Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De som ringer mitt i maten

När telefonförsäljerskan blev arg och sa att jag måste vara dum i huvudet som tackade nej till"gratis" strumpor väcktes nyfikenheten. Vilka är de som alltid ringer och stör?
Anita Täpp Publicerad
Erik Sköld har jobbat med telemarketing i fyra månader.

Erik Sköld går otåligt runt i en liten cirkel framför skrivbordet, totalt fokuserad på rösten i headsetet. Argumenterar snabbt och säkert, och gestikulerar för att understryka det han säger. Som om kunden stod där framför honom. När affären är i hamn följer han med till lunchrummet.

Det har tagit oss nära fem månader att få komma hit.

Meningen är att skriva ett lättsamt reportage på temat "Vilka är de som ringer oss mitt i maten?" Det för att ge ansikte åt de telefonförsäljare som man ibland kan uppleva förföljer en. Som ivrigt erbjuder mobilabonnemang, tidningsprenumerationer, gratis strumpor eller vad det nu kan vara, när man just kommit hem från jobbet.

Men de försöker ju faktiskt bara göra sitt jobb. Så vilka är de? Hur tycker de själva det är att ringa hem till folk för att sälja och vilka reaktioner kan de möta? Får de stöd om de blir illa bemötta och vilka arbetsvillkor har de i övrigt? Det var frågor vi gärna ville ha svar på.

Fackklubben på Teleperformance i Stockholm förklarar sig vara positiv till idén. Men när vi, efter uppmaning av klubben, tar kontakt med personalchefen för att få tillstånd att komma uppstår problem.

Först vill personalchefen veta vem vi ska tala med, vilka frågor vi ska ställa och vad syftet med reportaget är. Misstänksamheten förklarar hon med att hon har dålig erfarenhet av media.

När vi äntligen fått klartecken visar det sig att berörda inte har informerats. En lätt förskrämd arbetsledare förklarar att hon därför inte kan låta oss tala med någon eller fotografera i lokalen.

Personalchefen tillkallas och vi får så småningom träffa teamleadern Inanc Tuna. Han står vid en slags pulpet varifrån han kan övervaka den grupp telefonförsäljare han ansvarar för och där en TV-monitor hela tiden visar hur det går med försäljningen.

Inanc Tuna följer med till det närbelägna lunchrummet för att vi ska kunna tala i lugn och ro.

Vi konstaterar att de flesta av det sextiotal telefonförsäljare som jobbar med telemarketing är väldigt unga. Inanc Tuna berättar att jobbet ofta är det första och något de kan ha som sommarjobb eller varva med studier.

Inanc Tuna är teamleader.- De flesta stannar bara en kort period. Medellivslängden är ungefär en månad, bara mellan femton och tjugofem procent stannar kvar under en längre tid, säger Inanc Tuna.

Enligt ledningen stannar varannan anställd som arbetar med telemarketing kvar i mer än sex månader.

Inanc Tuna var en av topp-
säljarna på Teleperformance
innan han blev teamledare.
Här stöttar han 18-åriga
Sahnisin Karahan.

Själv började Inanc Tuna för sex år sedan och var en av toppförsäljarna innan han blev coach för att sedan avancera till teamleader.

Han har sålt det mesta, säger han, och räknar upp bredband, fast telefoni, försäkringar, tidningsprenumerationer liksom  nyckelbrickor.

- Jag har representerat ett trettiotal företag, organisationer och myndigheter. Bara en gång har jag vägrat sälja. Av politiska skäl, säger han, utan att avslöja vad det handlade om.

- Jag är väldigt tävlingsinriktad och var ofta bäst. Och först ville mina teamleaders inte släppa mig till att bli coach.

En duktig säljare kan tjäna mellan 25 000 och 30 000 kronor i månaden.

- Och det är ju väldigt bra, när man är 20 år och inte har någon högskola, konstaterar han.

Jag undrar om det inte blir en väldig press om man ska sälja så mycket att man kommer upp i den lönen varje månad.

- I mitt fall kom pressen mest från mig själv och jag blev triggad av det. Men det finns de som inte klarar av det.

Telefonförsäljarna som arbetar med telemarketing delar arbetslokal med många andra, som arbetar med kundtjänst, ibland kombinerad med lite försäljning. Arbetsplatsen är dimensionerad för 220 produktionsenheter, som det heter. En blå heltäckningsmatta dämpar ljudnivån. Här och där står stora skärmar, som nödtorftigt skiljer de olika avdelningarna åt.

