Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
2002 köpte amerikanska Pfizer upp konkurrenten Pharmacia Upjohn för 556 miljarder kronor och blev därmed världens största läkemedelsbolag. Vid tidpunkten hade Pharmacia omkring 5 000 anställda på fyra orter i Sverige: Helsingborg, Strängnäs, Stockholm och Uppsala. I dag har Pfizer endast kvar drygt 200 anställda på sin fabrik i Strängnäs och ungefär lika många på marknadsbolaget i Sollentuna.
Vi blev helt överkörda.
När uppköpet presenterades var det mestadels positiva tongångar från ledning och fackligt håll. Håkan Åström, vd för Pharmacia i Sverige, slog fast att verksamheten i Sverige inte skulle komma att påverkas och Sif-klubbens ordförande Ingela Widén sa i en intervju med Sveriges Radio att hon inte trodde att speciellt många skulle få gå. Hon uttryckte också entusiasm inför att ingå i världens största läkemedelsbolag och var hoppfull inför Pfizers löften om satsningar bland annat på fabriken i Strängnäs. Bara några år senare var scenförändringen total. Anläggning efter anläggning lades ner eller såldes av.
– Det lät så bra när Pfizer tog över och det vi hade var så bra, men det visade sig att de struntade fullständigt i vad vi tyckte och tänkte. Jag satt med i Pharmacias bolagsstyrelse och vi blev helt överkörda, säger Ingela Widén.
– Att jag inledningsvis var positiv till köpet berodde på att vi och Pfizer hade så olika inriktningar i våra produktportföljer och jag trodde i min enfald att de kommer att vilja ha oss, men det visade de sig inte intresserade av. Pfizer var över huvud taget inte intresserade av personalen i Sverige, jag har aldrig varit med om en större nonchalans gentemot sina medarbetare.
Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen.
De senaste veckorna har Pfizers agerande i samband med uppköpet av Pharmacia Upjohn hållits fram som ett varnande exempel. Men det stämmer inte att Pfizer lade ner all läkemedelsforskning på Pharmacia i Sverige, enligt Ingela Widén. Större delen av forskningen hade nämligen redan flyttats till USA efter att Pharmacia gått ihop med amerikanska Upjohn sju år tidigare, och flera avknoppningar hade också gjorts. Pharmacias huvudkontor flyttades till New Jersey och bolaget blev successivt allt mer amerikanskt.
– Vi hade bra forskning i Uppsala och Stockholm, men den lade de beslag på och flyttade till USA. Vi hade en amerikansk vd som bara ville tjäna sina pengar. Den forskning som fanns kvar 2002 var inom produktutveckling, säger hon.
Tolv år har gått men Pfizers bud på Astra Zeneca gör att känslorna kommer tillbaka för Ingela Widén, som gick i avtalspension 2006.
– Jag blir ledsen. De vill skatteplanera igen, precis som de gjorde förra gången. Pfizer är inte intresserade av att ha någon verksamhet i Sverige, som jag ser det. Det är detta som är så skrämmande med aktiemarknaden, man biter sig själv i svansen. För till sist finns det ingen mjölkko kvar.
Det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då.
Sven Andersson, ordförande på Unionenklubben vid Pfizers Strängnäsfabrik med förflutet på Pharmacia, bekräftar att stor del av läkemedelsforskningen redan hade flyttats till andra delar av världen när Pfizer kom in i bilden.
– Många har bilden att Pharmacia var ett svenskt företag vid uppköpet men det var i praktiken ett amerikanskt bolag redan då. Sen lade Pfizer ner den mindre kvarvarande delen av forskningen och flyttade den utomlands, säger han.
Var de 4 500 före detta Pharmacia-anställda som förlorade sina jobb har tagit vägen är lite oklart. En del, som Ingela Widén, fick bra avgånglösningar, andra gick till Astra Zeneca. En del följde med när delar av bolaget knoppades av, ett exempel är allergidiagnostik-verksamheten inom Pharmacia Diagnostics som blev Phadia. Andra exempel är Sobi, McNeil och Octapharma.
Enligt Sven Andersson är Pharmacias arv inte utraderat utan lever kvar i den svenska läkemedelsindustrin om än i andra former och med andra ägare.
– Jag har ingen komplett bild men min uppskattning är att många av de 4 500 personerna fortfarande jobbar kvar, men på mindre bolag. Verksamheten har övergått till andra former och många av bolagen har en ganska bra orderingång, säger Sven Andersson.
I Strängnäsfabriken finns ingen större oro inför ett eventuellt köp av Astra Zeneca, som har en modern fabrik ett par mil bort i Södertälje.
– Nej, vi jobbar med helt olika typer av teknologi. Det vore ingen vinst att flytta det ena eller andra mellan oss. Då konkurrerar vi mer internt inom Pfizer med andra fabriker inom samma segment, säger Sven Andersson.
Pfizer har mer än 100 000 medarbetare och finns i fler än 150 länder. Huvudkontoret ligger i New York. I Sverige arbetar knappt 500 personer på Pfizers marknadsbolag i Sollentuna och fabriken i Strängnäs där man bland annat tillverkar Genotropin mot brist på tillväxthormon. 2002 köpte Pfizer konkurrenten Pharmacia Upjohn som då hade 59 000 anställda varav 5 000 i Sverige.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.