Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ikea åtalas för spioneri på anställda i Frankrike

Ikea i Frankrike misstänks för att med hjälp av privatdetektiver och korrupta poliser under flera år ha spionerat på befintliga och presumtiva anställda. Under påskhelgen avslutas rättegången där Ikea och flera före detta chefer står åtalade.
Johanna Rovira Publicerad
 Frank Rumpenhorst / AP / TT
Ikeacheferna ska tillsammans med franska polisen ha spionerat på anställda. Frank Rumpenhorst / AP / TT

Redan 2012 blev det känt att möbeljätten Ikea, som har 10 000 anställda i 34 butiker i Frankrike, i minst tre års tid, spionerat på personal. Två fackförbund vände sig redan då till domstolen för att få spionhärvan, som någon läckt till en fransk veckotidning, undersökt.

Efter avslöjandet sparkades fyra toppchefer, som nu står åtalade tillsammans med elva andra, däribland fyra poliser som anklagas för att ha lämnat ut hemliga utdrag ur polisregister. Enligt åklagarna är det inte otroligt att information gått åt båda hållen och att man tipsat polisen om vissa anställda.

Säkerhetschefen på franska Ikea har erkänt att han skickat namnlistor till ett säkerhetsföretag som håvade in drygt sex miljoner årligen för att lämna information om såväl befintlig personal som blivande. Säkerhetschefen hävdar, enligt Svenska Dagbladet, att företagsledningen stod bakom övervakningen, medan de andra cheferna påstår att han handlade självständigt.

Enligt New York Times är det oklart varför franska Ikea betalade sådana stora summor för att få information om sina anställda, men domstolshandlingar visar att det finns teorier om att Ikea använt sig av uppgifterna för att kväsa klagomål på jobbet eller för att förmå anställda att säga upp sig.

Närmare 40 miljoner kronor i böter riskerar Ikea, om domstolen i Versailles går på åklagarens linje. Företaget riskerar också skadestånd från civila rättegångar initierade av fackföreningar och 74 anställda. De åtalade cheferna riskerar långa fängelsestraff.

Ikea har tidigare varit i blåsväder för att ägna sig åt anti-facklig verksamhet, så kallad union busting, bland annat i Ryssland, USA och Turkiet.

Läs mer: Ikea fälls – spionerade på anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.