Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
IT-vd: Krav på svenska missgynnar alla
Många arbetsgivare kräver att it-specialister kan svenska, enligt en undersökning. Det är ett krav som varken gynnar arbetsgivarna eller Sverige, hävdar Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog.
It-företaget Sylog har runt 500 it-konsulter, mestadels från Sverige men också från ett tjugotal andra länder.
Sedan ledningen upplevt att icke svensktalande medarbetare har varit svårare att placera hos vissa uppdragsgivare beslöt man i somras att undersöka hur vanligt språkkravet var i 400 jobbannonser på Linkedin.
En majoritet av arbetsgivarna krävde svenska
Granskningen visade att nästan två tredjedelar av de arbetsgivare som sökte it-konsulenter, och över hälften av dem som sökte systemutvecklare, krävde att man skulle vara svensktalande.
En situation som är djupt olycklig, menar Johan Jacobsson, vd på Sylog.
– Alla organisationer som håller på med it-utveckling har svårt att hitta personal nu. Då är det frustrerande att det ska vara så svårt att acceptera engelskspråkig personal inom vissa organisationer. Det blir väldigt begränsande och försämrar deras rekryteringsmöjligheter, säger han.
Språkkrav "av bekvämlighet"
Bakom kravet på svenska står framför allt en del banker, försäkringsbolag och den offentliga sektorn. Johan Jacobsson har förståelse för att man exempelvis på kommunala arbetsplatser behöver ha svensktalande personal vid kommunikation med medborgarna.
– Men vår bransch är ju väldigt kompetens- och teknikdriven. Där är det snarare viktigt att man har en viss utbildning och kan vissa typer av verktyg, än att man kan svenska. Och it-konsulter brukar ju normalt sett heller inte kommunicera externt. Så jag tror att språkkravet mer är av bekvämlighet.
– Det vi får höra ibland är att man tycker det är skönt att prata svenska, att chefen inte är van vid att hålla möten på engelska och så vidare.
"Är också viktigt för Sverige"
Vinnarna, påpekar Johan Jacobsson, är de bolag och organisationer som är öppna för att anställda engelskspråkig personal. Så är det exempelvis inom de stora techbolagen.
– Om man inte låter modersmålet begränsa en när man letar efter en specialist så har man också fler att välja bland och då ökar också sannolikheten för att man får den allra bästa, säger han.
– Att acceptera engelsktalande it-specialister är också viktigt för att vi i Sverige ska kunna behålla vår position inom IT.
Läs mer: Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar
Undersökningen
- 400 jobbannonser på Linkedin i augusti 2021 granskades.
- I 65 procent av annonserna där it-konsulter söktes ställdes krav på svenska.
- I 53,5 procent av annonser där systemutvecklare söktes var svenska ett krav.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
