Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

De som ringer mitt i maten

När telefonförsäljerskan blev arg och sa att jag måste vara dum i huvudet som tackade nej till"gratis" strumpor väcktes nyfikenheten. Vilka är de som alltid ringer och stör?
Anita Täpp Publicerad
Erik Sköld har jobbat med telemarketing i fyra månader.

Erik Sköld går otåligt runt i en liten cirkel framför skrivbordet, totalt fokuserad på rösten i headsetet. Argumenterar snabbt och säkert, och gestikulerar för att understryka det han säger. Som om kunden stod där framför honom. När affären är i hamn följer han med till lunchrummet.

Det har tagit oss nära fem månader att få komma hit.

Meningen är att skriva ett lättsamt reportage på temat "Vilka är de som ringer oss mitt i maten?" Det för att ge ansikte åt de telefonförsäljare som man ibland kan uppleva förföljer en. Som ivrigt erbjuder mobilabonnemang, tidningsprenumerationer, gratis strumpor eller vad det nu kan vara, när man just kommit hem från jobbet.

Men de försöker ju faktiskt bara göra sitt jobb. Så vilka är de? Hur tycker de själva det är att ringa hem till folk för att sälja och vilka reaktioner kan de möta? Får de stöd om de blir illa bemötta och vilka arbetsvillkor har de i övrigt? Det var frågor vi gärna ville ha svar på.

Fackklubben på Teleperformance i Stockholm förklarar sig vara positiv till idén. Men när vi, efter uppmaning av klubben, tar kontakt med personalchefen för att få tillstånd att komma uppstår problem.

Först vill personalchefen veta vem vi ska tala med, vilka frågor vi ska ställa och vad syftet med reportaget är. Misstänksamheten förklarar hon med att hon har dålig erfarenhet av media.

När vi äntligen fått klartecken visar det sig att berörda inte har informerats. En lätt förskrämd arbetsledare förklarar att hon därför inte kan låta oss tala med någon eller fotografera i lokalen.

Personalchefen tillkallas och vi får så småningom träffa teamleadern Inanc Tuna. Han står vid en slags pulpet varifrån han kan övervaka den grupp telefonförsäljare han ansvarar för och där en TV-monitor hela tiden visar hur det går med försäljningen.

Inanc Tuna följer med till det närbelägna lunchrummet för att vi ska kunna tala i lugn och ro.

Vi konstaterar att de flesta av det sextiotal telefonförsäljare som jobbar med telemarketing är väldigt unga. Inanc Tuna berättar att jobbet ofta är det första och något de kan ha som sommarjobb eller varva med studier.

Inanc Tuna är teamleader.- De flesta stannar bara en kort period. Medellivslängden är ungefär en månad, bara mellan femton och tjugofem procent stannar kvar under en längre tid, säger Inanc Tuna.

Enligt ledningen stannar varannan anställd som arbetar med telemarketing kvar i mer än sex månader.

Inanc Tuna var en av topp-
säljarna på Teleperformance
innan han blev teamledare.
Här stöttar han 18-åriga
Sahnisin Karahan.

Själv började Inanc Tuna för sex år sedan och var en av toppförsäljarna innan han blev coach för att sedan avancera till teamleader.

Han har sålt det mesta, säger han, och räknar upp bredband, fast telefoni, försäkringar, tidningsprenumerationer liksom  nyckelbrickor.

- Jag har representerat ett trettiotal företag, organisationer och myndigheter. Bara en gång har jag vägrat sälja. Av politiska skäl, säger han, utan att avslöja vad det handlade om.

- Jag är väldigt tävlingsinriktad och var ofta bäst. Och först ville mina teamleaders inte släppa mig till att bli coach.

En duktig säljare kan tjäna mellan 25 000 och 30 000 kronor i månaden.

- Och det är ju väldigt bra, när man är 20 år och inte har någon högskola, konstaterar han.

Jag undrar om det inte blir en väldig press om man ska sälja så mycket att man kommer upp i den lönen varje månad.

- I mitt fall kom pressen mest från mig själv och jag blev triggad av det. Men det finns de som inte klarar av det.

Telefonförsäljarna som arbetar med telemarketing delar arbetslokal med många andra, som arbetar med kundtjänst, ibland kombinerad med lite försäljning. Arbetsplatsen är dimensionerad för 220 produktionsenheter, som det heter. En blå heltäckningsmatta dämpar ljudnivån. Här och där står stora skärmar, som nödtorftigt skiljer de olika avdelningarna åt.

Vid telemarketingavdelningen hänger anslag om olika försäljningstävlingar och annat som kan ge vinster, som DVD-spel, biobiljetter eller extra pengar.

Den som jobbar under "Superhelgen" får en belöning. Om man tipsar en kompis om ett jobb och sedan båda stannar kvar i minst två månader får tipsaren en kompisbonus på 500 kronor.

Inanc Tuna berättar att han själv vann en massa säljtävlingar.

- Vi fungerar ju så att även om det är små priser så vill man tävla.

Som säljare hade han sällan några problem med otrevliga kunder, även om det kunde hända att han fick sig en avhyvling.

- En gång fick jag en fem minuters utskällning. Men då satt jag bara tyst och lät honom skälla av sig. Och det hela slutade faktiskt med en försäljning.

- Jag tror att den som är otrevlig när man ringer upp kanske är osäker på sin egen förmåga att tacka nej.

Det som kan påverka en mest negativt, säger han, är de gånger man ringer till någon som är avliden.

- Våra listor uppdateras efter en till två veckor och då händer det att någon har avlidit och att en anhörig svarar. Då vet säljarna inte riktigt hur de ska hantera det, förutom att be om ursäkt.

- Men vårt främst mål är att våra medarbetare ska må bra psykiskt. Och man lär sig hantera olika saker som säljare. Vi ska ju inte lura utan hjälpa kunderna och vårt motto är att övertyga. För vem vill ha en missnöjd kund, säger Inanc Tuna.

För att få jobb på Teleperformance måste man vara 18 år och inte ha några tal- och skrivsvårigheter.

- Sedan vill vi att det här ska vara en bisyssla när det gäller telemarketing. Och att man ska vara positiv och vilja utvecklas. Och gärna vara energisk, säger Inanc Tuna.

Alla provanställs under sex månader och får sedan två dagars utbildning i säljteknik och på den produkt man ska sälja.

I Inanc Tunas arbetsuppgifter ingår att stötta telefonförsäljarna.

- Visst händer det att jag får hjälpa till om någon blivit otrevligt bemött av en kund. Men det mesta stödet är rent försäljningsmässigt, som när någon inte presterar. Eller att någon har problem utanför jobbet eller inte mår bra på grund av relationer med arbetskamraterna, säger han.

- Det handlar inte så ofta om att man blivit utskälld eller fått ett aggressivt bemötande. Vanligtvis kan vi hantera det bra. Det är väldigt sällan någon slutar på grund av det.

När vi lämnar lunchrummet för att gå tillbaka till telefonförsäljarna förekommer han mig genom att fråga om jag inte vill lyssna lite på hur de låter när de säljer.

Men när vi möter personalchefen stöter det genast på patrull.

Inte ens om jag lovar utesluta allt som på något vis kan avslöja vem uppdragsgivaren är eller vad som säljs så får jag yppa ett ord om vad någon försäljare säger. Jag får inte ens återge en hälsningsfras om inte uppdragsgivaren gett oss tillstånd till det, påstår hon.

Personalchefen och Inanc Tuna kommer överens om att vi får tala med de två unga försäljarna Erik Sköld och Sahnisin Karahan.

Hon är 18, har varit här i sex månader och trivs bra, förklarar Sahnisin Karahan över en kopp kaffe i lunchrummet. Hon berättar lite blygt och knapphändigt, om att det som driver henne på jobbet självklart är provisionen. Plus att hon tycker det är roligt att ha kontakt med kunderna.

Efter någon minut dyker Inanc Tuna upp att sätter sig med oss.

Sahnisin Karahan säger att de flesta kunder är trevliga men att hon ibland upplever möter aggressivitet.

- Men man blir van och så länge man inte är otrevlig tillbaka så händer ju inget mer. Jag tar inte åt mig längre. Man blir ganska stark efter ett tag här, man får inte ta det personligt, säger hon.

- Vissa kan vara jättekänsliga men då måste man tänka på att det inte är en själv de är arga på egentligen.

När jag undrar vad hon tjänar bryter Inanc Tuna in och säger bestämt:

- Vi vill inte tala om lönen här.

När jag tycker att det väl är upp till var och en att själv avgöra om man vill uppge vad man tjänar eller inte säger Inanc Tuna att man inte får det, av konkurrensskäl.

Sahnisin Karahan tystnar och jag släpper lönefrågan.

Hon vet inte att det finns en fackklubb på jobbet.

- Jag har ingen bild av facket, säger hon och förklarar att hon inte förstår varför man ska vara med.

Erik Sköld har jobbat på Teleperformance som säljare i fyra månader.En stund senare berättar säljaren Erik Sköld öppet och frimodigt om sig själv och jobbet. Att han är nitton, att det här är hans första jobb, att han varit här i fyra månader nu och trivs bra.

- Jag gillar försäljning, och här kan man dessutom tjäna mycket pengar, säger han.

Erik Sköld är 19, har varit
här i fyra månader och trivs.
Han fick tips om jobbet av
en kompis.
Ungefär så mycket hinner han berätta innan Inanc Tuna slår sig ned vid lunchbordet.


Erik Sköld upplever att han de flesta han ringer upp är trevliga. Det är jättevarierande hur han blir bemött säger han.

- Visst händer det att en del blir jättearga och kan säga att de inte bett om några samtal och inte vill ha med oss att göra. Men jag försöker alltid vara trevlig och börjar med att säga att jag hoppas att jag inte ringer olämpligt. Och överlag är folk trevliga när man ringer upp.

- Jag representerar ju ett företag och om jag får en smäll i ansiktet direkt så käftar jag inte tillbaka utan tackar för mig. Jag kan ju inte göra mer än så, i så fall får jag väl sura vid datorn en stund. Och ibland får man också reaktioner som att "Jamen vad bra att du ringer och hjälper till".

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.

Arbetsmarknad

Här är de vanligaste skälen till att vi byter jobb

Pengar, chefen och livet utanför jobbet. Det är de främsta orsakerna till att vi byter jobb. Var femte anställd vill byta arbetsplats – men få tar steget, visar en ny rapport.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2026, kl 06:00
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.