Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 nya lagar i arbetslivet från 1 januari

Varje nytt år innebär att ett antal nya förändringar i lagtexter och regelverk. Så även 2020. Kollega listar de fem viktigaste förändringarna som rör arbetslivet.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Slopad värnskatt, förlängt anställningsskydd och höjd pensionsålder är några av de nya lagar som gäller från 1 januari 2020. Fredrik Sandberg/TT

Förlängt anställningsskydd

Anställningsskyddet i las, lagen om anställningsskydd, förlängs från 67 till 68 år. Syftet är att fler ska ha möjlighet att arbeta längre och anställda ska ges större möjlighet att själva välja när de ska gå i pension.
Den 1 januari 2023 höjs åldersgränsen till 69 år.

Läs mer: Så ska äldre orka jobba längre

Höjd ålder för allmän pension

Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år. Är du född 1958 eller tidigare gäller fortfarande 61 år. År 2026 kommer garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, att knytas till en ny så kallad riktålder.

Läs mer: Snart har du rätt att jobba längre

Avskaffad värnskatt

Den statliga tilläggsskatten på fem procent för den som i dag tjänar över 689 300 kronor (efter grundavdrag) - den så kallade värnskatten - tas bort. Åtgärden kostar staten drygt sex miljarder kronor per år i minskade skatteintäkter. Värnskatten infördes av den socialdemokratiska regeringen 1995.

Dyrare för företag som bryter mot lagen

Stora bolag som slarvar med att följa arbetsmiljö- och miljölagstiftningen måste se upp. I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Men nu höjs maxbeloppet för företagsbot från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för allvarliga brott som begås av större företag. Syftet med skärpningen är givetvis att företagsboten ska bli mer kännbar.

Läs mer: Skärpta sanktioner mot större företag

Forskare och studenter ska lockas att stanna

För att få fler högkvalificerade personer till Sverige och underlätta för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här, införs nya regler om uppehållstillstånd. Reglerna innebär att forskare som har avslutat sin forskning i Sverige och studenter som har avslutat sina högskolestudier har rätt att stanna kvar under ett år för att söka arbete eller bedriva näringsverksamhet.

Läs mer: Nya regler om uppehållstillstånd

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.