Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här föds företagen

Härjedalen är femte bästa kommun i Sverige på att starta nya företag. Och därmed den kommunen utanför Stockholms län där flest företag ploppar upp. Mycket tack vare den blomstrande besöksnäringen.
Linnea Andersson Publicerad

Under 2013 startade sammanlagt 69 242 nya företag i Sverige. Som går att läsa i kartan ovan startas flest nya företag i storstadsregionerna. Dels för att det bor många människor där och dels för att kommunerna ligger tätt.

Bland de tio kommuner som har flest nystartade företag ligger sex stycken i Stockholms län. Allra bäst på att skapa nya företag är man i Danderyds kommun, med ett snitt på 21,1 per 1 000 invånare.

Härjedalens kommun snittar på 17 företag per 1 000 invånare och hamnar alltså på en femteplats.  Att det startar så många företag här beror till stor del på utvecklingen inom besöksnäringen. Det menar Annika Myhr, näringslivsutvecklare på Härjedalens kommun. Kommunen har bara drygt 10 000 invånare men är, tack vare dess stora yta, Sveriges tredje största skidområde.

Skidåkandet hör dock vintersäsongen till och därför krävs det ofta att näringsidkarna andra jobb under resten av året. Många jobbar med en sak under vintersäsongen, en annan under våren och har till och med en tredje sysselsättning under sommarhalvåret.

– Vi har väldigt låg arbetslöshet, här är man påhittig och skär det guld som finns. Har man gjort ett aktivt val att leva, verka och bo här så tar man de chanser som dyker upp, säger Annika Myhr.   

Ett typiskt nystartat företag i Härjedalens kommun kan vara ett aktivitetsbolag. Annika Myhr berättar om ett exempel med en kvinna som driver längdskidskola i Bruksvallarna under vinterhalvåret och jobbar som copywriter och marknadsförare när det är lågsäsong. Dessutom jobbar hon även som ”mässgeneral” eller koordinator för olika evenemang.

Just evenemangen och mässorna har ökat i takt med besöksnäringens uppgång.

– När folk åker på semester, under både sommar och vinter, vill de ha någonting att göra. Och då växer det fram evenemang. Det kan vara skidtävlingar på vintern och cykeltävlingar eller stora mässor på sommaren.

Liksom många andra inlandskommuner brottas Härjedalen med en minskande befolkning. Men trots det kan de se att fler yngre människor är intresserade av att jobba med friluftsaktiviteter och ser till att hitta yrken inom ”outdoor”-branschen även på sommaren. De nya företagen startas både av bofasta personer och av dem som endast lever i Härjedalen under vissa säsonger.

En annan typ av entreprenad inom besöksnäringen är att bygga stugor eller lägenheter för uthyrning. Något som kräver mycket samarbete med kommunen, då man måste se över vatten och avlopp eller andra infrastrukturella frågor.

Det största hindret för nya företag är finansieringen. Enligt Annika Myhr är det jättesvårt för småföretagare att få små lån. Vore det lättare att få lån skulle det förmodligen starta ännu fler nya företag i Härjedalen.

– Det gäller verkligen att visa att man har jobbuppdrag så att man kan betala lån och amorteringar. Annars går affären vidare till någon annan som har de där pengarna som du inte får i lån.

– ­Det är synd att man ändrade reglerna för starta eget-bidraget som var en jättebra arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det krävs ett visst mått av mod att sluta på ett jobb där man har en fast inkomst och starta eget-bidraget har varit en puff i ryggen för att våga ta det steget. En del misslyckas men det är många som det går bra för och företagen får många människor i arbete.

Kartan ovan visar antal nystartade företag (inklusive kommunägda företag) per 1000 invånare i kommunen, 2013. För markören över prickarna för att se exakta antal nystartade företag i varje kommun.

Företagen som ingår är de har registrerats och fått ett organisationsnummer under 2013 och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Företag betraktas om nystartade om verksamheten är helt nystartad eller att den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst 2 år.  Källa: Tillväxtanalys.

Starta eget-bidrag

Om man är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta eget företag kan man i vissa fall få ”starta eget-bidrag”, som egentligen heter stöd till start av näringsverksamhet. Stödet motsvarar beloppet du är berättigad till via a-kassan och betalas ut i sex månader.  
Den förra regeringen ändrade reglerna för starta eget-bidraget så att det sedan den 1 november 2013 i första hand är personer som är eller som riskerar att bli långtidsarbetslösa som beviljas bidraget.  

Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.

Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.