Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Företag lånar ut anställda till sjukvården

Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson vid LKAB är en av de som nappade på erbjudandet om tjänstledighet med bibehållen lön för att avlasta sjukvården. Nu erbjuder fler företag sina anställda betald ledighet om de tar jobb inom vården.
Johanna Rovira Publicerad
Privat, Karin Wesslén / TT
Flera privata arbetsgivare erbjuder sina anställda betald tjänstledighet om de hjälper till i vården under coronakrisen. Privat, Karin Wesslén / TT

LKAB och Boliden, Intrum Justitia och Skanska erbjöd redan under första coronavågen i våras sina anställda tjänstledigt med bibehållen lön för att hjälpa till att avlasta vården. Gruvmätaren Maja-Li Fredriksson tog chansen och fick jobb på covidavdelningen vid Gällivare sjukhus under sex månader.

– Jag har ju jobbat i tio år som undersköterska innan jag började i gruvan, och när jag läste om erbjudandet kände jag att jag ville hjälpa till att göra en insats, säger Maja-Li Fredriksson.

Hon fick behålla såväl grundlön som sitt underjordstillägg och övriga förmåner under sin tjänstledighet. Region Norrbotten stod för tillägg för obekväm arbetstid och övertid.

– Innan jag började tänkte jag att folk jag jobbade med skulle tycka att det var orättvist att jag fick så bra lön, men alla var bara tacksamma och jag kände mig väldigt uppskattad, säger hon.

– Det har varit jätteroligt att kunna göra en insats, man får tillbaka mycket när man jobbar inom vården. Sedan har det självklart varit väldigt stressigt och tidvis hög arbetsbelastning.

Maja-Li Fredriksson
Maja-Li Fredriksson

Den arbetsmiljö hon är van vid från gruvan, som man som utomstående uppfattar som rätt påfrestande, är tydligen som en västanfläkt jämfört med att jobba i full skyddsmundering på en covidavdelning.

– Visst, i gruvan har vi hjälm och skyddsutrustning, men på sjukhuset var vi helinplastade och hade heltäckande ansiktsmasker. Det var tungt och framför allt väldigt varmt och vi jobbade 12,5-timmarsskift.

I juni insjuknade hon, trots all skyddsutrustning och rigorösa säkerhetsrutiner, själv i corona och blev sjukskriven i några veckor.

– Men jag vet så klart inte var jag blev smittad. Det kan lika gärna ha varit utanför sjukhuset.

– Jag tycker det var jättegeneröst av LKAB att gå ut med erbjudandet. Nu har jag förstått att företaget gått ut med samma uppmaning igen, men jag började jobba först i oktober och har precis kommit in i rutinerna igen, så jag avvaktar nog för att se hur läget utvecklar sig, säger Maja-Li Fredriksson.

Maja-Li Fredriksson hade under våren kollegor på sjukhuset som tagit tjänstledigt från Boliden. Där var dealen att företaget vid behov fyllde ut lönen för de anställda som tog jobb i vården.

– Vi var med från fackligt håll och trycke på så att de anställda inte skulle drabbas ekonomiskt av att vara tjänstlediga, säger Andreas Mårtensson, Unionenordförande på Bolidens riksklubb (ITEC, Bolidenområdet och Stockholm).

Flera företag uppmanar anställda att hjälpa vården

Under den pågående andra vågen är läget inom sjukvården åter kritiskt och flera stora företag har hakat på och uppmanar anställda, i synnerhet de med erfarenhet av anestesi- och intensivvård, att hoppa in som vikarier på sjukhusen. I december gick SAS, Saab och Tre ut till sina anställda efter ett initiativ från Beredskapslyftet, enligt SVT.

I förra veckan gick även SSAB ut med ett erbjudande till de anställda: Betald tjänstledighet om ni tar jobb inom vården.

Tomas Jansson
Tomas Jansson

– Vi i koncernfacket fick information om det här före jul, fast då handlade det om obetald tjänstledighet. I ett positivt och givande samråd med fack och medarbetare ändrade sig företaget och nu gäller att man kan få betald tjänstledighet fram till sista februari, om man söker jobb inom vården, säger Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finspång.

Han finner dock inte omöjligt att erbjudandet kan komma att förlängas om trycket på sjukvården kvarstår i vår.

– Generellt är det kanon att erbjudandet finns och att varken lön, pension eller andra förmåner påverkas av att man tar tjänstledigt. Jag har döttrar som jobbar inom vården och vet att alla insatser behövs, säger Tomas Jansson. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.