Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Drabbad evenemangsbransch ser ljusning

Det ljusnar för evenemangsnäringen, en bransch som drabbades hårt av restriktioner under den pågående pandemin. Men lättnaderna är inte tillräckliga – än är det långt kvar till normala nivåer, enligt företrädare för branschen. 
Johanna Rovira Publicerad 1 september 2021, kl 14:38
Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT
Hoffmaestros sångare Jens Malmlöf gläds åt att stå på scen igen. Claudio Bresciani/TT, Erik Simander/TT

– Så härligt att äntligen få stå på scen igen!

Sångaren i bandet Hoffmaestro, Jens Malmlöf, skuttar lyckligt runt på scenen Parksnäckan i Uppsala, och uppmanar publiken att ställa sig upp och dansa. Publiken, svältfödd på evenemang efter ett drygt år med förbud mot större folksamlingar, är inte svårflörtad. 

Evenemangsnäringen, som förutom konserter också inbegriper mässor, idrottsevenemang, konferenser och nöjesparker, sysselsatte före pandemin 123 000 personer i Sverige, direkt och indirekt enligt färska siffor från Stockholms handelskammare. Hur många av dessa som blev av med jobbet när konserter ställdes in, arenorna tömdes och karusellerna tystnade vet man ännu inte. 

– Under hela 2020 har branschen varit satt på paus, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare och ansvarig för rapporten Näringen som väcker puls.

Personal sades upp

Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Kolmården, Furuvik och Skara Sommarland har i alla fall sagt upp en tredjedel av sin personal eftersom bara två av de fyra parkerna fick hålla öppet förra sommaren på grund av restriktionerna. 

– Vi tappade en miljard i omsättning och tog stora lån för att hålla näsan över ytan, säger Annika Troselius på Parks and Resorts. 

Onda väsen sökes till Gröna Lund

I sommar, efter att restriktionerna lättats, har både Gröna Lund och Skara Sommarland kunnat hållas öppna, om än med begränsningar, och just nu pågår rekryteringen av 500 onda väsen som ska skrämma Gröna Lunds och Kolmårdens besökare under hösten. 

– Det är klart att det är positivt för många ungdomar som är beroende av den här typen av jobb att vi anställer. Men att återanställa dem som förlorade jobbet – där är vi inte än. 

– För oss innebar det ett enormt kompetenstapp att säga upp folk med unik kompetens som inte har haft möjlighet att vänta på återanställning, utan gått vidare till andra jobb, säger Annika Troselius. 

Även Liseberg har tappat mycket kompetens på grund av pandemin, enligt Andreas Bernmar, Unionenmedlem och områdeschef på Liseberg.

– Ett stort antal kompetenta medarbetare fick lämna företaget och några sade upp sig självmant. Tidigare har Liseberg varit en framgångssaga, men är en helt ny verklighet vi lever i nu, lite mer otrygg, säger han. 

Osäker framtid för Liseberg

Även om Liseberg har haft öppet under sommaren så är det bara en tredjedel av kapaciteten som utnyttjas. Det är osäkert hur det blir med företagsevenemang som tillsammans med konserter utgjorde en stor del av verksamheten, framöver.  

– Vi har krympt kostymen efter de förutsättningar som finns just nu, säger Andreas Bernmar. 

– Det märks att det finns en fruktansvärd längtan efter det vi gör och Liseberg är en katalysator för hela Göteborgs turistnäring. Vi satsar oss ur krisen och framtiden ser ljus ut även om det nog kommer att ta några år att ta igen det vi tappat.

Hela Idre drabbades

En av de tjänstemän som gått vidare, inte från Liseberg eller Park and Resorts, utan från ett jobb i en annan del av besöksnäringen, är Carina Sisell, regionordförande för Unionen Dalarna. I april 2020 när pandemin slagit igen det mesta i Sverige, bland annat Idre fjäll, där Carina Sisell jobbade då, siade hon om att hela bygden skulle drabbas eftersom fjällanläggningen är en enorm motor för hela Älvdalens kommun.  


Carina Sissel sades upp från Idre fjäll.

