Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
I det jättelika lagret i byggnaden intill motorvägen flyter verksamheten på som vanligt. Varor hämtas i hyllorna, skickas upp på transportbanden och vidare ut till de anställda som lägger varorna i paket. Det är i processen innan dess, på kontoret, som något har skett.
Det klassiska postorderföretaget Ellos har gått och blivit digitalt. Men det gick inte över en natt. Redan i slutet av 1990-talet började man med e-handel, men 2013 blev ett avgörande år. De nya ägarna, riskkapitalbolaget Nordic Capital, tog över. Transformationen började. Ellos skulle bli ett renodlat e-handelsföretag.
Två omorganisationer och hundra uppsägningar senare hoppas facket att sista steget är taget.
– Nu tror vi att företaget är rustat för att vända trenden. Vi kommer nog inte att bli fler anställda, men omsättningen kommer förhoppningsvis öka igen, säger Hans Lindau, Unionens klubbordförande på Ellos.
– Det har varit jättetufft. De nya ägarna har satt fingret på saker som våra tidigare ägare inte gjorde. Nu gäller att få handelsrörelsen lönsam, annars har vi inget berättigande.
Vi jobbar mycket närmare marknaden
En förändring av stor betydelse, både symbolisk och praktisk, är att postorderkatalogen togs bort 2014. Symbolisk eftersom katalogen under drygt 60 år har varit Ellos ansikte utåt, praktisk eftersom det är direkt knutet till sättet man arbetar på. Och när man inte längre gör en katalog förlorade den grafiska avdelning som arbetar med tryckt media helt sin funktion.
Samtidigt öppnar det för nya arbetssätt. Det har Karin Berg som är produktchef fått uppleva.
– Förr köpte vi in kläder i två omgångar per år, eftersom katalogen kom ut höst och vår. I dag köper vi in månadskollektioner. Vi jobbar mycket närmare marknaden.
Helt klart har digitaliseringen inneburit att kunderna har fått större makt. Nu håller företaget koll på försäljningen och kundernas kommentarer på nätet och kan reagera direkt. Skulle ett plagg till exempel sälja sämre än förväntat går det att sänka priset för att få fart på försäljningen.
Den ökande kundmakten märker även Eva Paulsson av. Hon arbetar med produktkontroll och har sett att kunderna har fått nya metoder för att få kompensation om de inte är nöjda.
– Är det något som inte är som de vill lägger de ut det på Facebook för att få en ändring, det går så snabbt i dag.
En förbättrad siktlinje skulle göra att anställda vet vilken kompetens som behövs i framtiden
En av Ellos utmaningar i dag är att hitta rätt kompetens för den digitala världen. Det är uppenbarligen inte det enklaste. Enligt HR-chefen Johnny Eriksson letar man med ljus och lykta både efter specialister bland annat inom marknadsföring och IT. För att förbättra oddsen har företaget via branschorganisationer engagerat sig i flera olika utbildningar från grundskolenivå upp till masterexamen. Kan man inte hitta kompetensen bland den nuvarande, befintliga personalen?
– Självklart ser vi positivt på att anställda gör karriär inom företaget och utvecklar sin kompetens, det är något som uppmuntras. Hade vi inte haft denna interna rörlighet skulle rekryteringsbehovet vara väldigt stort. Samtidigt så har vi behov av profiler som vi vill komplettera med för att stärka konkurrenskraften, säger Johnny Eriksson.
Fackets Hans Lindau är tydligare. Han skulle vilja ha ”en förbättrad siktlinje”, så att de anställda ska veta vilken kompetens som krävs i framtiden.
– Då skulle de kunna jobba mot det som krävs. De medarbetare som vill skulle veta vad de måste göra för att fortsätta utvecklas.
Varken Johnny Eriksson eller någon annan som Kollega möter tror att företaget kommer att krympa ytterligare. Det finns gränser för digitaliseringen, allt kan inte skötas av maskiner utan det kommer alltid behövas människor av kött och blod, är den gemensamma bilden.
Jag ser potentialen i den nya rollen
Däremot kommer vissa jobb att försvinna, medan andra tillkommer. Maria Carlander är en av dem som får nytt jobb efter den senaste omorganisationen. I dag är hon så kallad shopmanager och håller koll på damsortimentet och reorna, från augusti får hon ansvar för att produkterna på webbsidan har bästa möjligheter till försäljning.
– Jag ser potentialen i den nya rollen, det är jätteschysst att få det förtroendet. Det roliga är att om man bara vrider till inställningarna det minsta så kan det generera miljoner i ökad försäljning.
Vad de som blir av med sina jobb tänker får vi inte veta. Enligt Hans Lindau är de inte så pigga på att prata om saken.
– Det är klart att folk som blir uppsagda är besvikna. Men de är lojala med företaget och de vill inte visa potentiella arbetsgivare att de är negativa till utvecklingen.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.