Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

IT-vd: Krav på svenska missgynnar alla

Många arbetsgivare kräver att it-specialister kan svenska, enligt en undersökning. Det är ett krav som varken gynnar arbetsgivarna eller Sverige, hävdar Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog.
Anita Täpp Publicerad
Sylog och Stina Stjernkvist/TT.
Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog, tycker att krav på färdigheter i svenska är dumt. Sylog och Stina Stjernkvist/TT.

It-företaget Sylog har runt 500 it-konsulter, mestadels från Sverige men också från ett tjugotal andra länder.

Sedan ledningen upplevt att icke svensktalande medarbetare har varit svårare att placera hos vissa uppdragsgivare beslöt man i somras att undersöka hur vanligt språkkravet var i 400 jobbannonser på Linkedin.

En majoritet av arbetsgivarna krävde svenska

Granskningen visade att nästan två tredjedelar av de arbetsgivare som sökte it-konsulenter, och över hälften av dem som sökte systemutvecklare, krävde att man skulle vara svensktalande.

En situation som är djupt olycklig, menar Johan Jacobsson, vd på Sylog.

– Alla organisationer som håller på med it-utveckling har svårt att hitta personal nu. Då är det frustrerande att det ska vara så svårt att acceptera engelskspråkig personal inom vissa organisationer. Det blir väldigt begränsande och försämrar deras rekryteringsmöjligheter, säger han.

Språkkrav "av bekvämlighet"

Bakom kravet på svenska står framför allt en del banker, försäkringsbolag och den offentliga sektorn. Johan Jacobsson har förståelse för att man exempelvis på kommunala arbetsplatser behöver ha svensktalande personal vid kommunikation med medborgarna.

– Men vår bransch är ju väldigt kompetens- och teknikdriven. Där  är det snarare viktigt att man har en viss utbildning och kan vissa typer av verktyg, än att man kan svenska. Och it-konsulter brukar ju normalt sett heller inte kommunicera externt. Så jag tror att språkkravet mer är av bekvämlighet.

– Det vi får höra ibland är att man tycker det är skönt att prata svenska, att chefen inte är van vid att hålla möten på engelska och så vidare.

"Är också viktigt för Sverige"

Vinnarna, påpekar Johan Jacobsson, är de bolag och organisationer som är öppna för att anställda engelskspråkig personal. Så är det exempelvis inom de stora techbolagen.

– Om man inte låter modersmålet begränsa en när man letar efter en specialist så har man också fler att välja bland och då ökar också sannolikheten för att man får den allra bästa, säger han.

– Att acceptera engelsktalande it-specialister är också viktigt för att vi i Sverige ska kunna behålla vår position inom IT.

Läs mer: Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

Undersökningen

  • 400 jobbannonser på Linkedin i augusti 2021 granskades.
  • I 65 procent av annonserna där it-konsulter söktes ställdes krav på svenska.
  • I 53,5 procent av annonser där systemutvecklare söktes var svenska ett krav.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.