Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre"

Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

 "Jag hade redan provat att jobba som telefonförsäljare. Det var ett riktigt skitjobb. De första tio försäljningarna var enbart provision. Från elva sälj skulle man få timlön. Jag sålde ingenting. Det kostade mer att parkera bilen än jag fick i lön.

Jag hittade det här jobbet som eventsäljare i Platsbanken. Det gav ett seriöst intryck. Jag blev kallad till intervju och fick jobbet. Jag kände mig lite utvald.

Man började med en halvdagsutbildning, jag vet inte om vi fick betalt eller inte. Jag tror inte det. Det var en väldigt motiverande utbildning om säljtekniker, engagemang och hur man fångar intresse. Första arbetsdagen delades vi in i grupper som skulle sälja åt olika uppdragsgivare. Jag hamnade i en grupp som skulle sälja åt en hjälporganisation. Det kändes bra.

Man var tvungen att ha minst ett sälj varje dag för att få grundlönen - 400 kronor om dagen. Hade man mer än tio sälj per vecka fick man bonus. Jag vet bara en kille som kom över tio sälj. Hjälporganisationen ville ha två sälj per säljare och dag. Jag låg under det, och jag var ändå en av de duktiga.

Vi tog upp med företaget att vi ville ha en annan stege för lön och provision, men de verkade inte intresserade. Jag brukade kanske få ihop sju åtta sälj i veckan, men alla räknades inte. Det var en åldersgräns på 25 år, om kunderna var yngre än det så räknades det inte.

De peppade oss mycket i början. Då trodde jag fortfarande att det var seriöst och att jag skulle kunna göra ett slags minikarriär och bli till exempel teamledare. Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre.

En dag ringde de och frågade om jag ville ut och resa, för det hade jag sagt när jag började. Jag fick två timmars betänketid, annars skulle chansen gå till någon annan.

Första veckan var bra, sedan började vi glida ifrån varandra i gruppen. Då skulle vi åka till ett annat ställe. Det var bara jag som hade körkort, så jag fick köra hyrbilen. När vi kom till campingen där vi skulle bo vägrade de låta oss hyra stuga där. De sade att vårt företag redan hade en skuld på 700?000 kronor. Vi ringde kontoret som till slut ordnade plats åt oss på en annan camping. Den dagen vände hela min bild av företaget. I början hade jag försvarat det när mina föräldrar frågade. Men nu såg jag hur dåligt organiserat det var. Det kändes inte som att de brydde sig så mycket om oss.

Det gick åt mycket pengar när vi var ute och reste. Man fick ju betala all mat själv, och man kan inte ta med sig matlåda när man står i köpcentrum eller på gator i tolv timmar. Det blev pizza eller hamburgare till lunch.

Jag märkte att jag verkligen gick back. Jag tjänade inte lika mycket som jag gjorde av med. Så jag ringde kontoret och bad dem skicka en ersättare. Den jag pratade med blev jättearg. Jag ringde facket och frågade om de hade rätt att hålla kvar mig där, och det hade de tydligen eftersom jag hade skrivit på ett avtal. Samtidigt tryckte de på från kontoret. De ringde och sade att vi var tvungna att skärpa oss och göra klart det här uppdraget. När vi kom hem sade jag upp mig.

Jag ångrar inte att jag jobbade där, men man ska vara medveten om att de bara vill tjäna pengar. Och det gör de genom att utnyttja unga. De lockar folk med att man kan tjäna mycket pengar. Vi skulle utan problem kunna tjäna mellan 25?000 och 30?000 i månaden sade de. Jag gick back med 8?000 på de här två månaderna." 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.