Många arbetsgivare kräver att it-specialister kan svenska, enligt en undersökning. Det är ett krav som varken gynnar arbetsgivarna eller Sverige, hävdar Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog.
Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog, tycker att krav på färdigheter i svenska är dumt. Sylog och Stina Stjernkvist/TT.
It-företaget Sylog har runt 500 it-konsulter, mestadels från Sverige men också från ett tjugotal andra länder.
Sedan ledningen upplevt att icke svensktalande medarbetare har varit svårare att placera hos vissa uppdragsgivare beslöt man i somras att undersöka hur vanligt språkkravet var i 400 jobbannonser på Linkedin.
En majoritet av arbetsgivarna krävde svenska
Granskningen visade att nästan två tredjedelar av de arbetsgivare som sökte it-konsulenter, och över hälften av dem som sökte systemutvecklare, krävde att man skulle vara svensktalande.
En situation som är djupt olycklig, menar Johan Jacobsson, vd på Sylog.
– Alla organisationer som håller på med it-utveckling har svårt att hitta personal nu. Då är det frustrerande att det ska vara så svårt att acceptera engelskspråkig personal inom vissa organisationer. Det blir väldigt begränsande och försämrar deras rekryteringsmöjligheter, säger han.
Språkkrav "av bekvämlighet"
Bakom kravet på svenska står framför allt en del banker, försäkringsbolag och den offentliga sektorn. Johan Jacobsson har förståelse för att man exempelvis på kommunala arbetsplatser behöver ha svensktalande personal vid kommunikation med medborgarna.
– Men vår bransch är ju väldigt kompetens- och teknikdriven. Där är det snarare viktigt att man har en viss utbildning och kan vissa typer av verktyg, än att man kan svenska. Och it-konsulter brukar ju normalt sett heller inte kommunicera externt. Så jag tror att språkkravet mer är av bekvämlighet.
– Det vi får höra ibland är att man tycker det är skönt att prata svenska, att chefen inte är van vid att hålla möten på engelska och så vidare.
"Är också viktigt för Sverige"
Vinnarna, påpekar Johan Jacobsson, är de bolag och organisationer som är öppna för att anställda engelskspråkig personal. Så är det exempelvis inom de stora techbolagen.
– Om man inte låter modersmålet begränsa en när man letar efter en specialist så har man också fler att välja bland och då ökar också sannolikheten för att man får den allra bästa, säger han.
– Att acceptera engelsktalande it-specialister är också viktigt för att vi i Sverige ska kunna behålla vår position inom IT.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.