Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Jobbonären Kent: "Jag ser det som en samhällsinsats"

Läsa böcker, långa golfrundor eller fila på memoarerna. Planerna för pensionen kan vara många. Så ser det inte ut för 70-åriga Kent Mayer som är jobbonär. Att kombinera pension och jobb menar han bidrar till samhällets utveckling.
Lina Friberg Publicerad
Till vänster porträtt på Kent Mayer i röd tröja. Till höger en föreläsningssal med studenter i bänkrader.
– Jag ser att vara jobbonär som en chans att låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent Mayer som kombinerar jobb med pension. Foto: Privat, Erik G Svensson/TT.

 – Min första dag som pensionär blev jag uppringd av en konsultfirma som fått mitt telefonnummer av min gamla arbetsgivare, där jag var anställd i 42 år. De undrade om jag var intresserad av att  arbeta som konsult och hålla en internutbildning för konsultfirman. Det har sedan fortsatt med utbildningar på yrkeshögskolor. Det kändes helt naturligt att fortsätta jobba och min fru peppade mig till att fortsätta jobba.

Under sitt yrkesverksamma liv jobbade Kent först som serviceingenjör och sedan som teknikchef  på ABB i Västerås. Som jobbonär är han numera fristående konsult och håller i utbildningar på yrkeshögskolor och företag. I kombination med en 25 procentig konsultanställning som anläggningsingenjör på Hitachi Energy.

"Att vara jobbonär är en samhällsinsats"

Kent är långt ifrån ensam. Enligt pensionsbolaget Alecta fortsätter 22 procent av personerna i åldrarna 66 till 85 år att jobba samtidigt som de tar ut pension. Av 68-åringarna är det drygt en tredjedel, 37 procent.

– Jag ser det som en samhällsinsats, låta yngre generationer dra nytta av all den kunskap jag förvärvat under åren. Dessutom behöver en arbetsplats en mix av olika åldrar, säger Kent.

Andelen jobbonärer ökar

Enligt Alectas senaste undersökning om pensionärernas ekonomi från januari 2023, ökade andelen jobbonärer fram till 2919. Men 2020 bröts trenden i samband med coronapandemin. Seniorernas spås inte återvända till jobbet i samma utsträckning som tidigare, ju äldre man blir ju mindre är chansen att komma tillbaka när man väl slutat.

Varför tror du att relativt många i din generation vill fortsätta jobba ?

 – I min bransch behövs det fler elkraftingenjörer, det fattas både resurser och kompetens. Dessutom är det gamla 60 det nya 75, vilket beror på att vi inte har blivit utslitna i förtid och många av oss har fått behålla hälsan.

Sociala fördelen störst

Enligt en rapport från Delegationen för senior arbetskraft är ekonomin en orsak till att stanna kvar i arbetsliveten. Men det som toppar listan är den sociala kontakten och önskan att fortsätta få göra något meningsfullt.

– För mig lockar det sociala, jag får träffa mycket människor. All fin återkoppling jag får från studenterna betyder oerhört mycket. Det är ett kvitto på att jag bidrar till samhällets vidareutveckling, säger Kent Mayer.

Kent har enbart fått positiv respons från omgivningen, och har lockat tillbaka flera gamla arbetskompisar till jobbet. Något direkt slutdatum på arbetandet har han inte satt.

– Tanken var att hålla på tills jag blivit 70, men det fyller jag ju snart. Kanske går jag ner till att jobba omkring 25 procent då. Just nu blir det väl omkring 80 procent.

Har du något råd till blivande ålderspensionärer?

– Jobba vidare om ni kan, det är vi som ska lära upp nästa generation.

Jobbonär

  • Var ett av 36 ord på nyordslistan 2021
  • 416 000 svenskar över 65 kombinerar jobb med pension
  • 65-plussarna som jobbar betalar en lägre skatt
  • På inkomster upp till 21 000 kronor i månaden är skatten  på 8 procent
  • Var fjärde man över 65 år har någon typ av arbetsinkomst
  • Var sjätte kvinna över 65 år har någon sorts inkomst från arbete
  • 2600 personer över 90 år får utbetalt någon typ av lön
  • Andelen jobbonärer är högre i grupperna med högre lön
  • 26 procent av de som tjänar minst arbetar när de är 67 år

Källa: Alecta

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.