Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande företag lånar ut personal

Mängder av företag tvingas lägga ner verksamheten i spåren av coronasmittan. Andra har rekordmycket att göra. Nu lånar de som saknar arbetsuppgifter ut sina anställda till sektorer som behöver dem bättre.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Privat
Mia Sånesson jobbar i vanliga fall som receptionist på hotell, men nu är det butiksjobb på Ica som gäller. Privat

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt av coronaviruset. Gäster avbokar restaurangbesök och hotellnätter av rädsla för smittspridning, och många anläggningar står helt tomma.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Kattis Ivholt driver hotell Dannegården & Restaurang 32 samt Bistro Links på Trelleborgs golfklubb.

– På en halvdag för drygt en vecka sedan var allt avbokat. Det är tufft.

Totalt har hon elva medarbetare som bland annat arbetar som köksmästare, frukostvärdinnor, i receptionen och med konferensverksamheten.

– När avbokningarna kom ville alla hjälpa till – någon erbjöd sig att ta semester för att renovera huset, andra sade att de kunde vara föräldralediga eller ta kompledigt.

Men de flesta jobbar på som vanligt – i en ny bransch. Kattis Ivholt berättar att det finns ett väl utvecklat samarbete mellan företagen i Trelleborg. Genom sitt nätverk kom hon i kontakt med Ica Maxis delägare Anders Somstedt.

– Jag sade: Du behöver kanske personal. Jag står här med hundra procents avbokning och all min personal.

Ica Maxi tackade ja till erbjudandet som kom lägligt.

– Sedan hamstringen förra veckan har varuförsörjningen varit ansträngd. Något fler än vanligt är dessutom hemma, med tanke på att alla med lindriga symptom, ska stanna hemma. Vi behöver hjälp med att plocka upp varor, så jag tänkte att vi tar hjälp av Kattis och hennes personal. Vi ville också bistå dem så att deras verksamhet kan hållas igång, säger Anders Somstedt.

I fredags började personalen på Dannegården i stället jobba heltid på Ica Maxi med att plocka upp varor och hålla ordning i butiken. Mia Sånesson är en av dem som har bytt jobb. Normalt sett arbetar hon i receptionen på hotell Dannegården med bland annat konferensbokningar.

­ – Det här är en fantastisk möjlighet att behålla jobbet. Annars blir det korttidspermittering och i värsta fall uppsägning. Och det är kul att prova på något nytt. Mestadels packar vi upp varor. I förmiddags gjorde jag pyramider på fruktavdelningen. Men jag vill ju gärna komma tillbaka till Dannegården när tiderna blir normala och hjulen börjar rulla igen, säger hon.

Det är Ica Maxi som i slutändan betalar för det arbete som Dannegårdens medarbetare utför. Det kan bli räddningen för hela Katti Ivholts hotell- och restaurangverksamhet.

– För varje dag vi kan ha personal på Ica Maxi klarar vi att hålla oss flytande en stund till. Jag behöver inte vidta några åtgärder.  Korttidspermittering är en fantastisk möjlighet. Men de som permitteras kan lätt bli oroliga för att bli uppsagda senare. Det vill jag undvika.

Det finns också exempel på hur personer som har permitterats på grund av arbetsbrist nu tar sig an andra uppgifter. Flera medier har rapporterat om hur Sophiahemmet skolar om kabinpersonal på SAS till sjukvårdsbiträden. Och lastbilstillverkaren Scania lånar ut sin produktions- och logistikpersonal till medicinteknikföretaget Getinge, för att hjälpa till med produktionen av respiratorer.

Göteborgs stad ser över möjligheterna att låta permitterad och varslad personal frivilligt jobba inom vården och äldre- och barnomsorgen, där det är stor brist på alltifrån sjuksköterskor och barnskötare till personer som besöker och kör ut mat till äldre.

– Det finns personer som arbetar med annat inom kommunen, som är villiga att under en period stötta upp i de här verksamheterna. Det finns även personer utanför kommunens verksamhet, som har blivit permitterade eller varslade och står till förfogande. Vi försöker hitta former för att få kontakt med dem och få in dem i vår verksamhet, säger Anders Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

När systemet är i full drift är för tidigt att säga.

– Jag vill inte uttala mig om det handlar om dagar, veckor eller månader. Legala frågorna behöver utredas. Till exempel vilka möjligheter personer som blir permitterade har att få ut ersättning och lön för ett arbete som de gör för en annan arbetsgivare. Vi behöver också ha en infrastruktur för att ta emot intresseanmälningar och validera dem, säger Anders Josefson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.