Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag ställer om i krisen

Coronakrisen har gjort att många företag fått tänka om. På Norrtelje Brenneri har man gått från traditionell sprittillverkning till en annan slags sprit – handdesinfektion. Och företaget Plast Petter tillverkar numera skyddsvisir i stället för kontorsprodukter.
Lina Björk, Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Norrtelje Brenneri har börjat tillverka handsprit i stället för gin, whisky och punsch. Karl Nordlund

På en bondgård strax utanför Norrtälje har lokalerna städats ur. Kopparpannor som tidigare puttrat av grunden till punsch, whisky och gin, har ersatts av mäsk vars slutprodukt inom kort tid kommer användas av vårdpersonalen på det lokala sjukhuset.

Majoriteten av den sprit som tillverkas på Norrtelje Brenneri säljs på restauranger, taxfree och mässor. När det under våren stod klart att folksamlingar ska undvikas i spåren av pandemin, innebar det också en rejäl nedgång i produktionen.

– Vi insåg att det skulle få stora konsekvenser för företaget så vi satte oss ner och började titta på olika lösningar och kom, tillsammans med de anställda fram till att vi skulle korttidspermittera vår personal, säger Kristina Anerfält-Jansson, grundare till bränneriet.  

Men samtidigt som bränneriet drog ner på personal och produktion, började ett annat behov höras. Det fattades handsprit, framför allt i vården. Tre dagar efter att personalen fått gå hem, var de tillbaka med nya recept på desinfektion.

– Vi satte igång direkt, men det var en hel del att processa både mentalt ock praktiskt. Dels skulle vi inte längre göra något drickbart, tvärtom. Dels var det en massa regler och förordningar att ta hänsyn till för att det skulle bli rätt, säger Kristina Anerfält-Jansson.

Nu har den första leveransen kommit till vårdpersonalen på Norrtälje sjukhus. Man förmår att destillera ungefär två kubik om dagen, vilket ska täcka behovet. Än så länge har man endast kommunens sjukhus som prioritet, men skulle det bli över är det i första hand region Stockholm som kan bli aktuellt.

– Vården gör ett jättejobb nu. Vi är glada om vi kan hjälpa till med det lilla vi kan. När vi frågat om handspriten känns okej har de varit nöjda, och tycker att den luktar punsch, vilket nog mer är mentalt eftersom de vet att det är vi som tillverkat den.

Hur länge Norrtelje Brenneri kommer att tillverka handspriten är oklart. Så länge behov och efterfrågan finns fortsätter de, även om grundaren helst skulle återgå till det normala.

– För allas skull hoppas jag att det vänder snart. Vi vill ju hellre tillverka goda drycker än något man tvättar händerna med. Men som situationen ser ut nu ser det ut som vi fortsätter ett tag till, både för att överleva som företag men också för att hjälpa sjukvården i den mån vi kan.


Tillverkning av skyddsvisir på Plast Petter. Bild: Privat/Plast petter

Plast Petter i västgötska Hova är ett annat företag som påverkats av coronakrisen. Där har man ställt om verksamheten för att kunna anpassa sig till den nya efterfrågan som uppstått och börjat tillverka skyddsvisir.

– I och med att vi har fått en stor nedgång på ordrar har vi ställt om för att kunna hjälpa sjukvården med utrustning, berättar Fredrik Ahlström, vd på Plast Petter.

Företaget är tillverkare av kontorsprodukter i mjukplast. Att de nu har ändrat till att producera skyddsvisir har blivit räddningen. Efterfrågan på de produkter som vanligtvis finns i deras sortiment har minskat till följd av coronakrisen och företagets ekonomiska situation hade förmodligen sett helt annorlunda ut om de inte valt att förändra sin verksamhet.

– Då hade vi nog haft det väldigt tufft och vi hade fått dragit ner på vår produktion. Nu kan all personal jobba kvar, säger Fredrik Ahlström. 

De skyddsvisir som nu tillverkas fanns redan som en produkt hos Plast Petter sedan tidigare. Nu har de gjort en mindre produktutveckling av visiret och börjat tillverka det på nytt. Företaget har ungefär 30 anställda och företagets tillverkning pågår nu dygnet runt.

– Det kommer hela tiden in nya beställningar från bland annat vårdcentraler, sjukhus och landsting, säger Fredrik Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.