Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Apotek byter tekniker mot hudterapeuter

Kronans Apotek vill säga upp alla apotekstekniker och byta ut dem mot hudterapeuter på ett av sina apotek. Unionenklubben ifrågasätter att man byter ut en hel yrkeskår och hoppas att det inte blir av.
Linnea Andersson Publicerad
Hylla med produkter på Apotek.
Apoteken satsar alltmer på hudvård, skönhet och hälsa. Foto: Kronans Apotek / Creative Commons

Personalbytet gäller ett av Kronans stora apotek i ett köpcentrum i nordöstra Uppsala. Men än är inget klart. Förhandlingen mellan fack och arbetsgivare pågår och eftersom Unionenklubben har reserverat sig i alla led kommer det dröja innan det eventuellt blir verklighet.

- Vi ifrågasätter att man vill säga upp en hel personalkår, säger Gunilla Andersson, ordförande för Unionenklubben på Kronans Apotek, som fått samtal från ledsna medlemmar som blivit informerade om att de kan komma att förlora sina jobb.

Samtidigt har Gunilla Andersson förståelse för att Kronan, och övriga apotekskedjor, vill ha in ett nytt koncept. Apoteken tjänar nästan inga pengar på receptaffärer i sig utan måste få in pengar på annat håll.

- Sverige har de lägsta marginalerna i världen på receptbelagda läkemedel. Säljer du medicin för 100 000 kronor tjänar du max 167 kronor på det. Det var likadant på Apoteket AB:s tid. Det har alltid varit rabalder om detta.

Ändå är Gunilla Andersson inte vidare orolig att det ska sprida sig, utan tror att det främst kommer att handla om stora apotek i gallerior där man vill rikta in sig på skönhet och hälsa och att det även då främst blir en kompetensutökning med hudterapeuter.

- Jag hoppas att det inte blir så på fler apotek.

Diplomerade hudterapeuter har en tvåårig utbildning medan apoteksteknikerna är färdiga efter ett och ett halvt år. Hudterapeuterna kan dock komplettera med egenvårdsdelen i teknikernas utbildning på tolv veckor. I nuläget finns ingen motsvarande fortbildning för apoteksteknikerna men på sikt tror Gunilla Andersson att det tas fram en kompletteringsutbildning också för apotekstekniker liknande den som finns för egenvård i dag.

Som Kollega skrivit tidigare går Kronans Apotek, tillsammans med fler andra kedjor, över från Almega till Svensk handel vid årsskiftet. Facket vet därför inte vilken av arbetsgivarorganisationerna som tar det eventuella beslutet om att säga upp apoteksteknikerna eller hur lång tid förhandlingarna kommer ta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok