Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande företag lånar ut personal

Mängder av företag tvingas lägga ner verksamheten i spåren av coronasmittan. Andra har rekordmycket att göra. Nu lånar de som saknar arbetsuppgifter ut sina anställda till sektorer som behöver dem bättre.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Privat
Mia Sånesson jobbar i vanliga fall som receptionist på hotell, men nu är det butiksjobb på Ica som gäller. Privat

Hotell- och restaurangbranschen har drabbats hårt av coronaviruset. Gäster avbokar restaurangbesök och hotellnätter av rädsla för smittspridning, och många anläggningar står helt tomma.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

Kattis Ivholt driver hotell Dannegården & Restaurang 32 samt Bistro Links på Trelleborgs golfklubb.

– På en halvdag för drygt en vecka sedan var allt avbokat. Det är tufft.

Totalt har hon elva medarbetare som bland annat arbetar som köksmästare, frukostvärdinnor, i receptionen och med konferensverksamheten.

– När avbokningarna kom ville alla hjälpa till – någon erbjöd sig att ta semester för att renovera huset, andra sade att de kunde vara föräldralediga eller ta kompledigt.

Men de flesta jobbar på som vanligt – i en ny bransch. Kattis Ivholt berättar att det finns ett väl utvecklat samarbete mellan företagen i Trelleborg. Genom sitt nätverk kom hon i kontakt med Ica Maxis delägare Anders Somstedt.

– Jag sade: Du behöver kanske personal. Jag står här med hundra procents avbokning och all min personal.

Ica Maxi tackade ja till erbjudandet som kom lägligt.

– Sedan hamstringen förra veckan har varuförsörjningen varit ansträngd. Något fler än vanligt är dessutom hemma, med tanke på att alla med lindriga symptom, ska stanna hemma. Vi behöver hjälp med att plocka upp varor, så jag tänkte att vi tar hjälp av Kattis och hennes personal. Vi ville också bistå dem så att deras verksamhet kan hållas igång, säger Anders Somstedt.

I fredags började personalen på Dannegården i stället jobba heltid på Ica Maxi med att plocka upp varor och hålla ordning i butiken. Mia Sånesson är en av dem som har bytt jobb. Normalt sett arbetar hon i receptionen på hotell Dannegården med bland annat konferensbokningar.

­ – Det här är en fantastisk möjlighet att behålla jobbet. Annars blir det korttidspermittering och i värsta fall uppsägning. Och det är kul att prova på något nytt. Mestadels packar vi upp varor. I förmiddags gjorde jag pyramider på fruktavdelningen. Men jag vill ju gärna komma tillbaka till Dannegården när tiderna blir normala och hjulen börjar rulla igen, säger hon.

Det är Ica Maxi som i slutändan betalar för det arbete som Dannegårdens medarbetare utför. Det kan bli räddningen för hela Katti Ivholts hotell- och restaurangverksamhet.

– För varje dag vi kan ha personal på Ica Maxi klarar vi att hålla oss flytande en stund till. Jag behöver inte vidta några åtgärder.  Korttidspermittering är en fantastisk möjlighet. Men de som permitteras kan lätt bli oroliga för att bli uppsagda senare. Det vill jag undvika.

Det finns också exempel på hur personer som har permitterats på grund av arbetsbrist nu tar sig an andra uppgifter. Flera medier har rapporterat om hur Sophiahemmet skolar om kabinpersonal på SAS till sjukvårdsbiträden. Och lastbilstillverkaren Scania lånar ut sin produktions- och logistikpersonal till medicinteknikföretaget Getinge, för att hjälpa till med produktionen av respiratorer.

Göteborgs stad ser över möjligheterna att låta permitterad och varslad personal frivilligt jobba inom vården och äldre- och barnomsorgen, där det är stor brist på alltifrån sjuksköterskor och barnskötare till personer som besöker och kör ut mat till äldre.

– Det finns personer som arbetar med annat inom kommunen, som är villiga att under en period stötta upp i de här verksamheterna. Det finns även personer utanför kommunens verksamhet, som har blivit permitterade eller varslade och står till förfogande. Vi försöker hitta former för att få kontakt med dem och få in dem i vår verksamhet, säger Anders Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande.

När systemet är i full drift är för tidigt att säga.

– Jag vill inte uttala mig om det handlar om dagar, veckor eller månader. Legala frågorna behöver utredas. Till exempel vilka möjligheter personer som blir permitterade har att få ut ersättning och lön för ett arbete som de gör för en annan arbetsgivare. Vi behöver också ha en infrastruktur för att ta emot intresseanmälningar och validera dem, säger Anders Josefson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.