Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre"

Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

 "Jag hade redan provat att jobba som telefonförsäljare. Det var ett riktigt skitjobb. De första tio försäljningarna var enbart provision. Från elva sälj skulle man få timlön. Jag sålde ingenting. Det kostade mer att parkera bilen än jag fick i lön.

Jag hittade det här jobbet som eventsäljare i Platsbanken. Det gav ett seriöst intryck. Jag blev kallad till intervju och fick jobbet. Jag kände mig lite utvald.

Man började med en halvdagsutbildning, jag vet inte om vi fick betalt eller inte. Jag tror inte det. Det var en väldigt motiverande utbildning om säljtekniker, engagemang och hur man fångar intresse. Första arbetsdagen delades vi in i grupper som skulle sälja åt olika uppdragsgivare. Jag hamnade i en grupp som skulle sälja åt en hjälporganisation. Det kändes bra.

Man var tvungen att ha minst ett sälj varje dag för att få grundlönen - 400 kronor om dagen. Hade man mer än tio sälj per vecka fick man bonus. Jag vet bara en kille som kom över tio sälj. Hjälporganisationen ville ha två sälj per säljare och dag. Jag låg under det, och jag var ändå en av de duktiga.

Vi tog upp med företaget att vi ville ha en annan stege för lön och provision, men de verkade inte intresserade. Jag brukade kanske få ihop sju åtta sälj i veckan, men alla räknades inte. Det var en åldersgräns på 25 år, om kunderna var yngre än det så räknades det inte.

De peppade oss mycket i början. Då trodde jag fortfarande att det var seriöst och att jag skulle kunna göra ett slags minikarriär och bli till exempel teamledare. Jag tänkte att så länge jag försöker så kommer jag att bli bättre.

En dag ringde de och frågade om jag ville ut och resa, för det hade jag sagt när jag började. Jag fick två timmars betänketid, annars skulle chansen gå till någon annan.

Första veckan var bra, sedan började vi glida ifrån varandra i gruppen. Då skulle vi åka till ett annat ställe. Det var bara jag som hade körkort, så jag fick köra hyrbilen. När vi kom till campingen där vi skulle bo vägrade de låta oss hyra stuga där. De sade att vårt företag redan hade en skuld på 700?000 kronor. Vi ringde kontoret som till slut ordnade plats åt oss på en annan camping. Den dagen vände hela min bild av företaget. I början hade jag försvarat det när mina föräldrar frågade. Men nu såg jag hur dåligt organiserat det var. Det kändes inte som att de brydde sig så mycket om oss.

Det gick åt mycket pengar när vi var ute och reste. Man fick ju betala all mat själv, och man kan inte ta med sig matlåda när man står i köpcentrum eller på gator i tolv timmar. Det blev pizza eller hamburgare till lunch.

Jag märkte att jag verkligen gick back. Jag tjänade inte lika mycket som jag gjorde av med. Så jag ringde kontoret och bad dem skicka en ersättare. Den jag pratade med blev jättearg. Jag ringde facket och frågade om de hade rätt att hålla kvar mig där, och det hade de tydligen eftersom jag hade skrivit på ett avtal. Samtidigt tryckte de på från kontoret. De ringde och sade att vi var tvungna att skärpa oss och göra klart det här uppdraget. När vi kom hem sade jag upp mig.

Jag ångrar inte att jag jobbade där, men man ska vara medveten om att de bara vill tjäna pengar. Och det gör de genom att utnyttja unga. De lockar folk med att man kan tjäna mycket pengar. Vi skulle utan problem kunna tjäna mellan 25?000 och 30?000 i månaden sade de. Jag gick back med 8?000 på de här två månaderna." 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.