Allt fler av de uppsagda privatanställda tjänstemän som får stöd av TRR är sjuka.
– Man blir ju uppsagd på grund av arbetsbrist. Men enligt personalchefer på svenska storföretag som vi talat med, tar man numera inte alls hand om sjuka medarbetare på samma sätt som förr, säger Claes Åberg, kommunikationschef på TRR.
2012 började TRR, Trygghetsrådet, undersöka hur många av de uppsagda tjänstemän man försöker hjälpa som enligt egen uppgift lider av fysisk eller psykisk ohälsa.
Man fann då att andelen sjuka som blivit uppsagda var 4,5 procent. Två år senare, 2014, hade andelen stigit till 9,5 procent för att under 2016 ha stigit ytterligare, till 13 procent.
När det nu snart är dags för en ny skattning finns inget som tyder på att den här utvecklingen har vänt.
Claes Åberg betonar att ingen har sagt upp till följd av sjukdom, utan på grund av arbetsbrist.
– Men när vi har haft diskussioner med gamla personalchefer och chefer, exempelvis på de större svenska företagen, så säger de att förr tog man hand om de sjuka på ett helt annat sätt än i dag. Man ordnade någon form av speciallösning så att de sjuka fick plats exempelvis i vaktmästeriet, säger Claes Åberg.
– Nu för tiden ser man inte alls samma inställning hos företagen utan låter effektivitetsmåttet gå före. Arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarna, som snarare handlar om etik och moral än legala saker, har alltså ändrats. Och det blir inte bättre av internationaliseringen av arbetsmarknaden, snarare tvärt om.
TRR har också sett hur typen av ohälsa snabbt har skiftat. 2012 led 50 procent av de sjuka arbetssökande av fysisk ohälsa, medan 25 procent var drabbade av psykisk ohälsa och resterande exempelvis av en kombination av båda.
2016 led i stället 32 procent av fysisk ohälsa och 50 procent av psykisk ohälsa, framför allt kvinnor.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