Vid telemarketingavdelningen hänger anslag om olika försäljningstävlingar och annat som kan ge vinster, som DVD-spel, biobiljetter eller extra pengar.

Den som jobbar under "Superhelgen" får en belöning. Om man tipsar en kompis om ett jobb och sedan båda stannar kvar i minst två månader får tipsaren en kompisbonus på 500 kronor.

Inanc Tuna berättar att han själv vann en massa säljtävlingar.

- Vi fungerar ju så att även om det är små priser så vill man tävla.

Som säljare hade han sällan några problem med otrevliga kunder, även om det kunde hända att han fick sig en avhyvling.

- En gång fick jag en fem minuters utskällning. Men då satt jag bara tyst och lät honom skälla av sig. Och det hela slutade faktiskt med en försäljning.

- Jag tror att den som är otrevlig när man ringer upp kanske är osäker på sin egen förmåga att tacka nej.

Det som kan påverka en mest negativt, säger han, är de gånger man ringer till någon som är avliden.

- Våra listor uppdateras efter en till två veckor och då händer det att någon har avlidit och att en anhörig svarar. Då vet säljarna inte riktigt hur de ska hantera det, förutom att be om ursäkt.

- Men vårt främst mål är att våra medarbetare ska må bra psykiskt. Och man lär sig hantera olika saker som säljare. Vi ska ju inte lura utan hjälpa kunderna och vårt motto är att övertyga. För vem vill ha en missnöjd kund, säger Inanc Tuna.

För att få jobb på Teleperformance måste man vara 18 år och inte ha några tal- och skrivsvårigheter.

- Sedan vill vi att det här ska vara en bisyssla när det gäller telemarketing. Och att man ska vara positiv och vilja utvecklas. Och gärna vara energisk, säger Inanc Tuna.

Alla provanställs under sex månader och får sedan två dagars utbildning i säljteknik och på den produkt man ska sälja.

I Inanc Tunas arbetsuppgifter ingår att stötta telefonförsäljarna.

- Visst händer det att jag får hjälpa till om någon blivit otrevligt bemött av en kund. Men det mesta stödet är rent försäljningsmässigt, som när någon inte presterar. Eller att någon har problem utanför jobbet eller inte mår bra på grund av relationer med arbetskamraterna, säger han.

- Det handlar inte så ofta om att man blivit utskälld eller fått ett aggressivt bemötande. Vanligtvis kan vi hantera det bra. Det är väldigt sällan någon slutar på grund av det.

När vi lämnar lunchrummet för att gå tillbaka till telefonförsäljarna förekommer han mig genom att fråga om jag inte vill lyssna lite på hur de låter när de säljer.

Men när vi möter personalchefen stöter det genast på patrull.

Inte ens om jag lovar utesluta allt som på något vis kan avslöja vem uppdragsgivaren är eller vad som säljs så får jag yppa ett ord om vad någon försäljare säger. Jag får inte ens återge en hälsningsfras om inte uppdragsgivaren gett oss tillstånd till det, påstår hon.

Personalchefen och Inanc Tuna kommer överens om att vi får tala med de två unga försäljarna Erik Sköld och Sahnisin Karahan.

Hon är 18, har varit här i sex månader och trivs bra, förklarar Sahnisin Karahan över en kopp kaffe i lunchrummet. Hon berättar lite blygt och knapphändigt, om att det som driver henne på jobbet självklart är provisionen. Plus att hon tycker det är roligt att ha kontakt med kunderna.

Efter någon minut dyker Inanc Tuna upp att sätter sig med oss.

Sahnisin Karahan säger att de flesta kunder är trevliga men att hon ibland upplever möter aggressivitet.

- Men man blir van och så länge man inte är otrevlig tillbaka så händer ju inget mer. Jag tar inte åt mig längre. Man blir ganska stark efter ett tag här, man får inte ta det personligt, säger hon.

- Vissa kan vara jättekänsliga men då måste man tänka på att det inte är en själv de är arga på egentligen.

När jag undrar vad hon tjänar bryter Inanc Tuna in och säger bestämt:

- Vi vill inte tala om lönen här.

När jag tycker att det väl är upp till var och en att själv avgöra om man vill uppge vad man tjänar eller inte säger Inanc Tuna att man inte får det, av konkurrensskäl.

Sahnisin Karahan tystnar och jag släpper lönefrågan.

