Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
"Jag hade redan provat att jobba som telefonförsäljare. Det var ett riktigt skitjobb. De första tio försäljningarna var enbart provision. Från elva sälj skulle man få timlön. Jag sålde ingenting. Det kostade mer att parkera bilen än jag fick i lön.
Jag hittade det här jobbet som eventsäljare i Platsbanken. Det gav ett seriöst intryck. Jag blev kallad till intervju och fick jobbet. Jag kände mig lite utvald.
Man började med en halvdagsutbildning, jag vet inte om vi fick betalt eller inte. Jag tror inte det. Det var en väldigt motiverande utbildning om säljtekniker, engagemang och hur man fångar intresse. Första arbetsdagen delades vi in i grupper som skulle sälja åt olika uppdragsgivare. Jag hamnade i en grupp som skulle sälja åt en hjälporganisation. Det kändes bra.
Man var tvungen att ha minst ett sälj varje dag för att få grundlönen - 400 kronor om dagen. Hade man mer än tio sälj per vecka fick man bonus. Jag vet bara en kille som kom över tio sälj. Hjälporganisationen ville ha två sälj per säljare och dag. Jag låg under det, och jag var ändå en av de duktiga.
Vi tog upp med företaget att vi ville ha en annan stege för lön och provision, men de verkade inte intresserade. Jag brukade kanske få ihop sju åtta sälj i veckan, men alla räknades inte. Det var en åldersgräns på 25 år, om kunderna var yngre än det så räknades det inte.
De peppade oss mycket i början. Då trodde jag fortfarande att det var seriöst och att jag skulle kunna göra ett slags minikarriär och bli till exempel teamledare. Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre.
En dag ringde de och frågade om jag ville ut och resa, för det hade jag sagt när jag började. Jag fick två timmars betänketid, annars skulle chansen gå till någon annan.
Första veckan var bra, sedan började vi glida ifrån varandra i gruppen. Då skulle vi åka till ett annat ställe. Det var bara jag som hade körkort, så jag fick köra hyrbilen. När vi kom till campingen där vi skulle bo vägrade de låta oss hyra stuga där. De sade att vårt företag redan hade en skuld på 700?000 kronor. Vi ringde kontoret som till slut ordnade plats åt oss på en annan camping. Den dagen vände hela min bild av företaget. I början hade jag försvarat det när mina föräldrar frågade. Men nu såg jag hur dåligt organiserat det var. Det kändes inte som att de brydde sig så mycket om oss.
Det gick åt mycket pengar när vi var ute och reste. Man fick ju betala all mat själv, och man kan inte ta med sig matlåda när man står i köpcentrum eller på gator i tolv timmar. Det blev pizza eller hamburgare till lunch.
Jag märkte att jag verkligen gick back. Jag tjänade inte lika mycket som jag gjorde av med. Så jag ringde kontoret och bad dem skicka en ersättare. Den jag pratade med blev jättearg. Jag ringde facket och frågade om de hade rätt att hålla kvar mig där, och det hade de tydligen eftersom jag hade skrivit på ett avtal. Samtidigt tryckte de på från kontoret. De ringde och sade att vi var tvungna att skärpa oss och göra klart det här uppdraget. När vi kom hem sade jag upp mig.
Jag ångrar inte att jag jobbade där, men man ska vara medveten om att de bara vill tjäna pengar. Och det gör de genom att utnyttja unga. De lockar folk med att man kan tjäna mycket pengar. Vi skulle utan problem kunna tjäna mellan 25?000 och 30?000 i månaden sade de. Jag gick back med 8?000 på de här två månaderna."
Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.
Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.
– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.
Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.
Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.
– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:
– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.
Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt.
– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.
Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.
– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.
Omställningsstudiestöd
Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.
Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.
För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.
Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.
Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer.
Källa: TT, CSN
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
Gillar du att jobba ifred, vantrivs på mingel och blir helt utmattad vid tanken på att umgås en vecka med ytligt bekanta. Då kan du vara en introvert person.
– Du får energi av avskildhet och inte av social interaktion, förklarar Linus Jonkman, föreläsare, författare och expert på ämnet.
Hur extrovert eller introvert du är mäts i det kända personlighetstestet Big Five.
