. Genom sitt nätverk kom hon i kontakt med Ica Maxis delägare Anders Somstedt.

– Jag sade: Du behöver kanske personal. Jag står här med hundra procents avbokning och all min personal.

Ica Maxi tackade ja till erbjudandet som kom lägligt.

– Sedan hamstringen förra veckan har varuförsörjningen varit ansträngd. Något fler än vanligt är dessutom hemma, med tanke på att alla med lindriga symptom, ska stanna hemma. Vi behöver hjälp med att plocka upp varor, så jag tänkte att vi tar hjälp av Kattis och hennes personal. Vi ville också bistå dem så att deras verksamhet kan hållas igång, säger Anders Somstedt.

I fredags började personalen på Dannegården i stället jobba heltid på Ica Maxi med att plocka upp varor och hålla ordning i butiken. Mia Sånesson är en av dem som har bytt jobb. Normalt sett arbetar hon i receptionen på hotell Dannegården med bland annat konferensbokningar.

­ – Det här är en fantastisk möjlighet att behålla jobbet. Annars blir det korttidspermittering och i värsta fall uppsägning. Och det är kul att prova på något nytt. Mestadels packar vi upp varor. I förmiddags gjorde jag pyramider på fruktavdelningen. Men jag vill ju gärna komma tillbaka till Dannegården när tiderna blir normala och hjulen börjar rulla igen, säger hon.

Det är Ica Maxi som i slutändan betalar för det arbete som Dannegårdens medarbetare utför. Det kan bli räddningen för hela Katti Ivholts hotell- och restaurangverksamhet.

– För varje dag vi kan ha personal på Ica Maxi klarar vi att hålla oss flytande en stund till. Jag behöver inte vidta några åtgärder.  Korttidspermittering är en fantastisk möjlighet. Men de som permitteras kan lätt bli oroliga för att bli uppsagda senare. Det vill jag undvika.

Det finns också exempel på hur personer som har permitterats på grund av arbetsbrist nu tar sig an andra uppgifter. Flera medier har rapporterat om hur Sophiahemmet skolar om kabinpersonal på SAS till sjukvårdsbiträden. Och lastbilstillverkaren Scania lånar ut sin produktions- och logistikpersonal till medicinteknikföretaget Getinge, för att hjälpa till med produktionen av respiratorer.

Göteborgs stad ser över möjligheterna att låta permitterad och varslad personal frivilligt jobba inom vården och äldre- och barnomsorgen, där det är stor brist på alltifrån sjuksköterskor och barnskötare till personer som besöker och kör ut mat till äldre.

– Det finns personer som arbetar med annat inom kommunen, som är villiga att under en period stötta upp i de här verksamheterna. Det finns även personer utanför kommunens verksamhet, som har blivit permitterade eller varslade och står till förfogande. Vi försöker hitta former för att få kontakt med dem och få in dem i vår verksamhet, säger Anders Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

När systemet är i full drift är för tidigt att säga.

– Jag vill inte uttala mig om det handlar om dagar, veckor eller månader. Legala frågorna behöver utredas. Till exempel vilka möjligheter personer som blir permitterade har att få ut ersättning och lön för ett arbete som de gör för en annan arbetsgivare. Vi behöver också ha en infrastruktur för att ta emot intresseanmälningar och validera dem, säger Anders Josefson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.