Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
LKAB och Boliden, Intrum Justitia och Skanska erbjöd redan under första coronavågen i våras sina anställda tjänstledigt med bibehållen lön för att hjälpa till att avlasta vården. Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson tog chansen och fick jobb på covidavdelningen vid Gällivare sjukhus under sex månader.
– Jag har ju jobbat i tio år som undersköterska innan jag började i gruvan, och när jag läste om erbjudandet kände jag att jag ville hjälpa till att göra en insats, säger Maja-Li Fredriksson.
Hon fick behålla såväl grundlön som sitt underjordstillägg och övriga förmåner under sin tjänstledighet. Region Norrbotten stod för tillägg för obekväm arbetstid och övertid.
– Innan jag började tänkte jag att folk jag jobbade med skulle tycka att det var orättvist att jag fick så bra lön, men alla var bara tacksamma och jag kände mig väldigt uppskattad, säger hon.
– Det har varit jätteroligt att kunna göra en insats, man får tillbaka mycket när man jobbar inom vården. Sedan har det självklart varit väldigt stressigt och tidvis hög arbetsbelastning.
Den arbetsmiljö hon är van vid från gruvan, som man som utomstående uppfattar som rätt påfrestande, är tydligen som en västanfläkt jämfört med att jobba i full skyddsmundering på en covidavdelning.
– Visst, i gruvan har vi hjälm och skyddsutrustning, men på sjukhuset var vi helinplastade och hade heltäckande ansiktsmasker. Det var tungt och framför allt väldigt varmt och vi jobbade 12,5-timmarsskift.
I juni insjuknade hon, trots all skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsrutiner, själv i corona och blev sjukskriven i några veckor.
– Men jag vet så klart inte var jag blev smittad. Det kan lika gärna ha varit utanför sjukhuset.
– Jag tycker det var jättegeneröst av LKAB att gå ut med erbjudandet. Nu har jag förstått att företaget gått ut med samma uppmaning igen, men jag började jobba först i oktober och har precis kommit in i rutinerna igen, så jag avvaktar nog för att se hur läget utvecklar sig, säger Maja-Li Fredriksson.
Maja-Li Fredriksson hade under våren kollegor på sjukhuset som tagit tjänstledigt från Boliden. Där var dealen att företaget vid behov fyllde ut lönen för de anställda som tog jobb i vården.
– Vi var med från fackligt håll och trycke på så att de anställda inte skulle drabbas ekonomiskt av att vara tjänstlediga, säger Andreas Mårtensson, Unionenordförande på Bolidens riksklubb (ITEC, Bolidenområdet och Stockholm).
Under den pågående andra vågen är läget inom sjukvården åter kritiskt och flera stora företag har hakat på och uppmanar anställda, i synnerhet de med erfarenhet av anestesi- och intensivvård, att hoppa in som vikarier på sjukhusen. I december gick SAS, Saab och Tre ut till sina anställda efter ett initiativ från Beredskapslyftet, enligt SVT.
I förra veckan gick även SSAB ut med ett erbjudande till de anställda: Betald tjänstledighet om ni tar jobb inom vården.
– Vi i koncernfacket fick information om det här före jul, fast då handlade det om obetald tjänstledighet. I ett positivt och givande samråd med fack och medarbetare ändrade sig företaget och nu gäller att man kan få betald tjänstledighet fram till sista februari, om man söker jobb inom vården, säger Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.
Han finner dock inte omöjligt att erbjudandet kan komma att förlängas om trycket på sjukvården kvarstår i vår.
– Generellt är det kanon att erbjudandet finns och att varken lön, pension eller andra förmåner påverkas av att man tar tjänstledigt. Jag har döttrar som jobbar inom vården och vet att alla insatser behövs, säger Tomas Jansson.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
