Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här föds företagen

Härjedalen är femte bästa kommun i Sverige på att starta nya företag. Och därmed den kommunen utanför Stockholms län där flest företag ploppar upp. Mycket tack vare den blomstrande besöksnäringen.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startade sammanlagt 69 242 nya företag i Sverige. Som går att läsa i kartan ovan startas flest nya företag i storstadsregionerna. Dels för att det bor många människor där och dels för att kommunerna ligger tätt.

Bland de tio kommuner som har flest nystartade företag ligger sex stycken i Stockholms län. Allra bäst på att skapa nya företag är man i Danderyds kommun, med ett snitt på 21,1 per 1 000 invånare.

Härjedalens kommun snittar på 17 företag per 1 000 invånare och hamnar alltså på en femteplats.  Att det startar så många företag här beror till stor del på utvecklingen inom besöksnäringen. Det menar Annika Myhr, näringslivsutvecklare på Härjedalens kommun. Kommunen har bara drygt 10 000 invånare men är, tack vare dess stora yta, Sveriges tredje största skidområde.

Skidåkandet hör dock vintersäsongen till och därför krävs det ofta att näringsidkarna andra jobb under resten av året. Många jobbar med en sak under vintersäsongen, en annan under våren och har till och med en tredje sysselsättning under sommarhalvåret.

– Vi har väldigt låg arbetslöshet, här är man påhittig och skär det guld som finns. Har man gjort ett aktivt val att leva, verka och bo här så tar man de chanser som dyker upp, säger Annika Myhr.   

Ett typiskt nystartat företag i Härjedalens kommun kan vara ett aktivitetsbolag. Annika Myhr berättar om ett exempel med en kvinna som driver längdskidskola i Bruksvallarna under vinterhalvåret och jobbar som copywriter och marknadsförare när det är lågsäsong. Dessutom jobbar hon även som ”mässgeneral” eller koordinator för olika evenemang.

Just evenemangen och mässorna har ökat i takt med besöksnäringens uppgång.

– När folk åker på semester, under både sommar och vinter, vill de ha någonting att göra. Och då växer det fram evenemang. Det kan vara skidtävlingar på vintern och cykeltävlingar eller stora mässor på sommaren.

Liksom många andra inlandskommuner brottas Härjedalen med en minskande befolkning. Men trots det kan de se att fler yngre människor är intresserade av att jobba med friluftsaktiviteter och ser till att hitta yrken inom ”outdoor”-branschen även på sommaren. De nya företagen startas både av bofasta personer och av dem som endast lever i Härjedalen under vissa säsonger.

En annan typ av entreprenad inom besöksnäringen är att bygga stugor eller lägenheter för uthyrning. Något som kräver mycket samarbete med kommunen, då man måste se över vatten och avlopp eller andra infrastrukturella frågor.

Det största hindret för nya företag är finansieringen. Enligt Annika Myhr är det jättesvårt för småföretagare att få små lån. Vore det lättare att få lån skulle det förmodligen starta ännu fler nya företag i Härjedalen.

– Det gäller verkligen att visa att man har jobbuppdrag så att man kan betala lån och amorteringar. Annars går affären vidare till någon annan som har de där pengarna som du inte får i lån.

– ­Det är synd att man ändrade reglerna för starta eget-bidraget som var en jättebra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det krävs ett visst mått av mod att sluta på ett jobb där man har en fast inkomst och starta eget-bidraget har varit en puff i ryggen för att våga ta det steget. En del misslyckas men det är många som det går bra för och företagen får många människor i arbete.

Kartan ovan visar antal nystartade företag (inklusive kommunägda företag) per 1000 invånare i kommunen, 2013. För markören över prickarna för att se exakta antal nystartade företag i varje kommun.

Företagen som ingår är de har registrerats och fått ett organisationsnummer under 2013 och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Företag betraktas om nystartade om verksamheten är helt nystartad eller att den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst 2 år.  Källa: Tillväxtanalys.

Starta eget-bidrag

Om man är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta eget företag kan man i vissa fall få ”starta eget-bidrag”, som egentligen heter stöd till start av näringsverksamhet. Stödet motsvarar beloppet du är berättigad till via a-kassan och betalas ut i sex månader.  
Den förra regeringen ändrade reglerna för starta eget-bidraget så att det sedan den 1 november 2013 i första hand är personer som är eller som riskerar att bli långtidsarbetslösa som beviljas bidraget.  

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.