Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler visstidsanställda ger tyngd åt TCO-krav

I december ökade antalet visstidsanställda för fjärde månaden i rad. De nya siffrorna stärker legitimiteten i TCO:s krav på ändrade regler för visstidsanställningar, anser Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad

I dag går 680 000 personer på vikariat och andra tidsbegränsade anställningar, det motsvarar 16 procent av arbetskraften, rapporterar tidningen Lag & Avtal som hänvisar till siffror från SCB.

Under december ökade antalet visstidsanställda med 40 000 personer. Det var fjärde månaden i rad som antalet ökade jämfört med motsvarande månader föregående år.

TCO driver sedan länge krav på ändrade regler för visstidsanställningar. Enligt organisationen missbrukas möjligheten att anställa personal i tidsbegränsad form. Enligt en undersökning som man skickat vidare till EU-kommissionen i Bryssel finns 65 000 personer som varit visstidsanställda hos en och samma arbetsgivare i minst fem år. TCO har tidigare lagt fram förslag till en lagändring som gör det svårare att stapla visstidsanställningar på varandra.

De nya siffrorna behöver inte nödvändigtvis betyda att fler fastnar i visstidsanställningar, poängterar TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik.

- Det behöver inte vara så. Men det stärker vårt case så till vida att ju mer permanentat själva fenomenet visstidare blir på arbetsmarknaden, desto viktigare är det att regelverket förhindrar missbruk av visstidsanställningar och att personer fastnar i dem. På det viset stärker det legitimiteten för vårt case.

- För att möjligheten att jobba visstid ska vara legitim och inte leda till att människor får en sämre löneutveckling eller trygghet, får inte regelverket ge möjlighet till missbruk.

Arbetsgivarna uppvisar dock ingen oro för att antalet tidsbegränsade anställningar ökar.

- Det där beror på konjunkturen, i goda tider är det lite färre och i dåliga tider fler, säger Jonas Milton, vd för arbetsgivarorganisationen Almega till Lag & Avtal.

Enligt Jonas Milton är antalet visstidare inom privat sektor ganska konstant sett över tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.