Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag ställer om i krisen

Coronakrisen har gjort att många företag fått tänka om. På Norrtelje Brenneri har man gått från traditionell sprittillverkning till en annan slags sprit – handdesinfektion. Och företaget Plast Petter tillverkar numera skyddsvisir i stället för kontorsprodukter.
Lina Björk, Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Norrtelje Brenneri har börjat tillverka handsprit i stället för gin, whisky och punsch. Karl Nordlund

På en bondgård strax utanför Norrtälje har lokalerna städats ur. Kopparpannor som tidigare puttrat av grunden till punsch, whisky och gin, har ersatts av mäsk vars slutprodukt inom kort tid kommer användas av vårdpersonalen på det lokala sjukhuset.

Majoriteten av den sprit som tillverkas på Norrtelje Brenneri säljs på restauranger, taxfree och mässor. När det under våren stod klart att folksamlingar ska undvikas i spåren av pandemin, innebar det också en rejäl nedgång i produktionen.

– Vi insåg att det skulle få stora konsekvenser för företaget så vi satte oss ner och började titta på olika lösningar och kom, tillsammans med de anställda fram till att vi skulle korttidspermittera vår personal, säger Kristina Anerfält-Jansson, grundare till bränneriet.  

Men samtidigt som bränneriet drog ner på personal och produktion, började ett annat behov höras. Det fattades handsprit, framför allt i vården. Tre dagar efter att personalen fått gå hem, var de tillbaka med nya recept på desinfektion.

– Vi satte igång direkt, men det var en hel del att processa både mentalt ock praktiskt. Dels skulle vi inte längre göra något drickbart, tvärtom. Dels var det en massa regler och förordningar att ta hänsyn till för att det skulle bli rätt, säger Kristina Anerfält-Jansson.

Nu har den första leveransen kommit till vårdpersonalen på Norrtälje sjukhus. Man förmår att destillera ungefär två kubik om dagen, vilket ska täcka behovet. Än så länge har man endast kommunens sjukhus som prioritet, men skulle det bli över är det i första hand region Stockholm som kan bli aktuellt.

– Vården gör ett jättejobb nu. Vi är glada om vi kan hjälpa till med det lilla vi kan. När vi frågat om handspriten känns okej har de varit nöjda, och tycker att den luktar punsch, vilket nog mer är mentalt eftersom de vet att det är vi som tillverkat den.

Hur länge Norrtelje Brenneri kommer att tillverka handspriten är oklart. Så länge behov och efterfrågan finns fortsätter de, även om grundaren helst skulle återgå till det normala.

– För allas skull hoppas jag att det vänder snart. Vi vill ju hellre tillverka goda drycker än något man tvättar händerna med. Men som situationen ser ut nu ser det ut som vi fortsätter ett tag till, både för att överleva som företag men också för att hjälpa sjukvården i den mån vi kan.


Tillverkning av skyddsvisir på Plast Petter. Bild: Privat/Plast petter

Plast Petter i västgötska Hova är ett annat företag som påverkats av coronakrisen. Där har man ställt om verksamheten för att kunna anpassa sig till den nya efterfrågan som uppstått och börjat tillverka skyddsvisir.

– I och med att vi har fått en stor nedgång på ordrar har vi ställt om för att kunna hjälpa sjukvården med utrustning, berättar Fredrik Ahlström, vd på Plast Petter.

Företaget är tillverkare av kontorsprodukter i mjukplast. Att de nu har ändrat till att producera skyddsvisir har blivit räddningen. Efterfrågan på de produkter som vanligtvis finns i deras sortiment har minskat till följd av coronakrisen och företagets ekonomiska situation hade förmodligen sett helt annorlunda ut om de inte valt att förändra sin verksamhet.

– Då hade vi nog haft det väldigt tufft och vi hade fått dragit ner på vår produktion. Nu kan all personal jobba kvar, säger Fredrik Ahlström. 

De skyddsvisir som nu tillverkas fanns redan som en produkt hos Plast Petter sedan tidigare. Nu har de gjort en mindre produktutveckling av visiret och börjat tillverka det på nytt. Företaget har ungefär 30 anställda och företagets tillverkning pågår nu dygnet runt.

– Det kommer hela tiden in nya beställningar från bland annat vårdcentraler, sjukhus och landsting, säger Fredrik Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok