Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag ställer om i krisen

Coronakrisen har gjort att många företag fått tänka om. På Norrtelje Brenneri har man gått från traditionell sprittillverkning till en annan slags sprit – handdesinfektion. Och företaget Plast Petter tillverkar numera skyddsvisir i stället för kontorsprodukter.
Lina Björk, Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Norrtelje Brenneri har börjat tillverka handsprit i stället för gin, whisky och punsch. Karl Nordlund

På en bondgård strax utanför Norrtälje har lokalerna städats ur. Kopparpannor som tidigare puttrat av grunden till punsch, whisky och gin, har ersatts av mäsk vars slutprodukt inom kort tid kommer användas av vårdpersonalen på det lokala sjukhuset.

Majoriteten av den sprit som tillverkas på Norrtelje Brenneri säljs på restauranger, taxfree och mässor. När det under våren stod klart att folksamlingar ska undvikas i spåren av pandemin, innebar det också en rejäl nedgång i produktionen.

– Vi insåg att det skulle få stora konsekvenser för företaget så vi satte oss ner och började titta på olika lösningar och kom, tillsammans med de anställda fram till att vi skulle korttidspermittera vår personal, säger Kristina Anerfält-Jansson, grundare till bränneriet.  

Men samtidigt som bränneriet drog ner på personal och produktion, började ett annat behov höras. Det fattades handsprit, framför allt i vården. Tre dagar efter att personalen fått gå hem, var de tillbaka med nya recept på desinfektion.

– Vi satte igång direkt, men det var en hel del att processa både mentalt ock praktiskt. Dels skulle vi inte längre göra något drickbart, tvärtom. Dels var det en massa regler och förordningar att ta hänsyn till för att det skulle bli rätt, säger Kristina Anerfält-Jansson.

Nu har den första leveransen kommit till vårdpersonalen på Norrtälje sjukhus. Man förmår att destillera ungefär två kubik om dagen, vilket ska täcka behovet. Än så länge har man endast kommunens sjukhus som prioritet, men skulle det bli över är det i första hand region Stockholm som kan bli aktuellt.

– Vården gör ett jättejobb nu. Vi är glada om vi kan hjälpa till med det lilla vi kan. När vi frågat om handspriten känns okej har de varit nöjda, och tycker att den luktar punsch, vilket nog mer är mentalt eftersom de vet att det är vi som tillverkat den.

Hur länge Norrtelje Brenneri kommer att tillverka handspriten är oklart. Så länge behov och efterfrågan finns fortsätter de, även om grundaren helst skulle återgå till det normala.

– För allas skull hoppas jag att det vänder snart. Vi vill ju hellre tillverka goda drycker än något man tvättar händerna med. Men som situationen ser ut nu ser det ut som vi fortsätter ett tag till, både för att överleva som företag men också för att hjälpa sjukvården i den mån vi kan.


Tillverkning av skyddsvisir på Plast Petter. Bild: Privat/Plast petter

Plast Petter i västgötska Hova är ett annat företag som påverkats av coronakrisen. Där har man ställt om verksamheten för att kunna anpassa sig till den nya efterfrågan som uppstått och börjat tillverka skyddsvisir.

– I och med att vi har fått en stor nedgång på ordrar har vi ställt om för att kunna hjälpa sjukvården med utrustning, berättar Fredrik Ahlström, vd på Plast Petter.

Företaget är tillverkare av kontorsprodukter i mjukplast. Att de nu har ändrat till att producera skyddsvisir har blivit räddningen. Efterfrågan på de produkter som vanligtvis finns i deras sortiment har minskat till följd av coronakrisen och företagets ekonomiska situation hade förmodligen sett helt annorlunda ut om de inte valt att förändra sin verksamhet.

– Då hade vi nog haft det väldigt tufft och vi hade fått dragit ner på vår produktion. Nu kan all personal jobba kvar, säger Fredrik Ahlström. 

De skyddsvisir som nu tillverkas fanns redan som en produkt hos Plast Petter sedan tidigare. Nu har de gjort en mindre produktutveckling av visiret och börjat tillverka det på nytt. Företaget har ungefär 30 anställda och företagets tillverkning pågår nu dygnet runt.

– Det kommer hela tiden in nya beställningar från bland annat vårdcentraler, sjukhus och landsting, säger Fredrik Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.