Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ikea åtalas för spioneri på anställda i Frankrike

Ikea i Frankrike misstänks för att med hjälp av privatdetektiver och korrupta poliser under flera år ha spionerat på befintliga och presumtiva anställda. Under påskhelgen avslutas rättegången där Ikea och flera före detta chefer står åtalade.
Johanna Rovira Publicerad
 Frank Rumpenhorst / AP / TT
Ikeacheferna ska tillsammans med franska polisen ha spionerat på anställda. Frank Rumpenhorst / AP / TT

Redan 2012 blev det känt att möbeljätten Ikea, som har 10 000 anställda i 34 butiker i Frankrike, i minst tre års tid, spionerat på personal. Två fackförbund vände sig redan då till domstolen för att få spionhärvan, som någon läckt till en fransk veckotidning, undersökt.

Efter avslöjandet sparkades fyra toppchefer, som nu står åtalade tillsammans med elva andra, däribland fyra poliser som anklagas för att ha lämnat ut hemliga utdrag ur polisregister. Enligt åklagarna är det inte otroligt att information gått åt båda hållen och att man tipsat polisen om vissa anställda.

Säkerhetschefen på franska Ikea har erkänt att han skickat namnlistor till ett säkerhetsföretag som håvade in drygt sex miljoner årligen för att lämna information om såväl befintlig personal som blivande. Säkerhetschefen hävdar, enligt Svenska Dagbladet, att företagsledningen stod bakom övervakningen, medan de andra cheferna påstår att han handlade självständigt.

Enligt New York Times är det oklart varför franska Ikea betalade sådana stora summor för att få information om sina anställda, men domstolshandlingar visar att det finns teorier om att Ikea använt sig av uppgifterna för att kväsa klagomål på jobbet eller för att förmå anställda att säga upp sig.

Närmare 40 miljoner kronor i böter riskerar Ikea, om domstolen i Versailles går på åklagarens linje. Företaget riskerar också skadestånd från civila rättegångar initierade av fackföreningar och 74 anställda. De åtalade cheferna riskerar långa fängelsestraff.

Ikea har tidigare varit i blåsväder för att ägna sig åt anti-facklig verksamhet, så kallad union busting, bland annat i Ryssland, USA och Turkiet.

Läs mer: Ikea fälls – spionerade på anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.