Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Arbetsgivare får statligt stöd trots uppsägningar

Arbetsgivare kan få statligt stöd för att permittera anställda – trots att de redan blivit uppsagda. Ett systemfel anser Unionen, som menar att korttidsarbete ska användas för att undvika att anställda blir av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
Simon Rehnström / SvD / TT
Korttidsavtal finns till för att arbetsgivare ska undvika uppsägningar, menar Unionen som vill att reglerna ändras. Simon Rehnström / SvD / TT

I slutet av november skickade Finansdepartementet ut förslag på nya regler för korttidsarbete. Ändringarna innebär bland annat att stödet från staten till arbetsgivare förlängs med sju månader och att det ska bli tydligare vilka vinstutdelningar ett bolag kan göra om de vill få del av stödet.

Läs mer: Förlängd permittering ska hjälpa företag i kris

Unionen är positiva till att stödet förlängs, men vissa delar hade man gärna slopat. Bland annat möjligheten för företag att söka ersättningen samtidigt som man säger upp personal.

– För oss har hela grundtanken med systemet varit att företagen får en möjlighet att sänka sina kostnader, ge respit till arbetsgivare och behålla personal. Det ska vara en möjlighet att undvika uppsägningar, men när det finns möjlighet att söka stödet då man säger upp personal blir det systemmässigt fel, säger Martin Linder, förbundsordförande på Unionen.

I en skriftlig kommentar till Kollega skriver Finansdepartementet att:

"Normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, men eftersom coronautbrottet utgör ett allvarligt hot mot företags överlevnad, gör en tillfällig bestämmelse det möjligt att få stöd även för uppsagd personal. Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka."

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsavtal

– Det är naturligtvis möjligt att arbetsgivare behöver säga upp personal och ställa om verksamheten under den här svåra tiden. Men om det är så, ska det inte ske med hjälp av stödet vid korttidsarbete. Incitamentet att behålla personal kommer att minska på det sättet, säger Martin Linder.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 15 februari nästa år, men gälla retroaktivt från första december 2020. Några saker som Unionen gärna hade lagt till i förslaget var bland annat ett höjt tak för lön som överstiger 44 000 kronor. I dag lämnar staten inte stöd för lön över den summan, vilket missgynnar verksamheter med stor andel högkvalificerad personal med en lön som överstiger det.

Läs mer: Debatt - Staten subventionerar uppsägningar

Bild Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.