Hon vet inte att det finns en fackklubb på jobbet.

- Jag har ingen bild av facket, säger hon och förklarar att hon inte förstår varför man ska vara med.

Erik Sköld har jobbat på Teleperformance som säljare i fyra månader.En stund senare berättar säljaren Erik Sköld öppet och frimodigt om sig själv och jobbet. Att han är nitton, att det här är hans första jobb, att han varit här i fyra månader nu och trivs bra.

- Jag gillar försäljning, och här kan man dessutom tjäna mycket pengar, säger han.

Erik Sköld är 19, har varit
här i fyra månader och trivs.
Han fick tips om jobbet av
en kompis.
Ungefär så mycket hinner han berätta innan Inanc Tuna slår sig ned vid lunchbordet.


Erik Sköld upplever att han de flesta han ringer upp är trevliga. Det är jättevarierande hur han blir bemött säger han.

- Visst händer det att en del blir jättearga och kan säga att de inte bett om några samtal och inte vill ha med oss att göra. Men jag försöker alltid vara trevlig och börjar med att säga att jag hoppas att jag inte ringer olämpligt. Och överlag är folk trevliga när man ringer upp.

- Jag representerar ju ett företag och om jag får en smäll i ansiktet direkt så käftar jag inte tillbaka utan tackar för mig. Jag kan ju inte göra mer än så, i så fall får jag väl sura vid datorn en stund. Och ibland får man också reaktioner som att "Jamen vad bra att du ringer och hjälper till".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.

Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.
Arbetsmarknad

Hundratals tjänstemän tvingas lämna Volvo Cars

1000 anställda får lämna Volvo Cars. Många av dem är tjänstemän.
– Det har varit oerhört tuffa veckor när beskeden rullar ut, det är ledsamt och tråkigt, säger Jörgen Olosson, Unionens klubbordförande på Volvo Cars.
Elisabeth Brising Publicerad 23 oktober 2025, kl 10:26
Tjänstemän på Volvo Cars-fabriken i Göteborg går igenom information om uppsägningar – cirka 1 000 personer får lämna företaget
Volvo Cars har beslutat att cirka 1 000 personer kommer att lämna företaget i Sverige. Många är tjänstemän. Foto: Viktoria Bank/TT

I maj i år varslades mer än tusen personer på Volvo Cars efter att företaget brottats med ekonomin. Facket har sedan dess förhandlat med företagsledningen om villkoren för nedskärningarna. 

Nu är förhandlingarna klara. 1000 anställda tvingas lämna berättar ledningen i samband med släppet av företagets kvartalsrapport

Enligt Unionens klubbordförande på Volvo Cars, Jörgen Olsson, är 500 personer av de 1000 som slutar,  "naturliga avgångar". De har redan sökt sig till andra jobb efter varslet. 

500 anställda tvingas dock lämna företaget och av dem är hälften, 250 personer, Unionenmedlemmar. De flesta jobbar i Göteborg, men nedskärningarna sker över flera orter och alla yrkesområden. 

Jörgen Olsson.
Jörgen Olsson, ordförande Unionenklubben Volvo Cars.

Det har varit en tung och utdragen process sedan i maj. Det är klart det finns en stor oro under tiden, säger Jörgen Olsson, ordförande i Volvos Cars Unionenklubb. 

Fackets uppdrag har varit att företräda sina medlemmar och försöka ge något extra till de som får gå, som extra månadslöner. 

Det finns exitpaket för de vi företrätt och många av dem har fått paket med en annan uppsägningstid än den kollektivavtalade, säger Jörgen Olsson.

Majoriteten har kort anställningstid

Hur många månader de får är individuellt och beror på ålder och anställningstid. Majoriteten som får lämna Volvo Cars har dock en kort anställningstid, utifrån lagen om anställningskydd, las.  
 
Sist in först ut är grundprincipen, så många med kort anställningstid har fått lämna, säger Jörgen Olsson. 

De som tvingas sluta får också personligt stöd av omställningsorganisationen TRR genom kollektivavtalet. 

Samtidigt med nedskärningarna går bolaget bättre än förväntat enligt kvartalsrapporten. Företaget ökade vinsten före skatt till 6,2 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Är det lugnt nu för er som är kvar framöver?

Nä, det är fortfarande utmanande. Vi har en fortsatt tuff situation framöver, säger Jörgen Olsson. 

Unionen har drygt 5000 medlemmar anställda på Volvo Cars.