Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

IT-vd: Krav på svenska missgynnar alla

Många arbetsgivare kräver att it-specialister kan svenska, enligt en undersökning. Det är ett krav som varken gynnar arbetsgivarna eller Sverige, hävdar Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog.
Anita Täpp Publicerad
Sylog och Stina Stjernkvist/TT.
Johan Jacobsson, vd på it-företaget Sylog, tycker att krav på färdigheter i svenska är dumt. Sylog och Stina Stjernkvist/TT.

It-företaget Sylog har runt 500 it-konsulter, mestadels från Sverige men också från ett tjugotal andra länder.

Sedan ledningen upplevt att icke svensktalande medarbetare har varit svårare att placera hos vissa uppdragsgivare beslöt man i somras att undersöka hur vanligt språkkravet var i 400 jobbannonser på Linkedin.

En majoritet av arbetsgivarna krävde svenska

Granskningen visade att nästan två tredjedelar av de arbetsgivare som sökte it-konsulenter, och över hälften av dem som sökte systemutvecklare, krävde att man skulle vara svensktalande.

En situation som är djupt olycklig, menar Johan Jacobsson, vd på Sylog.

– Alla organisationer som håller på med it-utveckling har svårt att hitta personal nu. Då är det frustrerande att det ska vara så svårt att acceptera engelskspråkig personal inom vissa organisationer. Det blir väldigt begränsande och försämrar deras rekryteringsmöjligheter, säger han.

Språkkrav "av bekvämlighet"

Bakom kravet på svenska står framför allt en del banker, försäkringsbolag och den offentliga sektorn. Johan Jacobsson har förståelse för att man exempelvis på kommunala arbetsplatser behöver ha svensktalande personal vid kommunikation med medborgarna.

– Men vår bransch är ju väldigt kompetens- och teknikdriven. Där  är det snarare viktigt att man har en viss utbildning och kan vissa typer av verktyg, än att man kan svenska. Och it-konsulter brukar ju normalt sett heller inte kommunicera externt. Så jag tror att språkkravet mer är av bekvämlighet.

– Det vi får höra ibland är att man tycker det är skönt att prata svenska, att chefen inte är van vid att hålla möten på engelska och så vidare.

"Är också viktigt för Sverige"

Vinnarna, påpekar Johan Jacobsson, är de bolag och organisationer som är öppna för att anställda engelskspråkig personal. Så är det exempelvis inom de stora techbolagen.

– Om man inte låter modersmålet begränsa en när man letar efter en specialist så har man också fler att välja bland och då ökar också sannolikheten för att man får den allra bästa, säger han.

– Att acceptera engelsktalande it-specialister är också viktigt för att vi i Sverige ska kunna behålla vår position inom IT.

Läs mer: Antalet kvinnliga sökande ökade – med enkla ordändringar

Undersökningen

  • 400 jobbannonser på Linkedin i augusti 2021 granskades.
  • I 65 procent av annonserna där it-konsulter söktes ställdes krav på svenska.
  • I 53,5 procent av annonser där systemutvecklare söktes var svenska ett krav.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.