Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag ställer om i krisen

Coronakrisen har gjort att många företag fått tänka om. På Norrtelje Brenneri har man gått från traditionell sprittillverkning till en annan slags sprit – handdesinfektion. Och företaget Plast Petter tillverkar numera skyddsvisir i stället för kontorsprodukter.
Lina Björk, Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Norrtelje Brenneri har börjat tillverka handsprit i stället för gin, whisky och punsch. Karl Nordlund

På en bondgård strax utanför Norrtälje har lokalerna städats ur. Kopparpannor som tidigare puttrat av grunden till punsch, whisky och gin, har ersatts av mäsk vars slutprodukt inom kort tid kommer användas av vårdpersonalen på det lokala sjukhuset.

Majoriteten av den sprit som tillverkas på Norrtelje Brenneri säljs på restauranger, taxfree och mässor. När det under våren stod klart att folksamlingar ska undvikas i spåren av pandemin, innebar det också en rejäl nedgång i produktionen.

– Vi insåg att det skulle få stora konsekvenser för företaget så vi satte oss ner och började titta på olika lösningar och kom, tillsammans med de anställda fram till att vi skulle korttidspermittera vår personal, säger Kristina Anerfält-Jansson, grundare till bränneriet.  

Men samtidigt som bränneriet drog ner på personal och produktion, började ett annat behov höras. Det fattades handsprit, framför allt i vården. Tre dagar efter att personalen fått gå hem, var de tillbaka med nya recept på desinfektion.

– Vi satte igång direkt, men det var en hel del att processa både mentalt ock praktiskt. Dels skulle vi inte längre göra något drickbart, tvärtom. Dels var det en massa regler och förordningar att ta hänsyn till för att det skulle bli rätt, säger Kristina Anerfält-Jansson.

Nu har den första leveransen kommit till vårdpersonalen på Norrtälje sjukhus. Man förmår att destillera ungefär två kubik om dagen, vilket ska täcka behovet. Än så länge har man endast kommunens sjukhus som prioritet, men skulle det bli över är det i första hand region Stockholm som kan bli aktuellt.

– Vården gör ett jättejobb nu. Vi är glada om vi kan hjälpa till med det lilla vi kan. När vi frågat om handspriten känns okej har de varit nöjda, och tycker att den luktar punsch, vilket nog mer är mentalt eftersom de vet att det är vi som tillverkat den.

Hur länge Norrtelje Brenneri kommer att tillverka handspriten är oklart. Så länge behov och efterfrågan finns fortsätter de, även om grundaren helst skulle återgå till det normala.

– För allas skull hoppas jag att det vänder snart. Vi vill ju hellre tillverka goda drycker än något man tvättar händerna med. Men som situationen ser ut nu ser det ut som vi fortsätter ett tag till, både för att överleva som företag men också för att hjälpa sjukvården i den mån vi kan.


Tillverkning av skyddsvisir på Plast Petter. Bild: Privat/Plast petter

Plast Petter i västgötska Hova är ett annat företag som påverkats av coronakrisen. Där har man ställt om verksamheten för att kunna anpassa sig till den nya efterfrågan som uppstått och börjat tillverka skyddsvisir.

– I och med att vi har fått en stor nedgång på ordrar har vi ställt om för att kunna hjälpa sjukvården med utrustning, berättar Fredrik Ahlström, vd på Plast Petter.

Företaget är tillverkare av kontorsprodukter i mjukplast. Att de nu har ändrat till att producera skyddsvisir har blivit räddningen. Efterfrågan på de produkter som vanligtvis finns i deras sortiment har minskat till följd av coronakrisen och företagets ekonomiska situation hade förmodligen sett helt annorlunda ut om de inte valt att förändra sin verksamhet.

– Då hade vi nog haft det väldigt tufft och vi hade fått dragit ner på vår produktion. Nu kan all personal jobba kvar, säger Fredrik Ahlström. 

De skyddsvisir som nu tillverkas fanns redan som en produkt hos Plast Petter sedan tidigare. Nu har de gjort en mindre produktutveckling av visiret och börjat tillverka det på nytt. Företaget har ungefär 30 anställda och företagets tillverkning pågår nu dygnet runt.

– Det kommer hela tiden in nya beställningar från bland annat vårdcentraler, sjukhus och landsting, säger Fredrik Ahlström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.