Förändringar väntar på pressat SAS

650 miljoner kronor. Så mycket kostade pilotstrejken SAS enligt den kvartalsrapport som presenterades i dag. Totalt gick flygbolaget back med 1,2 miljarder det andra kvartalet, vilket enligt SAS-chefen kommer leda till förändringar i verksamheten.

Anita Täpp Publicerad 28 maj 2019, kl 16:21

Stillastående SAS-plan på Gardemoen under pilotstrejken i april i år. Ole Berg-Rusten/NTB Scanpix/TT

I en kommentar till det redovisade resultatet skriver SAS koncernchef Rickard Gustafson: ”Kombinationen av försvagade ekonomiska indikatorer, stigande flygbränslepris och en svag svensk krona väger dock tyngre än den positiva underliggande utvecklingen. Därför måste vi öka förändringstakten för att anpassa bolaget till de rådande marknadsförhållandena och säkra framtida lönsamhet”.

Vad han menar med ”öka förändringstakten” är ännu oklart, men skulle kunna innebära nedskärningar i verksamheten, skriver Dagens Nyheter.

Enligt DN ska den överenskommelse som träffats mellan SAS och pilotfacken också ha kostat flygbolaget betydligt mer än vad som hittills varit känt. En uppgift som grundas på att tidningen nu har tagit del av avtalen och att flera källor visat på klausuler som ökar kostnaderna till mer än det dubbla mot vad SAS har uppgett.

I en tidigare intervju har SAS-chefen Rickard Gustafson sagt att det avtal som träffades med pilotfacken ”i sin omfattning i Sverige ligger i linje med det så kallade märket på svensk arbetsmarknad”, vilket skulle innebära att det i år ligger på 2,3 procent.

Läs mer: Pilotstrejken avblåst

Men de avtal DN har tagit del av visar i stället på ett lönepåslag på 3,5 procent för 2019, och på 3 respektive 4 procent under de kommande två åren.

Enligt DN finns utgifter i avtalen som kommer att innebära betydligt högre kostnader för flygbolaget. Ett exempel är en pott på tio miljoner kronor som varje år ska fördelas till alla SAS-piloter. Många av dessa ska också ha rätt till extra fridagar och flygscheman som innebär färre produktionsdagar.

– Med arbetstidsförkortning, färre produktionsdagar och de här tio miljonerna som också är avtalat är man uppe över 15 procent, säger en av DN:s källor.

Anita Täpp

anita.tapp@kollega.se

Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt — Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt?

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt.

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri.

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen?

– Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar.

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur.

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera.

Vilka drabbades hårdast?

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt.

Arbetsmiljön sågas: ”För mycket folk”

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”.

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott.

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet.

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen.

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet?

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt.

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista.

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.