Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre kvar i arbete allt längre

Bättre hälsa och borttagen möjlighet till förtidspension. Det är två faktorer som bidragit till att betydligt fler fortsätter att arbeta upp i åldrarna.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Colourbox

Betydligt fler äldre är kvar i arbetslivet i dag än för 20 år sedan. För män i åldersgruppen 60–64 ökade andelen från 55 procent i slutet av 1990-talet till 75 procent 2017. För kvinnor i samma åldersgrupp låg motsvarande siffra på närmare 70 procent 2017. Det visar en ny rapport från IFAU.

Det är många saker som påverkar hur länge äldre är kvar på arbetsmarknaden, enligt rapportförfattarna. Hälsa och utbildningsnivå tycks till exempel vara viktigt för hur länge det är möjligt att arbeta. Arbetsmiljö och olika politiska beslut har också spela roll. Ett exempel är förändringen av förtidspension till sjukersättning som sedan början av 1990-talet haft stor betydelse för att förmå fler att vara kvar i arbete.

– Tidigare fanns det ett drag av arbetsmarknadspolitik i den här försäkringen. Personer kunde bli förtidspensionerade för att lämna arbetskraften. Det har vi inte kvar idag. Tillsammans med att det införts striktare hälsokrav ser vi att fler är kvar, säger Lisa Laun, en av forskarna bakom studien.

Däremot har det hänt ganska lite i gruppen 65–69 år. Där arbetar endast 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna.

– I den gruppen finns en stor potential för ökad sysselsättning. Normen att pensionera sig vid 65 års ålder tycks fortsatt förvånansvärt stark trots att de äldre blir allt friskare. Sverige har i en internationell jämförelse exceptionellt högt arbetskraftsdeltagande bland 55–64-åringar, men exempelvis USA har högre sysselsättning bland de som är äldre än 65 år, säger Lisa Laun.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.