Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Arbetsgivare får statligt stöd trots uppsägningar

Arbetsgivare kan få statligt stöd för att permittera anställda – trots att de redan blivit uppsagda. Ett systemfel anser Unionen, som menar att korttidsarbete ska användas för att undvika att anställda blir av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
Simon Rehnström / SvD / TT
Korttidsavtal finns till för att arbetsgivare ska undvika uppsägningar, menar Unionen som vill att reglerna ändras. Simon Rehnström / SvD / TT

I slutet av november skickade Finansdepartementet ut förslag på nya regler för korttidsarbete. Ändringarna innebär bland annat att stödet från staten till arbetsgivare förlängs med sju månader och att det ska bli tydligare vilka vinstutdelningar ett bolag kan göra om de vill få del av stödet.

Läs mer: Förlängd permittering ska hjälpa företag i kris

Unionen är positiva till att stödet förlängs, men vissa delar hade man gärna slopat. Bland annat möjligheten för företag att söka ersättningen samtidigt som man säger upp personal.

– För oss har hela grundtanken med systemet varit att företagen får en möjlighet att sänka sina kostnader, ge respit till arbetsgivare och behålla personal. Det ska vara en möjlighet att undvika uppsägningar, men när det finns möjlighet att söka stödet då man säger upp personal blir det systemmässigt fel, säger Martin Linder, förbundsordförande på Unionen.

I en skriftlig kommentar till Kollega skriver Finansdepartementet att:

"Normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, men eftersom coronautbrottet utgör ett allvarligt hot mot företags överlevnad, gör en tillfällig bestämmelse det möjligt att få stöd även för uppsagd personal. Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka."

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsavtal

– Det är naturligtvis möjligt att arbetsgivare behöver säga upp personal och ställa om verksamheten under den här svåra tiden. Men om det är så, ska det inte ske med hjälp av stödet vid korttidsarbete. Incitamentet att behålla personal kommer att minska på det sättet, säger Martin Linder.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 15 februari nästa år, men gälla retroaktivt från första december 2020. Några saker som Unionen gärna hade lagt till i förslaget var bland annat ett höjt tak för lön som överstiger 44 000 kronor. I dag lämnar staten inte stöd för lön över den summan, vilket missgynnar verksamheter med stor andel högkvalificerad personal med en lön som överstiger det.

Läs mer: Debatt - Staten subventionerar uppsägningar

Bild Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.