5 nya lagar i arbetslivet från 1 januari

Varje nytt år innebär att ett antal nya förändringar i lagtexter och regelverk. Så även 2020. Kollega listar de fem viktigaste förändringarna som rör arbetslivet.

Ola Rennstam Publicerad 17 december 2019, kl 16:41

Förlängt anställningsskydd

Anställningsskyddet i las, lagen om anställningsskydd, förlängs från 67 till 68 år. Syftet är att fler ska ha möjlighet att arbeta längre och anställda ska ges större möjlighet att själva välja när de ska gå i pension.
Den 1 januari 2023 höjs åldersgränsen till 69 år.

Höjd ålder för allmän pension

Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år. Är du född 1958 eller tidigare gäller fortfarande 61 år. År 2026 kommer garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, att knytas till en ny så kallad riktålder.

Avskaffad värnskatt

Den statliga tilläggsskatten på fem procent för den som i dag tjänar över 689 300 kronor (efter grundavdrag) - den så kallade värnskatten - tas bort. Åtgärden kostar staten drygt sex miljarder kronor per år i minskade skatteintäkter. Värnskatten infördes av den socialdemokratiska regeringen 1995.

Dyrare för företag som bryter mot lagen

Stora bolag som slarvar med att följa arbetsmiljö- och miljölagstiftningen måste se upp. I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Men nu höjs maxbeloppet för företagsbot från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för allvarliga brott som begås av större företag. Syftet med skärpningen är givetvis att företagsboten ska bli mer kännbar.

Forskare och studenter ska lockas att stanna

För att få fler högkvalificerade personer till Sverige och underlätta för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här, införs nya regler om uppehållstillstånd. Reglerna innebär att forskare som har avslutat sin forskning i Sverige och studenter som har avslutat sina högskolestudier har rätt att stanna kvar under ett år för att söka arbete eller bedriva näringsverksamhet.

Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt — Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt?

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt.

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri.

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen?

– Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar.

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur.

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera.

Vilka drabbades hårdast?

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt.

Arbetsmiljön sågas: ”För mycket folk”

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”.

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott.

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet.

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen.

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet?

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt.

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista.

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.