Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Höjda arvoden på Volvo retar facket

Samtidigt som Volvo gör stora neddragningar i personalstyrkan planerar man att höja styrelsens arvoden enligt Svenska Dagbladet.
– Det sänder ut konstiga signaler, säger Mats Henning, ordförande för en av Unionenklubbarna på Volvo i Göteborg.
Linnea Andersson Publicerad
Olof Persson framför skärm med Volvos logga.
Volvos rapport presenterades av vd Olof Persson den 6 februari 2014. Foto: Magnus Hjalmarsson Neideman/TT

Som Kollega berättat tidigare har AB Volvos sparkrav utökats så att man i nuläget planerar att säga upp 4 400 anställda. Uppsägningarna drabbar framför allt tjänstemannasidan. Men trots det planera nsu en kraftig höjning av styrelsearvodena vid bolagets årsstämma i april. Enligt uppgifter till SvD diskuteras arvodeökningar på mellan 15 och 25 procent.

Att sparkraven ska utökas kom inte som någon överraskning för Unionenklubbarna på Volvo. Mats Henning, ordförande för en av Unionens klubbsektioner på Volvo, säger att de inte hört något internt om att arvodena ska höjas, men att det ger dubbla signaler om det är sant.

- Å ena sidan ska man spara, men å andra sidan är det tydligen helt okej att höja sina egna arvoden. Det sänder ut konstiga signaler när man samtidigt ska skära ner 4 400 personer globalt sett.

Alf Söderlund, ordförande för Unionenklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå, säger till SvD att uppgifterna förvånar honom och att det är gräsligt om det är sant. I stället menar han att arvodena borde hållas nere och att en höjning dessutom försvårar besparingsförhandlingarna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok