Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på arbetskraft leder till övertid

Samtidigt som sysselsättningen kommer att öka råder det fortfarande stor brist på kvalificerad personal på många arbetsplatser. Vilket leder till mer övertidsarbete, enligt en ny undersökning från Unionen.
Anita Täpp Publicerad
Graham Oliver/Colourbox
Fackklubbarna på 6 av 10 företag uppger att arbetsgivaren hanterar underbemanning med att anställda jobbar övertid. Graham Oliver/Colourbox

Nära tre av tio av Unionens fackklubbar på företagen tror att antalet anställda på den egna arbetsplatsen kommer att öka under det närmaste halvåret, enligt en ny enkätundersökning som förbundet har gjort.

Det är en ökning med fem procent jämfört med när samma fråga ställdes till klubbarna i januari i år.

Främst gäller den förväntade personalökningen inom tjänsteföretagen medan det inom industrin i stället väger jämnt mellan de som tror på en expansion eller en neddragning av personalstyrkan.

– Den ökade oron i omvärlden gör sannolikt att en del industriföretag nu avvaktar med att öka antalet anställda. Samtidigt verkar det inte ligga några generella personalneddragningar i korten. För tjänstesektorn tyder anställningsplanerna på att konjunkturläget är fortsatt starkt, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, i en kommentar till undersökningen.

Enligt undersökningen fortsätter också många företag att ha stor brist på kvalificerad arbetskraft. Nästan fyra av tio klubbar, både inom industrin och tjänstesektorn, uppger att deras företag har lediga jobb som inte har kunnat tillsättas på grund av brist på rätt kompetens.

På frågan om hur man hanterar underbemanningen på det egna företaget uppger klubbarna på nästan sex av tio företag att man bland annat löser situationen genom att anställda jobbar övertid. Mest vanligt är det inom industrin där 65 procent av företagen med personalbrist låter medarbetarna jobba övertid.

Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

– Det är en kortsiktig lösning som går ut över de anställda. Fler företag måste planera för att kompetensutveckla sin personal så att de kan möta kompetensbehoven. Det går inte att räkna med att det löser sig genom externa rekryteringar, säger Katarina Lundahl som tillägger:

– Trots att många industriföretag inte planerar att expandera personalstyrkan så är det fortsatt tufft för industrin att hitta den kompetens som de behöver. Politikerna lägger i dag alldeles för lite fokus på den här frågan

Fotnot: Undersökningen gjordes i juni 2019 och besvarades av cirka 230 klubbar, vilka representerande över 350 000 anställda i Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.