Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han tar över Svenskt Näringsliv

Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
– Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Svenskt Näringsliv
Jan-Olof Jacke, vd på Astra Zeneca, tar över efter Carola Lemne på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv

På onsdagen utsågs Jan-Olof Jacke till arbetsgivarorganisationens nye ledare. Jan-Olof Jacke har arbetat på Astra Zeneca sedan 1999. Vd har han varit sedan 2013, tidigare har han innehaft andra chefsposter i bolaget.

Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal, har bara gott att säga om Svenskt Näringslivs nya vd.

– Ur ett fackligt perspektiv så har vi haft ett väldigt bra samarbete. Han har varit transparent, villig att lösa och diskutera problem. Jag tycker att det är lite synd att han nu lämnar bolaget.

Enligt Mikael Hansson har Jacke hunnit uträtta mycket, även om han är lite av en doldis.

– Han har gjort företaget betydligt mer synligt utåt i läkemedelsbranschen. Han har bedrivit ett stort arbete med att skapa intresse för life science-frågor, säger han.

I och med valet av Jacke får Svenskt Näringsliv en industriman i spetsen efter den tidigare vd:n Carola Lemne som kom från vården.

Enligt en artikel i tidningen Chef för några år sedan var det dock en hel del uppförsbacke för Jacke när han utsågs till vd för Astra Zeneca. Anledningen ska ha varit hans bakgrund som ekonom, och att det fanns en tradition i företaget att man helst lyssnar på vetenskapsmän.

Som ledare har han, enligt samma artikel, många goda egenskaper. Han sägs bland annat vara målmedveten, social, lyssnande och ”en lysande kommunikatör”, egenskaper som han säkert kan ha nytta av på det nya jobbet.

– I hela mitt yrkesliv har jag verkat i en mycket konkurrensutsatt och kunskapsintensiv del av näringslivet, säger Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv.

– Jag har jobbat för att verksamhet i Sverige ska hävda sig i den miljön. Att nu få ägna mig helhjärtat åt det svenska företagsklimatet känns som en naturlig fortsättning såväl som en stor förmån och viktig utmaning.

Jacke tillträder sitt nya jobb senare under året.
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.