Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

40 000 fler jobb för tjänstemän under pandemin

Det har blivit 100 000 färre arbetarjobb under pandemin. Samtidigt har tjänstemannajobben ökat med 40 000. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, där de spår 4,2 procent tillväxt i år.
Oscar Broström Publicerad
Jessica Gow/TT
Tjänstemannasektorn har vuxit, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Jessica Gow/TT

Coronakrisen har slagit hårt mot många branscher på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten steg från 6,8 procent 2019 till 8,3 procent 2020, enligt SCB:s siffror, och antalet långtidsarbetslösa har slagit rekord.

Men samtidigt som många jobb försvunnit växer tjänstemannasektorn. Det slår Unionen fast i sin nya konjunkturprognos för 2021.

– Trots att jobben totalt sett blev färre under 2020 blev tjänstemannajobben fler, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Jobb med hög utbildning

Antal arbetarjobb minskade under 2020 med 100 000. Däremot ökade tjänstemannajobben med 40 000.

Och det är yrken som kräver hög utbildning som ligger bakom ökningen. IT- och telekombranschen står för många av de nya jobben för tjänstemän. Det gör också omvandlingen inom handeln, där det krävs kompetens för att utveckla e-tjänster.

Läs mer: Tjänstemän får nya jobb trots krisen

– Det är de yrken som kräver högre utbildning som har vuxit. Så såg det ut även innan coronakrisen och den trenden har överlevt, säger Lundahl.

– Den här krisen har gett ökad fart åt strukturomvandlingen och jag tror att en del förändrade beteenden kommer att finnas kvar. Av de 100 000 arbetarjobb som försvann kommer en del att komma tillbaka, till exempel inom hotell- och restaurang när restriktionerna släpps, men jag tror att många andra jobb som försvann inte kommer komma tillbaka, till exempel inom handeln.

”Sverige har klarat krisen bättre än de flesta”

Förra året krympte svensk ekonomi med 3 procent. Det ansågs då vara en mindre tillbakagång än vad många befarat. Nu spår Unionen att Sverige kommer att få en tillväxt på 4,2 procent för 2021.

– Det är en rätt stark tillväxtsiffra. Vi trodde att Sveriges ekonomi skulle krympa kraftigare under 2020 än vad som till slut blev fallet. Det här gör att vi redan nu i mars, enligt preliminära BNP-siffror, är tillbaka på samma nivå som när krisen började. Återhämtningen har gått ganska snabbt. Från det läget ser vi en snabb ökad tillväxt i år och även nästa år. Sverige har ekonomiskt klarat den här krisen bättre än de flesta länder, säger Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)