Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Arbetsgivare får statligt stöd trots uppsägningar

Arbetsgivare kan få statligt stöd för att permittera anställda – trots att de redan blivit uppsagda. Ett systemfel anser Unionen, som menar att korttidsarbete ska användas för att undvika att anställda blir av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
Simon Rehnström / SvD / TT
Korttidsavtal finns till för att arbetsgivare ska undvika uppsägningar, menar Unionen som vill att reglerna ändras. Simon Rehnström / SvD / TT

I slutet av november skickade Finansdepartementet ut förslag på nya regler för korttidsarbete. Ändringarna innebär bland annat att stödet från staten till arbetsgivare förlängs med sju månader och att det ska bli tydligare vilka vinstutdelningar ett bolag kan göra om de vill få del av stödet.

Läs mer: Förlängd permittering ska hjälpa företag i kris

Unionen är positiva till att stödet förlängs, men vissa delar hade man gärna slopat. Bland annat möjligheten för företag att söka ersättningen samtidigt som man säger upp personal.

– För oss har hela grundtanken med systemet varit att företagen får en möjlighet att sänka sina kostnader, ge respit till arbetsgivare och behålla personal. Det ska vara en möjlighet att undvika uppsägningar, men när det finns möjlighet att söka stödet då man säger upp personal blir det systemmässigt fel, säger Martin Linder, förbundsordförande på Unionen.

I en skriftlig kommentar till Kollega skriver Finansdepartementet att:

"Normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, men eftersom coronautbrottet utgör ett allvarligt hot mot företags överlevnad, gör en tillfällig bestämmelse det möjligt att få stöd även för uppsagd personal. Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka."

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsavtal

– Det är naturligtvis möjligt att arbetsgivare behöver säga upp personal och ställa om verksamheten under den här svåra tiden. Men om det är så, ska det inte ske med hjälp av stödet vid korttidsarbete. Incitamentet att behålla personal kommer att minska på det sättet, säger Martin Linder.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 15 februari nästa år, men gälla retroaktivt från första december 2020. Några saker som Unionen gärna hade lagt till i förslaget var bland annat ett höjt tak för lön som överstiger 44 000 kronor. I dag lämnar staten inte stöd för lön över den summan, vilket missgynnar verksamheter med stor andel högkvalificerad personal med en lön som överstiger det.

Läs mer: Debatt - Staten subventionerar uppsägningar

Bild Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)