Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler tjänstemän sägs upp på grund av coronakrisen

Allt fler varsel leder nu till uppsägningar – inte minst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det visar en koll som Kollega har gjort bland Unionens regionkontor.
Publicerad 29 april 2020, kl 17:41
Björn Larsson Rosvall / TT
Handeln är en av de branscher där flest sagts upp till följd av coronan. Inte minst i Göteborg. Det vanligtvis myllrande köpcentret Nordstan i Göteborg under en folktom dag i mars. Björn Larsson Rosvall / TT

I kölvattnet av coronakrisen har tiotusentals anställda varslats om uppsägning och riskerar därmed att förlora jobbet. Nu visar siffror från flera håll, däribland Arbetsförmedlingen och TRR, att varslen redan ett till faktiska uppsägningar och att många tjänstemän blivit av med jobben.

Läs mer Trots corona: "Massa jobb att söka"

Bilden bekräftas av Unionens kontor i de tre storstadsregionerna.  

Unionen i Göteborg har haft en hel del uppsägningsförhandlingar, enligt regionchefen Pierre Svensson.

– Vi hart fått in 20 nya ärenden per dag jämfört med 20 per vecka före corona. Jag bedömer det ändå som att det är en hanterbar nivå och inte minst i jämförelse med alla varsel som lagts, säger han.

Regionkontoret förbereder nu sin organisation för att uppsägningarna kommer att öka framöver. Men det finns positiva signaler.

– Förändringen av korttidsavtalet innebär att arbetsgivarna numera kan få 80 procent, att fler företag kommer att klarar sig.

De branscher som är särskilt drabbade är handel, hotell- och restaurang, följt av konsult- och bemanningsbranschen.

Även Jeannette Forss, regionchef på Unionen i Stockholm, konstaterar att förhandlingar om arbetsbrist ökat under mars och april. Däremot är det ingen specifik bransch som sticker ut.

– Vår bedömning är att det är väldigt spritt. Just nu har vi fokus på att hantera ärendetrycket, säger Jeanette Forss.

Unionen region Sydväst (där Malmö ingår) vittnar om fler uppsägningar och flaggar samtidigt för att det finns ett mörkertal i och med att många ärenden registrerade som korttidsavtal senare lett till arbetsbrist.

Även regioner utanför storstäderna vittnar om en ökad andel förhandlingar om arbetsbrist även om det i de flesta av Unionens regioner fortfarande främst rör ärenden om korttidsarbete.

Unionens regioner:

Unionen har 18 regioner fördelade runt om i landet. Kollega har sökt samtliga och fått svar av 17. Frågan vi ställde var om de varsel som lagts med anledning av coronakrisen gått över till uppsägningsförhandlingar.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.