Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drabbad evenemangsbransch ser ljusning

Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen. 
Johanna Rovira Publicerad
Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT
Hoffmaestros sångare Jens Malmlöf gläds åt att stå på scen igen. Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT

– Så härligt att äntligen få stå på scen igen!

Sångaren i bandet Hoffmaestro, Jens Malmlöf, skuttar lyckligt runt på scenen Parksnäckan i Uppsala, och uppmanar publiken att ställa sig upp och dansa. Publiken, svältfödd på evenemang efter ett drygt år med förbud mot större folksamlingar, är inte svårflörtad. 

Evenemangsnäringen, som förutom konserter också inbegriper mässor, idrottsevenemang, konferenser och nöjesparker, sysselsatte före pandemin 123 000 personer i Sverige, direkt och indirekt enligt färska siffor från Stockholms handelskammare. Hur många av dessa som blev av med jobbet när konserter ställdes in, arenorna tömdes och karusellerna tystnade vet man ännu inte. 

– Under hela 2020 har branschen varit satt på paus, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare och ansvarig för rapporten Näringen som väcker puls.

Personal sades upp

Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården, Furuvik och Skara Sommarland har i alla fall sagt upp en tredjedel av sin personal eftersom bara två av de fyra parkerna fick hålla öppet förra sommaren på grund av restriktionerna. 

– Vi tappade en miljard i omsättning och tog stora lån för att hålla näsan över ytan, säger Annika Troselius på Parks and Resorts. 

Onda väsen sökes till Gröna Lund

I sommar, efter att restriktionerna lättats, har både Gröna Lund och Skara Sommarland kunnat hållas öppna, om än med begränsningar, och just nu pågår rekryteringen av 500 onda väsen som ska skrämma Gröna Lunds och Kolmårdens besökare under hösten. 

– Det är klart att det är positivt för många ungdomar som är beroende av den här typen av jobb att vi anställer. Men att återanställa dem som förlorade jobbet – där är vi inte än. 

– För oss innebar det ett enormt kompetenstapp att säga upp folk med unik kompetens som inte har haft möjlighet att vänta på återanställning, utan gått vidare till andra jobb, säger Annika Troselius. 

Även Liseberg har tappat mycket kompetens på grund av pandemin, enligt Andreas Bernmar, Unionenmedlem och områdeschef på Liseberg.

– Ett stort antal kompetenta medarbetare fick lämna företaget och några sade upp sig självmant. Tidigare har Liseberg varit en framgångssaga, men är en helt ny verklighet vi lever i nu, lite mer otrygg, säger han. 

Osäker framtid för Liseberg

Även om Liseberg har haft öppet under sommaren så är det bara en tredjedel av kapaciteten som utnyttjas. Det är osäkert hur det blir med företagsevenemang som tillsammans med konserter utgjorde en stor del av verksamheten, framöver.  

– Vi har krympt kostymen efter de förutsättningar som finns just nu, säger Andreas Bernmar. 

– Det märks att det finns en fruktansvärd längtan efter det vi gör och Liseberg är en katalysator för hela Göteborgs turistnäring. Vi satsar oss ur krisen och framtiden ser ljus ut även om det nog kommer att ta några år att ta igen det vi tappat.

Hela Idre drabbades

En av de tjänstemän som gått vidare, inte från Liseberg eller Park and Resorts, utan från ett jobb i en annan del av besöksnäringen, är Carina Sisell, regionordförande för Unionen Dalarna. I april 2020 när pandemin slagit igen det mesta i Sverige, bland annat Idre fjäll, där Carina Sisell jobbade då, siade hon om att hela bygden skulle drabbas eftersom fjällanläggningen är en enorm motor för hela Älvdalens kommun.  


Carina Sissel sades upp från Idre fjäll.

– Pandemin har visat värdet av besöksnäringen i Sverige, det är en bransch som påverkar många andra branscher. I Idre fick flertalet småföretagare inom bland annat handel, transport och hantverk permittera på grund av att fjällanläggningen stängde. Men många småföretagare har tyvärr inte klarat krisen, utan gått omkull eftersom pengarna från Tillväxtverket tog för lång tid. 

Idre fjäll sade upp 86 av 99 anställda i fjol, en av dem var Carina Sisell, som tog möjligheten att kompetensutveckla sig. Nu ser hon att en återhämtning är på gång, sakta men säkert. Men vikten av att utveckla företagen och säkra de anställdas kompetens för att åter bygga upp besöksnäringen är stor, påpekar hon. 

– Många som har blivit uppsagda har gått till andra branscher och kompetensbristen är på väg att bli rejält märkbar. Framför allt inom tjänstemannayrken.

Skjuta på skatten

Det är alldeles för tidigt att ropa faran över, menar Stockholms handelskammare. Stefan Westerberg välkomnar regeringens beslut att förlänga återbetalningstiden för skatteuppskov – en åtgärd handelskammaren jobbat för: 

– Det går bättre nu, när vaccinationerna rullar på och en del restriktioner lyfts. För just den här branschen är det fullt rimligt att skjuta på skatterna ytterligare ett tag, eftersom det kommer att ta tid innan man är tillbaka på normala nivåer, säger Stefan Westerberg.

Läs mer: Uppsala konsert och kongress säger upp personal 

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

Evenemangsbranschen

84 000 personer är direkt sysselsatta i evenemangsnäringen, som är en del av besöksnäringen.

11 000 jobbar i branscher som understöds av besökarnas konsumtion i samband med evenemangen, 28 000 är indirekt sysselsatta i underleverantörsled.

Den totala sysselsättningen i hela evenemangsnäringen motsvarar 2,4 procent av rikets totala sysselsättning. 

Till evenemangsnäringen räknas:  

  • återkommande motionslopp eller festivaler, mässor,
  • idrottsarrangemang med högre frekvens, exempelvis seriespel inom lagidrotter, 
  • nöjesparker,
  • konserter, teaterupplevelser, dansföreställningar och opera. 

Stockholms handelskammare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.