Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Jobbonären Kent: "Jag ser det som en samhällsinsats"

Läsa böcker, långa golfrundor eller fila på memoarerna. Planerna för pensionen kan vara många. Så ser det inte ut för 70-åriga Kent Mayer som är jobbonär. Att kombinera pension och jobb menar han bidrar till samhällets utveckling.
Lina Friberg Publicerad
Till vänster porträtt på Kent Mayer i röd tröja. Till höger en föreläsningssal med studenter i bänkrader.
– Jag ser att vara jobbonär som en chans att låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent Mayer som kombinerar jobb med pension. Foto: Privat, Erik G Svensson/TT.

 – Min första dag som pensionär blev jag uppringd av en konsultfirma som fått mitt telefonnummer av min gamla arbetsgivare, där jag var anställd i 42 år. De undrade om jag var intresserad av att  arbeta som konsult och hålla en internutbildning för konsultfirman. Det har sedan fortsatt med utbildningar på yrkeshögskolor. Det kändes helt naturligt att fortsätta jobba och min fru peppade mig till att fortsätta jobba.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Kent först som serviceingenjör och sedan som teknikchef  på ABB i Västerås. Som jobbonär är han numera fristående konsult och håller i utbildningar på yrkeshögskolor och företag. I kombination med en 25 procentig konsultanställning som anläggningsingenjör på Hitachi Energy.

"Att vara jobbonär är en samhällsinsats"

Kent är långt ifrån ensam. Enligt pensionsbolaget Alecta fortsätter 22 procent av personerna i åldrarna 66 till 85 år att jobba samtidigt som de tar ut pension. Av 68-åringarna är det drygt en tredjedel, 37 procent.

– Jag ser det som en samhällsinsats, låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent.

Andelen jobbonärer ökar

Enligt Alectas senaste undersökning om pensionärernas ekonomi från januari 2023, ökade andelen jobbonärer fram till 2919. Men 2020 bröts trenden i samband med coronapandemin. Seniorernas spås inte återvända till jobbet i samma utsträckning som tidigare, ju äldre man blir ju mindre är chansen att komma tillbaka när man väl slutat.

Varför tror du att relativt många i din generation vill fortsätta jobba ?

 – I min bransch behövs det fler elkraftingenjörer, det fattas både resurser och kompetens. Dessutom är det gamla 60 det nya 75, vilket beror på att vi inte har blivit utslitna i förtid och många av oss har fått behålla hälsan.

Sociala fördelen störst

Enligt en rapport från Delegationen för senior arbetskraft är ekonomin en orsak till att stanna kvar i arbetsliveten. Men det som toppar listan är den sociala kontakten och önskan att fortsätta få göra något meningsfullt.

– För mig lockar det sociala, jag får träffa mycket människor. All fin återkoppling jag får från studenterna betyder oerhört mycket. Det är ett kvitto på att jag bidrar till samhällets vidareutveckling, säger Kent Mayer.

Kent har enbart fått positiv respons från omgivningen, och har lockat tillbaka flera gamla arbetskompisar till jobbet. Något direkt slutdatum på arbetandet har han inte satt.

– Tanken var att hålla på tills jag blivit 70, men det fyller jag ju snart. Kanske går jag ner till att jobba omkring 25 procent då. Just nu blir det väl omkring 80 procent.

Har du något råd till blivande ålderspensionärer?

– Jobba vidare om ni kan, det är vi som ska lära upp nästa generation.

Jobbonär

  • Var ett av 36 ord på nyordslistan 2021
  • 416 000 svenskar över 65 kombinerar jobb med pension
  • 65-plussarna som jobbar betalar en lägre skatt
  • På inkomster upp till 21 000 kronor i månaden är skatten  på 8 procent
  • Var fjärde man över 65 år har någon typ av arbetsinkomst
  • Var sjätte kvinna över 65 år har någon sorts inkomst från arbete
  • 2600 personer över 90 år får utbetalt någon typ av lön
  • Andelen jobbonärer är högre i grupperna med högre lön
  • 26 procent av de som tjänar minst arbetar när de är 67 år

Källa: Alecta

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.