Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre"

Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

 "Jag hade redan provat att jobba som telefonförsäljare. Det var ett riktigt skitjobb. De första tio försäljningarna var enbart provision. Från elva sälj skulle man få timlön. Jag sålde ingenting. Det kostade mer att parkera bilen än jag fick i lön.

Jag hittade det här jobbet som eventsäljare i Platsbanken. Det gav ett seriöst intryck. Jag blev kallad till intervju och fick jobbet. Jag kände mig lite utvald.

Man började med en halvdagsutbildning, jag vet inte om vi fick betalt eller inte. Jag tror inte det. Det var en väldigt motiverande utbildning om säljtekniker, engagemang och hur man fångar intresse. Första arbetsdagen delades vi in i grupper som skulle sälja åt olika uppdragsgivare. Jag hamnade i en grupp som skulle sälja åt en hjälporganisation. Det kändes bra.

Man var tvungen att ha minst ett sälj varje dag för att få grundlönen - 400 kronor om dagen. Hade man mer än tio sälj per vecka fick man bonus. Jag vet bara en kille som kom över tio sälj. Hjälporganisationen ville ha två sälj per säljare och dag. Jag låg under det, och jag var ändå en av de duktiga.

Vi tog upp med företaget att vi ville ha en annan stege för lön och provision, men de verkade inte intresserade. Jag brukade kanske få ihop sju åtta sälj i veckan, men alla räknades inte. Det var en åldersgräns på 25 år, om kunderna var yngre än det så räknades det inte.

De peppade oss mycket i början. Då trodde jag fortfarande att det var seriöst och att jag skulle kunna göra ett slags minikarriär och bli till exempel teamledare. Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre.

En dag ringde de och frågade om jag ville ut och resa, för det hade jag sagt när jag började. Jag fick två timmars betänketid, annars skulle chansen gå till någon annan.

Första veckan var bra, sedan började vi glida ifrån varandra i gruppen. Då skulle vi åka till ett annat ställe. Det var bara jag som hade körkort, så jag fick köra hyrbilen. När vi kom till campingen där vi skulle bo vägrade de låta oss hyra stuga där. De sade att vårt företag redan hade en skuld på 700?000 kronor. Vi ringde kontoret som till slut ordnade plats åt oss på en annan camping. Den dagen vände hela min bild av företaget. I början hade jag försvarat det när mina föräldrar frågade. Men nu såg jag hur dåligt organiserat det var. Det kändes inte som att de brydde sig så mycket om oss.

Det gick åt mycket pengar när vi var ute och reste. Man fick ju betala all mat själv, och man kan inte ta med sig matlåda när man står i köpcentrum eller på gator i tolv timmar. Det blev pizza eller hamburgare till lunch.

Jag märkte att jag verkligen gick back. Jag tjänade inte lika mycket som jag gjorde av med. Så jag ringde kontoret och bad dem skicka en ersättare. Den jag pratade med blev jättearg. Jag ringde facket och frågade om de hade rätt att hålla kvar mig där, och det hade de tydligen eftersom jag hade skrivit på ett avtal. Samtidigt tryckte de på från kontoret. De ringde och sade att vi var tvungna att skärpa oss och göra klart det här uppdraget. När vi kom hem sade jag upp mig.

Jag ångrar inte att jag jobbade där, men man ska vara medveten om att de bara vill tjäna pengar. Och det gör de genom att utnyttja unga. De lockar folk med att man kan tjäna mycket pengar. Vi skulle utan problem kunna tjäna mellan 25?000 och 30?000 i månaden sade de. Jag gick back med 8?000 på de här två månaderna." 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.