Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Asylsökande eller nyanländ – vad gäller?

Att vara asylsökande och nyanländ är skilda saker. Vem får lära sig svenska? Vem får jobba? Och vilken ersättning har man rätt till?
Linnea Andersson Publicerad
Anders Wiklund / TT
Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende i väntan på asyl, förutsatt att du inte har ordnat boende på egen hand. Anders Wiklund / TT

Asylsökande är den som har ansökt om skydd och väntar på beslut om asyl/uppehållstillstånd. Under tiden som asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende, förutsatt att du inte har ordnat det på egen hand.

Hur mycket ersättning du har rätt till beror på om du bor på ett asylboende där mat ingår eller inte och varierar mellan 24 och 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen. Delar du hushållskostnader med en annan vuxen får du lägre ersättning. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

I väntan på din asyl har du rätt att arbeta på två villkor. För det första krävs ett tillfälligt arbetstillstånd, som innebär undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (så kallat AT-und). För det andra måste du kunna, eller åtminstone bidra till att, styrka din identitet.

Nyanländ är den formella termen för den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Du får ett svenskt personnummer och blir inskriven i en kommun. Väntan på en kommunplacering kan dock bli lång eftersom systemet bygger på en frivillig överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse. Det gör att tusentals människor i dag bor kvar på asylboenden i väntan på att komma igång med sin etablering.

Etableringsersättning kan sökas av den som är nyanländ och erhållas i högst två år. För att få etableringsersättning ska du vara mellan 20 och 64 år, eller 18 och 20 år om du saknar föräldrar i Sverige, samt följa en etableringsplan. Ersättningen är 308 kronor om dagen, fem kalenderdagar i veckan, det vill säga 6 160 kronor i månaden. Att avvika från planen eller ha ogiltig frånvaro kan sänka ersättningsnivån.

Instegsjobb är en subventionerad anställning som innebär att en arbetsgivare som anställer dig som nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor om dagen. Anställningen ska vara kopplad till Svenska för invandrare (sfi) och tanken är att du ska kombinera teori med praktisk språkträning på en arbetsplats. Jobbet kan vara heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsat. Möjligheten till instegsjobb gäller inte medborgare från annat EU/EES-land eller från Schweiz.

Svenska för invandrare (sfi) har du som vuxen rätt till som nyanländ men inte som asylsökande. Däremot har barn rätt till sfi-undervisning och skolgång även i väntan på uppehållstillstånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.

Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.