Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han tar över Svenskt Näringsliv

Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
– Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Svenskt Näringsliv
Jan-Olof Jacke, vd på Astra Zeneca, tar över efter Carola Lemne på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv

På onsdagen utsågs Jan-Olof Jacke till arbetsgivarorganisationens nye ledare. Jan-Olof Jacke har arbetat på Astra Zeneca sedan 1999. Vd har han varit sedan 2013, tidigare har han innehaft andra chefsposter i bolaget.

Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal, har bara gott att säga om Svenskt Näringslivs nya vd.

– Ur ett fackligt perspektiv så har vi haft ett väldigt bra samarbete. Han har varit transparent, villig att lösa och diskutera problem. Jag tycker att det är lite synd att han nu lämnar bolaget.

Enligt Mikael Hansson har Jacke hunnit uträtta mycket, även om han är lite av en doldis.

– Han har gjort företaget betydligt mer synligt utåt i läkemedelsbranschen. Han har bedrivit ett stort arbete med att skapa intresse för life science-frågor, säger han.

I och med valet av Jacke får Svenskt Näringsliv en industriman i spetsen efter den tidigare vd:n Carola Lemne som kom från vården.

Enligt en artikel i tidningen Chef för några år sedan var det dock en hel del uppförsbacke för Jacke när han utsågs till vd för Astra Zeneca. Anledningen ska ha varit hans bakgrund som ekonom, och att det fanns en tradition i företaget att man helst lyssnar på vetenskapsmän.

Som ledare har han, enligt samma artikel, många goda egenskaper. Han sägs bland annat vara målmedveten, social, lyssnande och ”en lysande kommunikatör”, egenskaper som han säkert kan ha nytta av på det nya jobbet.

– I hela mitt yrkesliv har jag verkat i en mycket konkurrensutsatt och kunskapsintensiv del av näringslivet, säger Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv.

– Jag har jobbat för att verksamhet i Sverige ska hävda sig i den miljön. Att nu få ägna mig helhjärtat åt det svenska företagsklimatet känns som en naturlig fortsättning såväl som en stor förmån och viktig utmaning.

Jacke tillträder sitt nya jobb senare under året.
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok