Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De som ringer mitt i maten

När telefonförsäljerskan blev arg och sa att jag måste vara dum i huvudet som tackade nej till"gratis" strumpor väcktes nyfikenheten. Vilka är de som alltid ringer och stör?
Anita Täpp Publicerad
Erik Sköld har jobbat med telemarketing i fyra månader.

Erik Sköld går otåligt runt i en liten cirkel framför skrivbordet, totalt fokuserad på rösten i headsetet. Argumenterar snabbt och säkert, och gestikulerar för att understryka det han säger. Som om kunden stod där framför honom. När affären är i hamn följer han med till lunchrummet.

Det har tagit oss nära fem månader att få komma hit.

Meningen är att skriva ett lättsamt reportage på temat "Vilka är de som ringer oss mitt i maten?" Det för att ge ansikte åt de telefonförsäljare som man ibland kan uppleva förföljer en. Som ivrigt erbjuder mobilabonnemang, tidningsprenumerationer, gratis strumpor eller vad det nu kan vara, när man just kommit hem från jobbet.

Men de försöker ju faktiskt bara göra sitt jobb. Så vilka är de? Hur tycker de själva det är att ringa hem till folk för att sälja och vilka reaktioner kan de möta? Får de stöd om de blir illa bemötta och vilka arbetsvillkor har de i övrigt? Det var frågor vi gärna ville ha svar på.

Fackklubben på Teleperformance i Stockholm förklarar sig vara positiv till idén. Men när vi, efter uppmaning av klubben, tar kontakt med personalchefen för att få tillstånd att komma uppstår problem.

Först vill personalchefen veta vem vi ska tala med, vilka frågor vi ska ställa och vad syftet med reportaget är. Misstänksamheten förklarar hon med att hon har dålig erfarenhet av media.

När vi äntligen fått klartecken visar det sig att berörda inte har informerats. En lätt förskrämd arbetsledare förklarar att hon därför inte kan låta oss tala med någon eller fotografera i lokalen.

Personalchefen tillkallas och vi får så småningom träffa teamleadern Inanc Tuna. Han står vid en slags pulpet varifrån han kan övervaka den grupp telefonförsäljare han ansvarar för och där en TV-monitor hela tiden visar hur det går med försäljningen.

Inanc Tuna följer med till det närbelägna lunchrummet för att vi ska kunna tala i lugn och ro.

Vi konstaterar att de flesta av det sextiotal telefonförsäljare som jobbar med telemarketing är väldigt unga. Inanc Tuna berättar att jobbet ofta är det första och något de kan ha som sommarjobb eller varva med studier.

Inanc Tuna är teamleader.- De flesta stannar bara en kort period. Medellivslängden är ungefär en månad, bara mellan femton och tjugofem procent stannar kvar under en längre tid, säger Inanc Tuna.

Enligt ledningen stannar varannan anställd som arbetar med telemarketing kvar i mer än sex månader.

Inanc Tuna var en av topp-
säljarna på Teleperformance
innan han blev teamledare.
Här stöttar han 18-åriga
Sahnisin Karahan.

Själv började Inanc Tuna för sex år sedan och var en av toppförsäljarna innan han blev coach för att sedan avancera till teamleader.

Han har sålt det mesta, säger han, och räknar upp bredband, fast telefoni, försäkringar, tidningsprenumerationer liksom  nyckelbrickor.

- Jag har representerat ett trettiotal företag, organisationer och myndigheter. Bara en gång har jag vägrat sälja. Av politiska skäl, säger han, utan att avslöja vad det handlade om.

- Jag är väldigt tävlingsinriktad och var ofta bäst. Och först ville mina teamleaders inte släppa mig till att bli coach.

En duktig säljare kan tjäna mellan 25 000 och 30 000 kronor i månaden.

- Och det är ju väldigt bra, när man är 20 år och inte har någon högskola, konstaterar han.

Jag undrar om det inte blir en väldig press om man ska sälja så mycket att man kommer upp i den lönen varje månad.

- I mitt fall kom pressen mest från mig själv och jag blev triggad av det. Men det finns de som inte klarar av det.

Telefonförsäljarna som arbetar med telemarketing delar arbetslokal med många andra, som arbetar med kundtjänst, ibland kombinerad med lite försäljning. Arbetsplatsen är dimensionerad för 220 produktionsenheter, som det heter. En blå heltäckningsmatta dämpar ljudnivån. Här och där står stora skärmar, som nödtorftigt skiljer de olika avdelningarna åt.

Vid telemarketingavdelningen hänger anslag om olika försäljningstävlingar och annat som kan ge vinster, som DVD-spel, biobiljetter eller extra pengar.

Den som jobbar under "Superhelgen" får en belöning. Om man tipsar en kompis om ett jobb och sedan båda stannar kvar i minst två månader får tipsaren en kompisbonus på 500 kronor.

Inanc Tuna berättar att han själv vann en massa säljtävlingar.

- Vi fungerar ju så att även om det är små priser så vill man tävla.

Som säljare hade han sällan några problem med otrevliga kunder, även om det kunde hända att han fick sig en avhyvling.

- En gång fick jag en fem minuters utskällning. Men då satt jag bara tyst och lät honom skälla av sig. Och det hela slutade faktiskt med en försäljning.

- Jag tror att den som är otrevlig när man ringer upp kanske är osäker på sin egen förmåga att tacka nej.

Det som kan påverka en mest negativt, säger han, är de gånger man ringer till någon som är avliden.

- Våra listor uppdateras efter en till två veckor och då händer det att någon har avlidit och att en anhörig svarar. Då vet säljarna inte riktigt hur de ska hantera det, förutom att be om ursäkt.

- Men vårt främst mål är att våra medarbetare ska må bra psykiskt. Och man lär sig hantera olika saker som säljare. Vi ska ju inte lura utan hjälpa kunderna och vårt motto är att övertyga. För vem vill ha en missnöjd kund, säger Inanc Tuna.

För att få jobb på Teleperformance måste man vara 18 år och inte ha några tal- och skrivsvårigheter.

- Sedan vill vi att det här ska vara en bisyssla när det gäller telemarketing. Och att man ska vara positiv och vilja utvecklas. Och gärna vara energisk, säger Inanc Tuna.

Alla provanställs under sex månader och får sedan två dagars utbildning i säljteknik och på den produkt man ska sälja.

I Inanc Tunas arbetsuppgifter ingår att stötta telefonförsäljarna.

- Visst händer det att jag får hjälpa till om någon blivit otrevligt bemött av en kund. Men det mesta stödet är rent försäljningsmässigt, som när någon inte presterar. Eller att någon har problem utanför jobbet eller inte mår bra på grund av relationer med arbetskamraterna, säger han.

- Det handlar inte så ofta om att man blivit utskälld eller fått ett aggressivt bemötande. Vanligtvis kan vi hantera det bra. Det är väldigt sällan någon slutar på grund av det.

När vi lämnar lunchrummet för att gå tillbaka till telefonförsäljarna förekommer han mig genom att fråga om jag inte vill lyssna lite på hur de låter när de säljer.

Men när vi möter personalchefen stöter det genast på patrull.

Inte ens om jag lovar utesluta allt som på något vis kan avslöja vem uppdragsgivaren är eller vad som säljs så får jag yppa ett ord om vad någon försäljare säger. Jag får inte ens återge en hälsningsfras om inte uppdragsgivaren gett oss tillstånd till det, påstår hon.

Personalchefen och Inanc Tuna kommer överens om att vi får tala med de två unga försäljarna Erik Sköld och Sahnisin Karahan.

Hon är 18, har varit här i sex månader och trivs bra, förklarar Sahnisin Karahan över en kopp kaffe i lunchrummet. Hon berättar lite blygt och knapphändigt, om att det som driver henne på jobbet självklart är provisionen. Plus att hon tycker det är roligt att ha kontakt med kunderna.

Efter någon minut dyker Inanc Tuna upp att sätter sig med oss.

Sahnisin Karahan säger att de flesta kunder är trevliga men att hon ibland upplever möter aggressivitet.

- Men man blir van och så länge man inte är otrevlig tillbaka så händer ju inget mer. Jag tar inte åt mig längre. Man blir ganska stark efter ett tag här, man får inte ta det personligt, säger hon.

- Vissa kan vara jättekänsliga men då måste man tänka på att det inte är en själv de är arga på egentligen.

När jag undrar vad hon tjänar bryter Inanc Tuna in och säger bestämt:

- Vi vill inte tala om lönen här.

När jag tycker att det väl är upp till var och en att själv avgöra om man vill uppge vad man tjänar eller inte säger Inanc Tuna att man inte får det, av konkurrensskäl.

Sahnisin Karahan tystnar och jag släpper lönefrågan.

Hon vet inte att det finns en fackklubb på jobbet.

- Jag har ingen bild av facket, säger hon och förklarar att hon inte förstår varför man ska vara med.

Erik Sköld har jobbat på Teleperformance som säljare i fyra månader.En stund senare berättar säljaren Erik Sköld öppet och frimodigt om sig själv och jobbet. Att han är nitton, att det här är hans första jobb, att han varit här i fyra månader nu och trivs bra.

- Jag gillar försäljning, och här kan man dessutom tjäna mycket pengar, säger han.

Erik Sköld är 19, har varit
här i fyra månader och trivs.
Han fick tips om jobbet av
en kompis.
Ungefär så mycket hinner han berätta innan Inanc Tuna slår sig ned vid lunchbordet.


Erik Sköld upplever att han de flesta han ringer upp är trevliga. Det är jättevarierande hur han blir bemött säger han.

- Visst händer det att en del blir jättearga och kan säga att de inte bett om några samtal och inte vill ha med oss att göra. Men jag försöker alltid vara trevlig och börjar med att säga att jag hoppas att jag inte ringer olämpligt. Och överlag är folk trevliga när man ringer upp.

- Jag representerar ju ett företag och om jag får en smäll i ansiktet direkt så käftar jag inte tillbaka utan tackar för mig. Jag kan ju inte göra mer än så, i så fall får jag väl sura vid datorn en stund. Och ibland får man också reaktioner som att "Jamen vad bra att du ringer och hjälper till".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn. 

Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.