Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

KI:s prognos pekar mot ljusare arbetsmarknad

Svensk ekonomi växer tack vare ökande export. Samtidigt ökar antalet lediga jobb och företagens planer på att anställa, vilket antyder en snabbare sysselsättningsökning under resten av året, enligt Konjunkturinstitutets prognos.
Gabriella Westberg Publicerad
Grafik från Konjunkturinstitutet
Enligt Konjunkturinstitutets barometer är företagens planer på att anställa höga. Grafik från Konjunkturinstitutet

BNP växer med cirka tre procent både i år och nästa år, mest tack vare exporten som ökar fyra till fem procent, enligt KI:s Konjunkturbarometer. Återhämtningen i OECD-länderna och en svag kronkurs bidrar till tillväxten, inte minst för den exportberoende industrin.

Sysselsättningen ökar liksom antalet lediga jobb. Samtidigt ökar arbetskraften, vilket gör att arbetslösheten minskar långsamt och beräknas ligga på sju procent 2017.

Om ett par veckor presenterar regeringen och Vänsterpartiet budgetpropositionen för 2016. Enligt Konjunkturinstitutet finns trots en ljusnande ekonomi inte mycket budgetutrymme om balansmålet ska nås. För ett bibehållet offentligt åtagande under 2016-2019 behöver skatterna höjas med cirka 100 miljarder kronor, enligt KI.

KI ser också behov av ytterligare räntesänkningar, för att få upp inflationen och inflationsförväntningarna. Samtidigt ökar både hushållens och företagens förtroende för det ekonomiska läget, enligt barometern.

”Alla företagsindikatorer visar på ett starkare läge än normalt, medan hushållens konfidensindikator är i nivå med det historiska genomsnittet”, skriver KI i en kommentar till rapporten.

Läs rapporten

Ladda ner rapporten: Konjunkturläget i augusti 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.