– Pandemin har visat värdet av besöksnäringen i Sverige, det är en bransch som påverkar många andra branscher. I Idre fick flertalet småföretagare inom bland annat handel, transport och hantverk permittera på grund av att fjällanläggningen stängde. Men många småföretagare har tyvärr inte klarat krisen, utan gått omkull eftersom pengarna från Tillväxtverket tog för lång tid. 

Idre fjäll sade upp 86 av 99 anställda i fjol, en av dem var Carina Sisell, som tog möjligheten att kompetensutveckla sig. Nu ser hon att en återhämtning är på gång, sakta men säkert. Men vikten av att utveckla företagen och säkra de anställdas kompetens för att åter bygga upp besöksnäringen är stor, påpekar hon. 

– Många som har blivit uppsagda har gått till andra branscher och kompetensbristen är på väg att bli rejält märkbar. Framför allt inom tjänstemannayrken.

Skjuta på skatten

Det är alldeles för tidigt att ropa faran över, menar Stockholms handelskammare. Stefan Westerberg välkomnar regeringens beslut att förlänga återbetalningstiden för skatteuppskov – en åtgärd handelskammaren jobbat för: 

– Det går bättre nu, när vaccinationerna rullar på och en del restriktioner lyfts. För just den här branschen är det fullt rimligt att skjuta på skatterna ytterligare ett tag, eftersom det kommer att ta tid innan man är tillbaka på normala nivåer, säger Stefan Westerberg.

Läs mer: Uppsala konsert och kongress säger upp personal 

Läs mer: Coronavarsel på nöjesparker

Evenemangsbranschen

84 000 personer är direkt sysselsatta i evenemangsnäringen, som är en del av besöksnäringen.

11 000 jobbar i branscher som understöds av besökarnas konsumtion i samband med evenemangen, 28 000 är indirekt sysselsatta i underleverantörsled.

Den totala sysselsättningen i hela evenemangsnäringen motsvarar 2,4 procent av rikets totala sysselsättning. 

Till evenemangsnäringen räknas:  

  • återkommande motionslopp eller festivaler, mässor,
  • idrottsarrangemang med högre frekvens, exempelvis seriespel inom lagidrotter, 
  • nöjesparker,
  • konserter, teaterupplevelser, dansföreställningar och opera. 

Stockholms handelskammare

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Jobben där man redan använder AI

Kollega gick på jakt efter arbetsplatser där AI har blivit en del av vardagen. Vi hittade jordbruksmaskiner och greenwashing-detektiver – och fann en robothund som jobbar på ett bygge.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 06:01
Jobben där AI redan används. Jordbruksmaskiner, robothundar och greenwashing-dtektiver.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden får gott. Det hör vi ofta sägas. Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet? Möt AI-drivna jordbruksmaskiner, greenwashing-detektiver och AI-robothunden Nicci. Foto: Väderstad/Ilja C. Hendel.

Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.

Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.

Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.

Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.

Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics.
Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics. Ilja C. Hendel

Efter Chat GPT

NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.

Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.

Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?

Helt digitaliserat

På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.

Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.

– Där borde en sådan här kunna användas.

”Billigare än en människa”

På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.

– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.

Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.

– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.

Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.

– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.

Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt.
Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt. Ilja C. Hendel

Algoritmer som lär sig

På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.

– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.

Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.

När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.

– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.

– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.

Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad. Väderstad

Inte rädd att jobbet försvinner

Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.

Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?

– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.

– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.

Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.

Nya jobb med AI

Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.

Eva Vati, vd, Verify
Eva Vati, vd, Verify Privat

De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.

Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.

– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.

Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.

Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.

Roboten kan göra farliga uppgifter

På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.

– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.

– Men det är inte bestämt än, tillägger han.

Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.

Fler branscher som är tidiga med AI

Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.

  • Kundservice. Betalföretaget Klarna har påstått att deras AI-drivna kundtjänstrobot gör ett arbete som motsvarar 700 heltidsanställda människor.
  • Programmering. Eftersom textbaserad generativ AI bygger på sannolikhet – programmet besvarar en fråga genom att gissa vilka ord som borde följa efter varandra, baserat på en gigantisk mängd tidigare dokument – passar tekniken bra för att generera programkod.
  • Offentlig förvaltning. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte”. Det skriver Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, i en presentation av boken ”AI och makten över besluten”. Socionomer, administratörer, jurister och andra i offentlig sektor jobbar i dag sida vid sida med AI-verktyg.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.