– Vi har alla behov av sociala relationer och av att stänga en dörr om oss, men i olika grad, förklarar Linus Jonkman.
En vanlig fördom är att introverta är blyga. Men det är faktiskt vanligare att vara extrovert och blyg, än introvert och blyg enligt Linus Jonkman.
För introverta kan jobbsökande, nätverkande och anställningsintervjuer ändå bli socialt krävande. Men en fördel vid rekrytering är att en lågmäld person troligen kommer svara mer sakligt på intervjufrågor än någon som undviker tystnader och bara babblar på.
– Introverta gör ofta ett förarbete innan de levererar ett svar, säger Linus Jonkman.
Många lär sig också spela en social yrkesroll, eftersom intresset för arbetet klår det tillbakadragna draget.
– Om man har en uppgift man känner starkt engagemang för kan man gå långt ur sin komfortzon för att lösa den, säger Linus Jonkman.
Men det finns en risk att det känns ihåligt med tiden varnar experten.
För att jobbet ska funka är det viktigt att förstå sin introversion och se den som en styrka. Introverta är ofta uthålliga och behöver inte så mycket bekräftelse av andra, vilket gör personen mer självförsörjande på energi.
De flesta introverta är också bra på att interagera med andra i jobbsituationer, kan lyssna, se hur andra mår, ställa frågor och reflektera. Däremot ogillar introverta snabba beslut, kallprat och spontana infall.
Kan man få bra jobb utan ett stort socialt nätverk?
– För 20 år sedan var man mer vingklippt. Nu har vi möjlighet att hitta våra likasinnade digitalt. Man kan sitta själv ett halvår och programmera och sedan släppa något - som grundaren av Minecraft.
Branschmingel – ska introverta skippa det?
– Känner man sig hemskt akward finns ingen idé att dyka upp på ett affärsmingel om du ändå inte kommer komma till din rätt. Spara din energi till de sammanhang du gillar att befinna dig i där det finns något du tycker är intressant.
Hur kan man nätverka som introvert på sociala medier som Linkedin?
– Man kanske har ett ämne man skriver om som man är väldigt intresserad av, snarare än skriver om sig själv. Introverta känner sig ofta mer genuina i text eftersom vi då sänder ett budskap vi fått reflektera över.
Är du en introvert vinner du andras förtroende över tid även om en extrovert kan framstå som mer färgstark och tvärsäker från början. Kom ihåg att berätta om det du kan och bidrar med tipsar experten. Tänk inte att ditt cv eller dina leveranser talar för sig själva.
Som introvert kan du behöva värna din energi i en social miljö så att hjärnan inte blir uttröttad i onödan. Det finns en skillnad i hur vi reagerar på sociala stimuli och utsöndringen av signalsubstansen dopamin mellan väldigt extroverta och introverta.
– Introverta har en lägre tolerans för dopamin. Vid en för hög nivå blir personen överstimulerad och trött, säger Linus Jonkman.
Därför kan de också jobba med ett uthålligt fokus på samma uppgift länge, utan att bli uttråkade. Gruppen hämtar också mer lycka i stillhet än från social bekräftelse.
Trots att vi lever i en extremt snabb och utåtriktad tid med sociala medier tycker Linus Jonkman att introversion fått en nyrenässans.
– Kanske är det en motreaktion till det turbulenta arbetslivet och ett ökat behov för reflektion. När konjunkturen går ner blir det också mer inne att vara försiktig.
När han googlade på extrovert och social för femton år sedan hamnade han på platsannonser. På sökordet introvert kom mest nyheter om ensamma seriemördare.
Nu har något hänt. Introverta tar plats som hjältar i tv-serier, datanördar täljer guld och företag vill ha analytiska anställda, även om de inte ser andra i ögonen eller hejar.
– Det står inte längre att man ska vara social i varenda annons.
Vad brukar du göra när du inte behöver göra något alls?
Svar: 1) Du är troligen introvert. 2) Du är troligen extrovert 3) Du är troligen ambivert – mitt emellan. Obs: Testet ger bara en fingervisning.
Läs mer: Handbok för introverta: karriären, familjen, relationerna av Linus Jonkman
