Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fränsta ändrade inte bidragsreglerna

Fränstakonflikten ledde till en politisk debatt på riksnivå: Ska verkligen oseriösa företag kunna få företagsstöd från staten?
Niklas Hallstedt Publicerad

Callcenterföretaget i Fränsta fick avslag på sin ansökan om sysselsättningsbidrag från Tillväxtverket. Verket krävde nämligen att företaget skulle ha villkor i nivå med kollektivavtalets.

Däremot beviljades Focus CRS en miljon kronor i etableringsstöd från länsstyrelsen. Av dem hann man plocka ut 411 810 kronor. Men de pengarna tvingas man nu betala tillbaka eftersom bolaget lade ned i förtid. Den sista maj ska allt vara återbetalt.

Stödet ledde så småningom till en debatt i riksdagen där vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt krävde besked av näringsminister Annie Lööf (C ).

- Var det inte fel att ge regionalstöd till ett företag som inte har kollektivavtal? Är det inte dags att ändra reglerna? frågade Jonas Sjöstedt.

Annie Lööf konstaterade i sitt svar att företagsstödet eller etableringsstödet är ett bidrag till fysiska investeringar, och att det inte ställs några ”särskilda krav relaterade till sysselsättning eller anställningsvillkor” för att få det.

Regeringen arbetar inte heller nu för att reglerna ska ändras. I ett mejl skriver Annie Lööfs pressekreterare:

Gällande frågan om företag ska kunna få stöd utan kollektivavtal är regeringens åsikt att företag ska följa gällande krav och lagstiftning, vilket omfattar arbetsmiljö med mera. Företagsstöd är alltså villkorade gentemot vissa arbetsförhållanden. Men kollektivavtal är en fråga som inte är politiskt reglerad i den meningen, utan den svenska modellen bygger på att parterna reglerar detta sinsemellan. Så nej; kollektivavtal är inte ett krav från regeringen för att få företagsstöd för etableringar.”


Fotnot: Det som ofta kallas statligt etableringsbidrag och det som ovan kallas regionalstöd heter egentligen företagsstöd.

Läs mer

...om debatten i riksdagen apropå Fränstastrejken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.