Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Han tar över Svenskt Näringsliv

Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca blir ny vd för Svenskt Näringsliv.
– Det är en klok man som förstår vikten av bra dialog och det hoppas jag att han lyckas föra vidare hos Svenskt Näringsliv, säger Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal

Niklas Hallstedt, Ola Rennstam Publicerad
Svenskt Näringsliv
Jan-Olof Jacke, vd på Astra Zeneca, tar över efter Carola Lemne på Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv

På onsdagen utsågs Jan-Olof Jacke till arbetsgivarorganisationens nye ledare. Jan-Olof Jacke har arbetat på Astra Zeneca sedan 1999. Vd har han varit sedan 2013, tidigare har han innehaft andra chefsposter i bolaget.

Mikael Hansson, ordförande för Unionenklubben på Astra Zeneca i Mölndal, har bara gott att säga om Svenskt Näringslivs nya vd.

– Ur ett fackligt perspektiv så har vi haft ett väldigt bra samarbete. Han har varit transparent, villig att lösa och diskutera problem. Jag tycker att det är lite synd att han nu lämnar bolaget.

Enligt Mikael Hansson har Jacke hunnit uträtta mycket, även om han är lite av en doldis.

– Han har gjort företaget betydligt mer synligt utåt i läkemedelsbranschen. Han har bedrivit ett stort arbete med att skapa intresse för life science-frågor, säger han.

I och med valet av Jacke får Svenskt Näringsliv en industriman i spetsen efter den tidigare vd:n Carola Lemne som kom från vården.

Enligt en artikel i tidningen Chef för några år sedan var det dock en hel del uppförsbacke för Jacke när han utsågs till vd för Astra Zeneca. Anledningen ska ha varit hans bakgrund som ekonom, och att det fanns en tradition i företaget att man helst lyssnar på vetenskapsmän.

Som ledare har han, enligt samma artikel, många goda egenskaper. Han sägs bland annat vara målmedveten, social, lyssnande och ”en lysande kommunikatör”, egenskaper som han säkert kan ha nytta av på det nya jobbet.

– I hela mitt yrkesliv har jag verkat i en mycket konkurrensutsatt och kunskapsintensiv del av näringslivet, säger Jan-Olof Jacke i ett pressmeddelande från Svenskt Näringsliv.

– Jag har jobbat för att verksamhet i Sverige ska hävda sig i den miljön. Att nu få ägna mig helhjärtat åt det svenska företagsklimatet känns som en naturlig fortsättning såväl som en stor förmån och viktig utmaning.

Jacke tillträder sitt nya jobb senare under året.
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)