Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 nya lagar i arbetslivet från 1 januari

Varje nytt år innebär att ett antal nya förändringar i lagtexter och regelverk. Så även 2020. Kollega listar de fem viktigaste förändringarna som rör arbetslivet.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Slopad värnskatt, förlängt anställningsskydd och höjd pensionsålder är några av de nya lagar som gäller från 1 januari 2020. Fredrik Sandberg/TT

Förlängt anställningsskydd

Anställningsskyddet i las, lagen om anställningsskydd, förlängs från 67 till 68 år. Syftet är att fler ska ha möjlighet att arbeta längre och anställda ska ges större möjlighet att själva välja när de ska gå i pension.
Den 1 januari 2023 höjs åldersgränsen till 69 år.

Läs mer: Så ska äldre orka jobba längre

Höjd ålder för allmän pension

Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år. Är du född 1958 eller tidigare gäller fortfarande 61 år. År 2026 kommer garantipensionsåldern, samt alla pensionsrelaterade åldrar, att knytas till en ny så kallad riktålder.

Läs mer: Snart har du rätt att jobba längre

Avskaffad värnskatt

Den statliga tilläggsskatten på fem procent för den som i dag tjänar över 689 300 kronor (efter grundavdrag) - den så kallade värnskatten - tas bort. Åtgärden kostar staten drygt sex miljarder kronor per år i minskade skatteintäkter. Värnskatten infördes av den socialdemokratiska regeringen 1995.

Dyrare för företag som bryter mot lagen

Stora bolag som slarvar med att följa arbetsmiljö- och miljölagstiftningen måste se upp. I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Men nu höjs maxbeloppet för företagsbot från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för allvarliga brott som begås av större företag. Syftet med skärpningen är givetvis att företagsboten ska bli mer kännbar.

Läs mer: Skärpta sanktioner mot större företag

Forskare och studenter ska lockas att stanna

För att få fler högkvalificerade personer till Sverige och underlätta för dem som har utbildats i landet att stanna kvar och arbeta här, införs nya regler om uppehållstillstånd. Reglerna innebär att forskare som har avslutat sin forskning i Sverige och studenter som har avslutat sina högskolestudier har rätt att stanna kvar under ett år för att söka arbete eller bedriva näringsverksamhet.

Läs mer: Nya regler om uppehållstillstånd

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.