Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Brist på arbetskraft kan botas med sänkta krav

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos fram till och med 2020 presenterades under onsdagen. Tillväxten på nya jobb är god och till och med bättre än väntat. Samtidigt råder brist på utbildad arbetskraft. Sänkta kompetenskrav och fortsatt fokus på utbildning är viktigt.
Sofia Broomé Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Arbetsförmedlingens generaldirekör Mikael Sjöberg. Fredrik Sandberg/TT

Vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur som kommer att mattas av något de närmast åren men ännu är ingen lågkonjunktur i sikte. Arbetsgivarnas stora utmaning är att hitta rätt arbetskraft om de ska kunna fortsätta växa, enligt Arbetsförmedlingen som under onsdagen presenterade sin prognos om arbetsmarknaden fram till år 2020. Den bygger på 11 000 intervjuer med privata arbetsgivare och med 2 000 offentliga arbetsgivare.

Bristen på arbetskraft är fortfarande stor. 45 procent av arbetsgivarna behöver anställa.  De privata arbetsgivarna söker akademiker – ingenjörer, ekonomer och systemutvecklare och personer med yrkesutbildningar.

– De privata företag som vill växa måste fundera på om de kan sänka kraven på utbildning och erfarenhet, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.

Offentliga arbetsgivare har redan börjat anpassa sina krav, bland annat på utbildning, efter den kapacitet som finns på arbetsmarknaden. Man har anställt fler personer med lägre utbildning och med kortare arbetslivserfarenhet för arbetsuppgifter. Det underlättar för att de med högre utbildning ska kunna fokusera på just de arbetsuppgifter som kräver högre utbildning. Den trenden kan man inte se bland privata arbetsgivare ännu. Men det finns undantag:

– Ett stort företag i Östergötland kunde inte få tag i de civilingenjörer som de sökte. Utifrån de arbetssökande som fanns att tillgå ändrade företaget sina krav. Då kunde de anställa personer som var kvalificerade för de arbetsuppgifter som man först trodde att det krävdes civilingenjörsexamen för att utföra, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Under 2018 kommer 85 000 personer ha fått jobb och det är ännu fler än vad som förutspåddes i våras. År 2019-2020 kommer 111 000 personer ha fått jobb enligt Arbetsförmedlingens prognoser. Jobben blir fler i tjänstebranschen men färre inom industrin och sysselsättningen ökar i hela landet. Sysselsättningsgraden är hög, 79,5 procent. De utrikesföddas sysselsättningsgrad är fortfarande låg men stigande.

– Under 2019-2020 väntas åtta av tio nya jobb gå till personer som är födda utrikes. De utgör en kompetensreserv och är nödvändiga för arbetskraftsförsörjningen både på kort och lång sikt, säger prognoschef Håkan Gustavsson.

Det finns risk för att långtidsarbetslösheten ökar de närmaste åren på grund av att konjunkturen mattas av och på grund av strukturförändringar, som till exempel digitaliseringen.

De utbildningssatsningar som har gjorts hittills räcker enligt Arbetsförmedlingen inte till. Några av flaskhalsarna är brist på lärare och brister i vuxenutbildningen.

Fördjupade kontakter med arbetsgivarna, subventionerade anställningar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter är viktiga faktorer för att minska långtidsarbetslösheten, minska arbetslösheten bland utrikesfödda och motverka bristen på utbildad arbetskraft, enligt prognosen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.