Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Corona får Apotea att rekrytera

Många korttidspermitteras och varslas nu om uppsägning från sina arbeten. Men det finns även de arbetsplatser som är i stort behov av personal. Ett av de företag som rekryterar personal för fullt är Apotea.
Amanda Allgren Publicerad
Karl Nordlund
Apotea har rekryterat närmare 200 personer sedan coronakrisen bröt ut och rekryteringen fortsätter, berättar vd Pär Svärdson. Karl Nordlund

På Platsbanken, den sida hos Arbetsförmedlingen där lediga jobb presenteras, finns numera en flik med hashtaggen #jobbjustnu. Under hashtaggen samlas jobbannonser där arbetsgivare behöver omedelbar hjälp. De flesta jobbannonser riktar sig till vårdpersonal men det förekommer även andra yrkesgrupper.  

En arbetsplats som är i stort behov av personal är Apotea. De har rekryterat närmare 200 personer sedan coronakrisen bröt ut och rekryteringen fortsätter. Det stora behovet av personal beror dels på en stor efterfrågan och dels på en ökad sjukfrånvaro till följd av krisen. 

– Sedan coronakrisen bröt ut har arbetsbelastningen varit väldigt hög. Vår verksamhet är igång dygnet runt, alla dagar i veckan och vi kämpar och sliter, säger Pär Svärdson, vd och grundare på Apotea.

Normalt sett har Apotea ungefär 50 ansökningar per annons men det har nu ökat till att ungefär 4 500 personer skickar in en ansökan för varje annons. De som ansöker kommer från många, olika sektorer.

Läs mer: Krisande företag lånar ut personal

– Det känns väldigt tragiskt, vi kommer ju inte kunna anställa alla dem. Frågan är vilka som kan det? Det är någon form av explosion av varsel och arbetslöshet nu. Vi har nog aldrig sett något liknande tidigare, säger Pär Svärdson.

Han tror att krisen innebär en strukturförändring för samhället. Människor handlar nu på nya sätt och han tror inte att det kommer gå tillbaka till hur det en gång var.

– Det är en kris för den fysiska detaljhandeln. Det vi ser är en påskyndad strukturomvandling och e-handeln kommer ta över mer och mer nu, säger Pär Svärdson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Efter fängelsedomen: ”Systemet fortsätter att bestraffa mig”

Goled Raabi begick ett brott för 14 år sedan. Trots att han sedan länge lever ett skötsamt liv hindrar fängelsedomen honom fortfarande på arbetsmarknaden. Nu hoppas han att EU-domstolen ger honom upprättelse.
David Österberg Publicerad 17 februari 2026, kl 06:01
Goled Raabi sitter i en trappa utomhus. Han har avtjänat ett fängelsestraff och driver nu en rättsprocess om publicering av brottsdomar på sajter som Lexbase.
Goled Raabi lämnade kriminaliteten för många år sedan. Trots det orsakar hans gamla fängelsedom fortfarande problem när han söker jobb. Nu hoppas han att EU-domstolen ska hjälpa honom. Anders Warne

Som ung vuxen hamnade Goled Raabi i kriminalitet och dömdes 2011 till fängelse. När han frigavs 2012 fattade han beslutet att förändra sitt liv.

– Jag skakade hand med anstaltschefen och lovade att ta fullt ansvar för min framtid.

Det gjorde han också. I dag har Goled Raabi flera yrkeskompetenser, bland annat inom it. Men trots att han numera lever ett ordnat liv möter han återkommande hinder på arbetsmarknaden. Anledningen är söktjänster som Lexbase och Krimfup. Via dem kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister.

– Det här visar att dagens kriminalpolitik är trasig. Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, säger Goled Raabi.

Gallrad ur belastningsregistret – men kvar på nätet

Goled Raabis straff är nu bortgallrat från belsastningsregistret. För några år sedan begärde han att också Lexbase skulle ta bort uppgifterna om honom. När företaget vägrade beslutade han sig för att gå till domstol. Processen har han drivit själv, utan advokat, samtidigt som han studerar.

Målet ligger nu vilande i tingsrätten i väntan på ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Avgörandet kommer troligen de närmaste månaderna.

Domstolen ska ta ställning till om den svenska ordningen – där företag med utgivningsbevis kan publicera omfattande personuppgifter om brott – är förenlig med EU:s dataskyddsförordning GDPR. En central fråga är om verksamheten verkligen kan betraktas som journalistik.

– Journalistisk verksamhet bygger på ansvar, etik och proportionalitet. Här handlar det om kommersiell masspublicering av känsliga personuppgifter utan individuell prövning, säger Goled Raabi.

EU-domstolen prövar svensk ordning mot GDPR

EU:s generaladvokat Maciej Szpunar har nyligen lämnat ett yttrande där han ifrågasätter om medlemsstater får tillåta sådan publicering av känsliga uppgifter om privatpersoner. Enligt honom strider det svenska systemet mot GDPR:s grundläggande skydd för den personliga integriteten.

Domstolen är inte formellt bunden av generaladvokatens yttranden, men följer dem ofta.

– För mig handlar det här inte bara om min egen situation, utan om rättssäkerhet och hur kriminalpolitiken fungerar. Om staten menar allvar med rehabilitering kan man inte samtidigt tillåta system som motverkar återanpassning, säger Goled Raabi.

I dag är han arbetslös och studerar med studiemedel.

Tycker du att alla bakgrundskontroller ska förbjudas?

– Nej. För vissa yrken, till exempel inom skola och omsorg, är bakgrundskontroller nödvändiga. Men för de flesta arbeten är de varken proportionerliga eller relevanta.

– I Sverige finns provanställning just för att arbetsgivare ska kunna bedöma människor utifrån hur de fungerar i dag, inte utifrån vad de gjorde för tio eller femton år sedan. I dag sållas man bort redan innan man fått chansen.

Så länge finns brott kvar i belastningsregistret

Efter en tid raderas (gallras) uppgifterna i polisens belastningsregister. Gallringstiden beror på vilket straff man har fått.

5 år efter dom eller beslut raderas

  • Penningböter
  • Dagsböter
  • Tillträdesförbud

10 år efter dom eller beslut raderas

  • Villkorlig dom
  • Skyddstillsyn
  • Kontaktförbud

10 år efter att straffet har avtjänats raderas

  • Fängelse
  • Sluten ungdomsvård
  • Rättspsykiatrisk vård