Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka och för att Sverige ska klara sin framtida försörjning utgör utrikes födda ett nödvändigt tillskott på arbetsmarknaden. Det har Arbetsförmedlingen slagit fast i många prognoser. Trots detta står många invandrare med hög utbildning utanför arbetsmarknaden - år efter år.
Sedan 2010 ansvarar Arbetsförmedlingen för att samordna insatser för nyanlända. Det så kallade etableringsuppdraget ska underlätta vägen till arbete eller högre studier och ge förutsättningar för egenförsörjning.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget. Enligt en ny rapport från Arbetsförmedlingen har den genomsnittliga utbildningsnivån ökat bland deltagarna. I dag har 24 procent av dem en eftergymnasial utbildning på två år eller längre, jämfört med 18 procent förra året. Samtidigt har andelen med förgymnasial utbildning kortare än nio år minskat från 45 procent till 36 procent.
Arbetsförmedlingen varnar för risken att den kompetens som finns hos nyanlända inte tas tillvara. En orsak är att de arbetsförmedlare som jobbar inom etableringsuppdraget har fått ansvar för betydligt fler deltagare när flyktingströmmen till Sverige ökat.
Antalet deltagare per arbetsförmedlare beräknas öka från 45 vid början av 2014 till 65 i slutet av året, vilket gör att man inte hinner ge det individuella stöd som behövs.
– Det här är människor som kommer att behövas på svensk arbetsmarknad. Det är viktigt att vi synliggör deras kompetens så att fler arbetsgivare upptäcker den. Arbetsförmedlingens förmåga att snabbt få ut nyanlända till arbete eller studier har stor betydelse för vår framtida välfärd, för att klara det behövs resurser, säger Mathias Wahlsten, avdelningschef i ett pressmeddelande.
Enligt myndighetens bedömning har utsikterna på arbetsmarknaden förbättrats för utomeuropiskt födda. Det syns också i statistiken för etableringsuppdraget. Under 2014 har 26 procent av de 4 495 personer som lämnade insatsen gått vidare till arbete eller studier efter 90 dagar. Ett år efter avslutad etableringsplan har 30 procent någon form av arbete eller studerar. Antalet nytillkomna personer är ungefär dubbelt så många som de som lämnar etableringsuppdraget.
För högskoleutbildade deltagare är bedömningen av utländska utbildningar ett stort hinder ut på den svenska arbetsmarknaden. Bedömningen, som innebär att man värderar individens formella utbildning och översätter betyg eller liknande dokument till svenska förhållanden, är komplicerad och innehåller många steg.
Enligt Arbetsförmedlingen hade endast en tredjedel av de personer som hade någon form av dokumentation av sin utbildning betyg som blivit bedömda. Bedömningen kan ofta försenas av att personen inte har tillgång till nödvändiga dokument och av Universitets- och högskolerådets långa handläggningstider.
Etableringsuppdraget
Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa. Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Den som får uppehållstillstånd i Sverige skrivs in på Arbetsförmedlingen och får en etableringsplan som gäller i två år. Det kan handla om att ta del av olika insatser som praktik, svenskundervisning och samhällsorientering.
Personer i etableringsuppdraget får etableringsersättning. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om ersättningen och Försäkringskassan som betalar ut den. Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
I september 2014 omfattades 38 873 personer av etableringsuppdraget.
