Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Asylsökande eller nyanländ – vad gäller?

Att vara asylsökande och nyanländ är skilda saker. Vem får lära sig svenska? Vem får jobba? Och vilken ersättning har man rätt till?
Linnea Andersson Publicerad
Anders Wiklund / TT
Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende i väntan på asyl, förutsatt att du inte har ordnat boende på egen hand. Anders Wiklund / TT

Asylsökande är den som har ansökt om skydd och väntar på beslut om asyl/uppehållstillstånd. Under tiden som asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende, förutsatt att du inte har ordnat det på egen hand.

Hur mycket ersättning du har rätt till beror på om du bor på ett asylboende där mat ingår eller inte och varierar mellan 24 och 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen. Delar du hushållskostnader med en annan vuxen får du lägre ersättning. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

I väntan på din asyl har du rätt att arbeta på två villkor. För det första krävs ett tillfälligt arbetstillstånd, som innebär undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (så kallat AT-und). För det andra måste du kunna, eller åtminstone bidra till att, styrka din identitet.

Nyanländ är den formella termen för den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Du får ett svenskt personnummer och blir inskriven i en kommun. Väntan på en kommunplacering kan dock bli lång eftersom systemet bygger på en frivillig överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse. Det gör att tusentals människor i dag bor kvar på asylboenden i väntan på att komma igång med sin etablering.

Etableringsersättning kan sökas av den som är nyanländ och erhållas i högst två år. För att få etableringsersättning ska du vara mellan 20 och 64 år, eller 18 och 20 år om du saknar föräldrar i Sverige, samt följa en etableringsplan. Ersättningen är 308 kronor om dagen, fem kalenderdagar i veckan, det vill säga 6 160 kronor i månaden. Att avvika från planen eller ha ogiltig frånvaro kan sänka ersättningsnivån.

Instegsjobb är en subventionerad anställning som innebär att en arbetsgivare som anställer dig som nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor om dagen. Anställningen ska vara kopplad till Svenska för invandrare (sfi) och tanken är att du ska kombinera teori med praktisk språkträning på en arbetsplats. Jobbet kan vara heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsat. Möjligheten till instegsjobb gäller inte medborgare från annat EU/EES-land eller från Schweiz.

Svenska för invandrare (sfi) har du som vuxen rätt till som nyanländ men inte som asylsökande. Däremot har barn rätt till sfi-undervisning och skolgång även i väntan på uppehållstillstånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.