Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Allt fler tjänstemän blir av med jobbet

Det är tuffare tider för Sveriges tjänstemän. Under årets andra kvartal fick 22 procent fler stöd från TRR jämfört med samma period förra året. Och trenden ser ut att hålla i sig.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Under första halvåret har i år har fler tjänstemän blivit av med jobbet jämfört med samma period förra året. Jessica Gow/TT

Tjänstemännens arbetsmarknad har varit god: fram till slutet av förra året minskade antalet uppsagda sex år i rad. Men nu finns tydliga tecken på en försvagning. Under årets andra kvartal ökade antalet uppsägningar med 22 procent och därmed fortsätter den negativa trend som inleddes i slutet av förra året.

– Då kom en utplaning och den utvecklingen har fortsatt under 2019. Under juli, som vanligtvis är en lugn månad, hade vi 168 fler klienter än samma månad förra året och under årets första sju månader 1 900 fler. Vi kan konstatera att det är en avtrappning, men man ska också komma ihåg att vi jämför med en period med all-time-low, säger Lennart Hedström, vd på Trygghetsrådet, TRR.

Ska man som tjänsteman vara orolig?

– Det tycker jag inte. I den andra vågskålen ser vi att det fortfarande är väldigt många som får nya jobb. Hade det inte varit så hade det funnits anledning till oro. Jag tror också att en del stora företag, som exempelvis Volvo och Sony, agerar redan innan lågkonjunkturen kommer.

Skillnaden mellan branscher är stor. Enligt TRR sker stora neddragningar inom detaljhandeln, bland annat som en följd av ökad konkurrens från e-handel. Dessutom ser arbetsmarknaden olika ut i olika delar av landet. Försvagningen är störst i storstadslänen: i Skåneregionen ökade antalet uppsagda med 46 procent under andra kvartalet.

Uppsägningarna kan också bero på att företagen efterfrågar en annan typ av kompetens än den personalen har och Lennart Hedström säger att TRR ska bli bättre på att hjälpa klienter att vässa sin kompetens.  

– Arbetsmarknaden är väldigt mångfacetterad. Det kan till och med vara så att olika företag inom samma bransch har olika kompetensbehov. Vår målsättning är att inte bara arbeta med omställning, utan också att arbeta för att minska det kompetensglapp som finns på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.