Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Corona får Apotea att rekrytera

Många korttidspermitteras och varslas nu om uppsägning från sina arbeten. Men det finns även de arbetsplatser som är i stort behov av personal. Ett av de företag som rekryterar personal för fullt är Apotea.
Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Apotea har rekryterat närmare 200 personer sedan coronakrisen bröt ut och rekryteringen fortsätter, berättar vd Pär Svärdson. Karl Nordlund

På Platsbanken, den sida hos Arbetsförmedlingen där lediga jobb presenteras, finns numera en flik med hashtaggen #jobbjustnu. Under hashtaggen samlas jobbannonser där arbetsgivare behöver omedelbar hjälp. De flesta jobbannonser riktar sig till vårdpersonal men det förekommer även andra yrkesgrupper.  

En arbetsplats som är i stort behov av personal är Apotea. De har rekryterat närmare 200 personer sedan coronakrisen bröt ut och rekryteringen fortsätter. Det stora behovet av personal beror dels på en stor efterfrågan och dels på en ökad sjukfrånvaro till följd av krisen. 

– Sedan coronakrisen bröt ut har arbetsbelastningen varit väldigt hög. Vår verksamhet är igång dygnet runt, alla dagar i veckan och vi kämpar och sliter, säger Pär Svärdson, vd och grundare på Apotea.

Normalt sett har Apotea ungefär 50 ansökningar per annons men det har nu ökat till att ungefär 4 500 personer skickar in en ansökan för varje annons. De som ansöker kommer från många, olika sektorer.

Läs mer: Krisande företag lånar ut personal

– Det känns väldigt tragiskt, vi kommer ju inte kunna anställa alla dem. Frågan är vilka som kan det? Det är någon form av explosion av varsel och arbetslöshet nu. Vi har nog aldrig sett något liknande tidigare, säger Pär Svärdson.

Han tror att krisen innebär en strukturförändring för samhället. Människor handlar nu på nya sätt och han tror inte att det kommer gå tillbaka till hur det en gång var.

– Det är en kris för den fysiska detaljhandeln. Det vi ser är en påskyndad strukturomvandling och e-handeln kommer ta över mer och mer nu, säger Pär Svärdson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.