Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Jobbonären Kent: "Jag ser det som en samhällsinsats"

Läsa böcker, långa golfrundor eller fila på memoarerna. Planerna för pensionen kan vara många. Så ser det inte ut för 70-åriga Kent Mayer som är jobbonär. Att kombinera pension och jobb menar han bidrar till samhällets utveckling.
Lina Friberg Publicerad
Till vänster porträtt på Kent Mayer i röd tröja. Till höger en föreläsningssal med studenter i bänkrader.
– Jag ser att vara jobbonär som en chans att låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent Mayer som kombinerar jobb med pension. Foto: Privat, Erik G Svensson/TT.

 – Min första dag som pensionär blev jag uppringd av en konsultfirma som fått mitt telefonnummer av min gamla arbetsgivare, där jag var anställd i 42 år. De undrade om jag var intresserad av att  arbeta som konsult och hålla en internutbildning för konsultfirman. Det har sedan fortsatt med utbildningar på yrkeshögskolor. Det kändes helt naturligt att fortsätta jobba och min fru peppade mig till att fortsätta jobba.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Kent först som serviceingenjör och sedan som teknikchef  på ABB i Västerås. Som jobbonär är han numera fristående konsult och håller i utbildningar på yrkeshögskolor och företag. I kombination med en 25 procentig konsultanställning som anläggningsingenjör på Hitachi Energy.

"Att vara jobbonär är en samhällsinsats"

Kent är långt ifrån ensam. Enligt pensionsbolaget Alecta fortsätter 22 procent av personerna i åldrarna 66 till 85 år att jobba samtidigt som de tar ut pension. Av 68-åringarna är det drygt en tredjedel, 37 procent.

– Jag ser det som en samhällsinsats, låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent.

Andelen jobbonärer ökar

Enligt Alectas senaste undersökning om pensionärernas ekonomi från januari 2023, ökade andelen jobbonärer fram till 2919. Men 2020 bröts trenden i samband med coronapandemin. Seniorernas spås inte återvända till jobbet i samma utsträckning som tidigare, ju äldre man blir ju mindre är chansen att komma tillbaka när man väl slutat.

Varför tror du att relativt många i din generation vill fortsätta jobba ?

 – I min bransch behövs det fler elkraftingenjörer, det fattas både resurser och kompetens. Dessutom är det gamla 60 det nya 75, vilket beror på att vi inte har blivit utslitna i förtid och många av oss har fått behålla hälsan.

Sociala fördelen störst

Enligt en rapport från Delegationen för senior arbetskraft är ekonomin en orsak till att stanna kvar i arbetsliveten. Men det som toppar listan är den sociala kontakten och önskan att fortsätta få göra något meningsfullt.

– För mig lockar det sociala, jag får träffa mycket människor. All fin återkoppling jag får från studenterna betyder oerhört mycket. Det är ett kvitto på att jag bidrar till samhällets vidareutveckling, säger Kent Mayer.

Kent har enbart fått positiv respons från omgivningen, och har lockat tillbaka flera gamla arbetskompisar till jobbet. Något direkt slutdatum på arbetandet har han inte satt.

– Tanken var att hålla på tills jag blivit 70, men det fyller jag ju snart. Kanske går jag ner till att jobba omkring 25 procent då. Just nu blir det väl omkring 80 procent.

Har du något råd till blivande ålderspensionärer?

– Jobba vidare om ni kan, det är vi som ska lära upp nästa generation.

Jobbonär

  • Var ett av 36 ord på nyordslistan 2021
  • 416 000 svenskar över 65 kombinerar jobb med pension
  • 65-plussarna som jobbar betalar en lägre skatt
  • På inkomster upp till 21 000 kronor i månaden är skatten  på 8 procent
  • Var fjärde man över 65 år har någon typ av arbetsinkomst
  • Var sjätte kvinna över 65 år har någon sorts inkomst från arbete
  • 2600 personer över 90 år får utbetalt någon typ av lön
  • Andelen jobbonärer är högre i grupperna med högre lön
  • 26 procent av de som tjänar minst arbetar när de är 67 år

Källa: Alecta

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad 15 januari 2025, kl 13:03
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR