Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Brist på arbetskraft leder till övertid
Samtidigt som sysselsättningen kommer att öka råder det fortfarande stor brist på kvalificerad personal på många arbetsplatser. Vilket leder till mer övertidsarbete, enligt en ny undersökning från Unionen.
Nära tre av tio av Unionens fackklubbar på företagen tror att antalet anställda på den egna arbetsplatsen kommer att öka under det närmaste halvåret, enligt en ny enkätundersökning som förbundet har gjort.
Det är en ökning med fem procent jämfört med när samma fråga ställdes till klubbarna i januari i år.
Främst gäller den förväntade personalökningen inom tjänsteföretagen medan det inom industrin i stället väger jämnt mellan de som tror på en expansion eller en neddragning av personalstyrkan.
– Den ökade oron i omvärlden gör sannolikt att en del industriföretag nu avvaktar med att öka antalet anställda. Samtidigt verkar det inte ligga några generella personalneddragningar i korten. För tjänstesektorn tyder anställningsplanerna på att konjunkturläget är fortsatt starkt, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, i en kommentar till undersökningen.
Enligt undersökningen fortsätter också många företag att ha stor brist på kvalificerad arbetskraft. Nästan fyra av tio klubbar, både inom industrin och tjänstesektorn, uppger att deras företag har lediga jobb som inte har kunnat tillsättas på grund av brist på rätt kompetens.
På frågan om hur man hanterar underbemanningen på det egna företaget uppger klubbarna på nästan sex av tio företag att man bland annat löser situationen genom att anställda jobbar övertid. Mest vanligt är det inom industrin där 65 procent av företagen med personalbrist låter medarbetarna jobba övertid.
Läs också: Övertid motsvarande 16 400 tjänster
– Det är en kortsiktig lösning som går ut över de anställda. Fler företag måste planera för att kompetensutveckla sin personal så att de kan möta kompetensbehoven. Det går inte att räkna med att det löser sig genom externa rekryteringar, säger Katarina Lundahl som tillägger:
– Trots att många industriföretag inte planerar att expandera personalstyrkan så är det fortsatt tufft för industrin att hitta den kompetens som de behöver. Politikerna lägger i dag alldeles för lite fokus på den här frågan
Fotnot: Undersökningen gjordes i juni 2019 och besvarades av cirka 230 klubbar, vilka representerande över 350 000 anställda i Sverige.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
